Nu kommer jag att generalisera hej villt. Jag är fullt medveten om att vi alla är individer med olika förmågor o.s.v. Jag bortser medvetet från detta i inlägget.
Vem är bäst på att förstå en person med as och vad det kan medföra? Nt eller en annan person med as? Om man har problem med att förstå hur andra fungerar, vilket jag tänker mig att en person med as kan ha, bör ju det gälla även andra som sitter i samma sits som en själv. En sympatisk och inkännande nt-person borde väl vara den som är bäst på att förstå någon med as?

En bra AS kan nog förstå bättre än en bra NT.
Men en dålig AS är minst lika dålig som en dålig NT...

MsTibbs skrev:En bra AS kan nog förstå bättre än en bra NT.
Men en dålig AS är minst lika dålig som en dålig NT...

Och är man för olika som aspergare, så kan det nog bli svårt också.

Jag är definitivt av den uppfattningen att det är större chans att bli förstådd av en annan aspergare än av en NT.

Lnovgo skrev:Jag är definitivt av den uppfattningen att det är större chans att bli förstådd av en annan aspergare än av en NT.

Jag med.

Jag med.

"Vi" har traditionellt ansetts ha svårt att förstå hur NT:s fungerar just för att vi inte brukar fungera som de gör, men det mesta handlar om att de båda grupperna har olika metoder och tekniker för att lära sig förstå - såväl andra inom gruppen som varandra.

Vi måste lära oss mycket mer aktivt hur NT:s fungerar och hur vi fungerar, och när vi väl har gjort det brukar vi kunna förstå skillnaderna mellan grupperna, utveckla kompensationsstrategier osv - och blir bra på att förstå skillnaderna.

Medan NT:s sällan kan lära sig att nöta in hur någon annan fungerar på samma aktiva sätt, utan de fortsätter använda samma automatiserade ryggmärgsreflex för att läsa av och tro sig förstå andra. Och många av dem lär sig aldrig bedöma en aspergerbekants handlingar utifrån insikten att h*n har asperger, och har inte när det kommer till kritan förstått något av skillnaderna mellan h**** och sig själv.

Gamarna.

(Ursäkta, kunde inte låta bli .)

Håller med föregående talare.

Pemer skrev:Jag med.

"Vi" har traditionellt ansetts ha svårt att förstå hur NT:s fungerar just för att vi inte brukar fungera som de gör, men det mesta handlar om att de båda grupperna har olika metoder och tekniker för att lära sig förstå - såväl andra inom gruppen som varandra.

Vi måste lära oss mycket mer aktivt hur NT:s fungerar och hur vi fungerar, och när vi väl har gjort det brukar vi kunna förstå skillnaderna mellan grupperna, utveckla kompensationsstrategier osv - och blir bra på att förstå skillnaderna.

Medan NT:s sällan kan lära sig att nöta in hur någon annan fungerar på samma aktiva sätt, utan de fortsätter använda samma automatiserade ryggmärgsreflex för att läsa av och tro sig förstå andra. Och många av dem lär sig aldrig bedöma en aspergerbekants handlingar utifrån insikten att h*n har asperger, och har inte när det kommer till kritan förstått något av skillnaderna mellan h**** och sig själv.

Men är verkligen ALLA aspisar så olika ALLA enter bara så där rätt av?

En superduperblyg och pryd-NT (tänker mig schablonbilden av en mormonflicka, dumt jag vet...) är väl på många sätt mer olik en extremextrovert exhibitionist-NT än vad den är en lika blyg och reserverad och tapetblomma-aspie?

Det handlar ju ändå om personlighet och personlighetstyper också, och oavsett hur mycket AS-drag man har så kan man vara aspig och väldigt folkskygg lika väl som aspig och väldigt bufflig. Liksom aspig och ganska bra på att läsa folk lika väl som aspig och usel på det. Liksom man kan vara NT och supersmart och känslig lika väl som NT och en riktigt drängig och okänslig skitstövel?

Jag håller faktiskt inte med om att aspisar per definition förstår andra aspisar bättre än enter gör och att aspisar förstår neurotypiska bättre än tvärtom, i allmänhet. Det är olika från person till person. Tänker jag.

Och det här var inte sagt specifikt till dig Pemer, det bara råkade hamna som nåt slags svarsinlägg till dig, men är allmänt menat.

Indelningen som jag ser som mer betydande är huruvida man upplevt mycket skit i livet och vart i det man befinner sig för tillfället förutom alla hobbies och annat som ska stämma. De skillnaderna är nog så stora för att AS eller NT ska försvinna i urvalsprocessen och i så fall mer handla om förståelse när kopplingen redan är gjord.

alfapetsmamma skrev:Men är verkligen ALLA aspisar så olika ALLA enter bara så där rätt av?

Nej, sedan finns ju alla oherrans variatoiner i alla tänkbara och otänkbara riktningar. Absolut...

En superduperblyg och pryd-NT (tänker mig schablonbilden av en mormonflicka, dumt jag vet...)...

... är väl på många sätt mer olik en extremextrovert exhibitionist-NT än vad den är en lika blyg och reserverad och tapetblomma-aspie?

Det handlar ju ändå om personlighet och personlighetstyper också, och oavsett hur mycket AS-drag man har så kan man vara aspig och väldigt folkskygg lika väl som aspig och väldigt bufflig. Liksom aspig och ganska bra på att läsa folk lika väl som aspig och usel på det. Liksom man kan vara NT och supersmart och känslig lika väl som NT och en riktigt drängig och okänslig skitstövel?

Jag håller faktiskt inte med om att aspisar per definition förstår andra aspisar bättre än enter gör och att aspisar förstår neurotypiska bättre än tvärtom, i allmänhet. Det är olika från person till person. Tänker jag.

Och det här var inte sagt specifikt till dig Pemer, det bara råkade hamna som nåt slags svarsinlägg till dig, men är allmänt menat.

Helt klart är det så!

Men när man schabloniserar som absolut mest skulle jag säga som jag skrev ovan. Utan tvekan!

Pemer skrev:
Men när man schabloniserar som absolut mest skulle jag säga som jag skrev ovan. Utan tvekan!

Vill du se ett praktexempel på två lika bokstavsberikade som missförstår varann kopiöst kan du se min ordväxling med UFO på ADHD-forum nu ikväll...

alfapetsmamma skrev:En superduperblyg och pryd-NT (tänker mig schablonbilden av en mormonflicka, dumt jag vet...) är väl på många sätt mer olik en extremextrovert exhibitionist-NT än vad den är en lika blyg och reserverad och tapetblomma-aspie?

Att vara blyg är ett AS-drag.

alfapetsmamma skrev:Det handlar ju ändå om personlighet och personlighetstyper också,

Inte i min värld iaf.

AS-NT säger mer om vilken personlighet man har än vad typiska personlighetstester.

alfapetsmamma skrev: och oavsett hur mycket AS-drag man har så kan man vara aspig och väldigt folkskygg lika väl som aspig och väldigt bufflig. Liksom aspig och ganska bra på att läsa folk lika väl som aspig och usel på det. Liksom man kan vara NT och supersmart och känslig lika väl som NT och en riktigt drängig och okänslig skitstövel?

Tror inte det. Inte som kollektiv iaf.

alfapetsmamma skrev:Jag håller faktiskt inte med om att aspisar per definition förstår andra aspisar bättre än enter gör och att aspisar förstår neurotypiska bättre än tvärtom, i allmänhet. Det är olika från person till person. Tänker jag.

Det gör jag. Som kollektiv så förstår aspiesar varandra bättre än vad NTs förstår aspies eller aspies förstår NTs. Sedan finns det givetvis individuella undantag, men sådant finns alltid. Dock definierar man inte reglerna på undantagen, utan hur det brukar vara.

alfapetsmamma skrev:

Pemer skrev:
Men när man schabloniserar som absolut mest skulle jag säga som jag skrev ovan. Utan tvekan!

Vill du se ett praktexempel på två lika bokstavsberikade som missförstår varann kopiöst kan du se min ordväxling med UFO på ADHD-forum nu ikväll...

Som sagt, det finns alltid undantag.

rdos skrev:

alfapetsmamma skrev:En superduperblyg och pryd-NT (tänker mig schablonbilden av en mormonflicka, dumt jag vet...) är väl på många sätt mer olik en extremextrovert exhibitionist-NT än vad den är en lika blyg och reserverad och tapetblomma-aspie?

Att vara blyg är ett AS-drag.

När du säger så låter som aspisar som inte är blyga är mindre aspiga. Jag skulle inte säga att blyghet är ett AS-drag. Blyghet är en sak som kan råka sammanfalla med AS.

En enligt min uppfattning mycket överskattad grupp vad gäller deras förmåga att förstå aspergare är i alla fall NT med "kunskap om problematiken", även om det naturligtvis finns undantag.

Vad gäller de mer lågfungerandes behov kan jag ofta få intrycket att de verkar kunna föstå något bättre på många områden än vad de klarar av att begripa sig på sådana som mig men ofta handlar det nog om att mentalt osjälvständiga är lättare att tillskriva önskemål och skapa behov åt, efter hur de tycker att en "person med funktionshinder" borde vara.

alfapetsmamma skrev:När du säger så låter som aspisar som inte är blyga är mindre aspiga. Jag skulle inte säga att blyghet är ett AS-drag. Blyghet är en sak som kan råka sammanfalla med AS.

Ibland kan NT tro att man är blyg bara för att man är inåtvänd.

alfapetsmamma skrev:

rdos skrev:

alfapetsmamma skrev:En superduperblyg och pryd-NT (tänker mig schablonbilden av en mormonflicka, dumt jag vet...) är väl på många sätt mer olik en extremextrovert exhibitionist-NT än vad den är en lika blyg och reserverad och tapetblomma-aspie?

Att vara blyg är ett AS-drag.

När du säger så låter som aspisar som inte är blyga är mindre aspiga. Jag skulle inte säga att blyghet är ett AS-drag. Blyghet är en sak som kan råka sammanfalla med AS.

Jo, blyghet är det drag som sammanfaller med AS mer än vad slumpen tillåter. Om det sedan är ett AS-drag eller inte beror på hur man definierar AS.

Jag misstänker att blyghet inte är något primärt AS-drag, utan en vanlig konsekvens av svårigheterna att förstå andra människor. Lyckas man bli bättre på att förstå andra, som t.ex. jag har blivit med åren, så minskar eller försvinner också blygheten.

Kvasir skrev:Jag misstänker att blyghet inte är något primärt AS-drag, utan en vanlig konsekvens av svårigheterna att förstå andra människor. Lyckas man bli bättre på att förstå andra, som t.ex. jag har blivit med åren, så minskar eller försvinner också blygheten.

Så tror inte jag det hänger ihop. Är man inte blyg, utan utåtriktad, så ökar risken att man blir diagnosticerad med ADHD istället för AS, eftersom man upplevs som ett problem mycket tidigare. Eller att man blir mobbad för att man är udda. De som är blyga och inåtvända har mycket större chans att passera systemet utan att bli upptäckta. Iaf förr i tiden.

rdos skrev:

Kvasir skrev:Jag misstänker att blyghet inte är något primärt AS-drag, utan en vanlig konsekvens av svårigheterna att förstå andra människor. Lyckas man bli bättre på att förstå andra, som t.ex. jag har blivit med åren, så minskar eller försvinner också blygheten.

Så tror inte jag det hänger ihop. Är man inte blyg, utan utåtriktad, så ökar risken att man blir diagnosticerad med ADHD istället för AS, eftersom man upplevs som ett problem mycket tidigare. Eller att man blir mobbad för att man är udda. De som är blyga och inåtvända har mycket större chans att passera systemet utan att bli upptäckta. Iaf förr i tiden.

Kanske, fast blyghet är ju inte i sig något diagnoskriterium. Å andra sidan, tänker jag efter så var jag snarare oblyg som barn. Blygheten kom högre upp i ålder, i tonåren eller så, och sedan har jag fått kämpa med att jobba bort den igen.

rdos skrev:
Så tror inte jag det hänger ihop. Är man inte blyg, utan utåtriktad, så ökar risken att man blir diagnosticerad med ADHD istället för AS

Jag skickades till en psykolog på grund av vredesutbrott i skolan på mellanstadiet och kom såsmåningom att diagnosticeras med AS vid 13 års ålder. ADHD var det vad jag förstått aldrig någon tanke på att jag skulle ha.

Personligheter utvecklas. Det är en dynamisk process som startar innan födseln och fortsätter till döden. Från födslotraumat till dödsångesten. Och dessemellan är det en ständig kamp för överlevnad.

Personlighet och identitet hänger ihop (om det rent av inte är samma sak!). Och de utvecklas i kontakt med omgivningen, omvärlden. Det är en dialektisk, dynamisk process.

Det är detta som gör att Kvasir har rätt. Att se personlighet som något statiskt, en gång för alla givet, hugget i sten, gjutet i betong, är att förminska sig som människa. Att göra våld på sig själv och att försöka frita sig från sitt ansvar för sig själv och sin utveckling.

Och detta gäller såväl oss med AS som andra. NTs tex.

Eftersom jag inte tror på sociologi så anser jag att Kvasir (och Ganesh) har fel. Utifrån egen erfarenhet tror jag oxå han (de) har fel. De drag som hör ihop med AS (och som är medfödda) förändras inte över tid genom interaktion med omgivningen. De enda som anser detta är Eva Kärfve och gårdagens psykiatri som kallade föräldrar till autistiska barn för "kylskåpsmödrar".

Då så rdos, om AS-dragen inte kan förändras över tiden så är uppenbarligen inte blyghet ett AS-drag.