Ja har en Aspegerdiagnos. Att jag fick den förändrade allt och inget. Samtidigt, vilket var en konstig upplevelse.

Är det en sjukdom? Nej, det känns inte så. Är det en personlighetstyp då? Kanske det, det känns bättre. Ett tillstånd? Känns för nebulöst.

För mig är Asperger Syndrom bara ett namn. Namnet betecknar ett knippe egenskaper som är en del av det som är jag. Men bara en del av mig. Att veta att jag har en AS-diagnos, om det bara är det man vet, är att mycket, mycket, litet om mig.

Diagnoser är för mig bara taxonomier. Sätt att sortera, organisera, saker. Här är några exempel på andra taxonomier. Taxonomier inom biologi, två stycken från pedagogiken (Blooms taxonomi och Solotaxonomin) och en snutt från susning.nu.

Taxonomier är i sig själva oftast värderingsfria. Tillskrivna värderingar är godtyckliga. De är beskrivande och sorterande och ordningsskapande. Dock ändras de med tiden och kunskapstillväxten. Det rdos gör är att ge "sjukdom" a priori en negativ laddning. Det har det inte för mig. Diabetes eller schizofreni, it's all the same to me. Det är beskrivningar av fenomen som FÖR MIG inte har någon laddning alls. Och att sortera varianter inom AST som man gör nu, eller på det nya sättet, it's all the same to me. Det påverkar inte mig ett piss. (Fast det nya sättet verkat OK.)

Det kanske finns gemensamma orsaker till både AST och schizofreniforma psykoser. Vem vet vad genetikerna kommer fram till? Det kanske är en del av samma komplex av sjukdomar/tillstånd/personlighetstyper? Jag vet inte, och jag bryr mig inte. Jag är mer intresserad av att veta hur det verkligen är. Det är vissheten jag är ute efter, men hur det visar sig vara är mindre viktigt. Och jag är definitivt mer intresserad av det än att tvinga in AS/AST i mitt eget lilla ideologiska schema/perspektiv som rdos gör.

Så, vad är AS/AST egentligen? Jag vet inte.

Diagnoser inom tex psykiatri är aldrig ”sanningar. De säger inte hur det ”egentligen” är, De beskriver bara vad vetenskapen kommit fram till HITTILLS, i sitt primitiva nuvarande till stånd. Med bättre vetande kommer diagnoserna, taxonomierna att ändras. Det är det enda som är riktigt säkert. De som kommer att uppleva DSM VI och ICD 12 kommer att häpna över att man 2012 inte kom längre!

Det är inget konstigt i detta. Framtiden vet bättre än vi, också om det fenomen som AS-kriterierna försöker beskriva. Och jag skiter i vilda spekulationer och att alltid titta genom rdos Geheime AS Polizei- (GASP-) raster. För det ger en "distorted perception of reality", vilket är en definition av ett psykotiskt tillstånd.

Ganesh, det här inlägget rular! Så du vet!

Ganesh skrev:Taxonomier är i sig själva oftast värderingsfria. Tillskrivna värderingar är godtyckliga. De är beskrivande och sorterande och ordningsskapande. Dock ändras de med tiden och kunskapstillväxten. Det rdos gör är att ge "sjukdom" a priori en negativ laddning. Det har det inte för mig. Diabetes eller schizofreni, it's all the same to me. Det är beskrivningar av fenomen som FÖR MIG inte har någon laddning alls. Och att sortera varianter inom AST som man gör nu, eller på det nya sättet, it's all the same to me. Det påverkar inte mig ett piss. (Fast det nya sättet verkat OK.)

Att du inte förstår hur andra värderar psykiska sjukdomar är ju bara en brist hos dig, och inget som påverkar hur andra ser på saken. Inte heller påverkar det alla de diskriminerande saker som försigår på gruppboende, socialtjänsten eller hos vanligt folk. Det skiter helt enkelt i att du inte begriper hur de tänker eftersom du själv är föremål för deras negativa tankar.

Ganesh skrev:För det ger en "distorted perception of reality", vilket är en definition av ett psykotiskt tillstånd.

Ah, äntligen har man fått diagnosen "psykotisk" över nätet.

alfapetsmamma skrev:Ganesh, det här inlägget rular! Så du vet!

100% medhåll.

Förresten; liknelsen med gödselspridaren var så lysande att jag snor den för eget bruk...

rdos skrev:Att du inte förstår hur andra värderar psykiska sjukdomar är ju bara en brist hos dig, och inget som påverkar hur andra ser på saken. Inte heller påverkar det alla de diskriminerande saker som försigår på gruppboende, socialtjänsten eller hos vanligt folk. Det skiter helt enkelt i att du inte begriper hur de tänker eftersom du själv är föremål för deras negativa tankar.

Varför tycker du psykiska sjukdomar/tillstånd är så laddade då, rdos?

Och vad är skillnaden mot fysiska sjukdomar?

Håller med Ganesh. It's all the same to me.

rdos skrev:Ah, äntligen har man fått diagnosen "psykotisk" över nätet.

Äntligen..? Du har tydligen drabbats av amnesi också för jag har kallat dig det ända sedan jag började inse vilken märklig verklighetsuppfattning du har i vissa frågor. Men nu fick du en 'second opinion' också.

Inger skrev:

rdos skrev:Ah, äntligen har man fått diagnosen "psykotisk" över nätet.

Äntligen..? Du har tydligen drabbats av amnesi också för jag har kallat dig det ända sedan jag började inse vilken märklig verklighetsuppfattning du har i vissa frågor. Men nu fick du en 'second opinion' också.

Fint, då fick vi alltså bekräftat nu att "psykotisk" är man om man har udda idéer. Det är ju precis det jag propagerat för under lång tid nu att "psykotisk" inte behöver vara en sjukdom, utan ett bekvämt sätt att få folk att hålla käften. Exemplen ifrån Östeuropa har vi redan serverats, där oliktänkande spärrades in på mentalsjukhus för att man skulle få tyst på dem. Det var ju likadant i Sverige under första delen av 1900-talet (vet t.ex. att min farfars mor blev utsatt för just det).

Dessutom vet vi ju att ännu längre bak i tiden så brändes folk på bål för att de hade udda förmågor och / eller idéer (läs gärna vad Kärfve skrivit kring detta, t.ex.).

I det moderna Sverige så finns ju fortfarande schizofreni (och psykotisk) kvar som diagnoser, och dessa diagnoser är fortfarande kopplade till ESPs och udda idéer.

barracuber skrev:Varför tycker du psykiska sjukdomar/tillstånd är så laddade då, rdos?

Inte jag, samhället. Vad du och jag tycker spelar ingen roll. Vi kan fortsätta leva i vårt glashus. Det är ingen i omvärlden som bryr sig.

rdos skrev:Dessutom vet vi ju att ännu längre bak i tiden så brändes folk på bål för att de hade udda förmågor och / eller idéer (läs gärna vad Kärfve skrivit kring detta, t.ex.).

Häxbränning var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till. Det bör inte hindra folk att diagnosticera, snarare bör man då informera, så folk inte springer runt och tror att alla aspergare tycker det är roligt att springa runt och mörda och obducera sina flickvänner...

Kärfve skall man läsa med ett stort knippe kritisk blick, hon verkar vara emot allt vad psykiatri heter, utan egentlig urskiljning, hon har massa teorier käpprätt tvärtom vad forskning visat. Men det har vi redan diskuterat i en annan tråd.

MsTibbs skrev:Häxbränning var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till.

Lätt att skriva om så det passar in på modern neuropsykatri:

"Psykiatriska sjukdomsdiagnoser var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till."

Jag kan se framför mig att folk på 2100-talet kan tänkas se just så på fenomenet.

rdos skrev:

MsTibbs skrev:Häxbränning var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till.

Lätt att skriva om så det passar in på modern neuropsykatri:

"Psykiatriska sjukdomsdiagnoser var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till."

Jag kan se framför mig att folk på 2100-talet kan tänkas se just så på fenomenet.

Diagnoser skall hjälpa inte stjälpa, de är inte menade som bestraffning, är inte frukt av vidskepelse eller elakhet. Vill inte du ha aspergerdiagnos, så är det ditt val. Mig har diagnosen hjälpt.

MsTibbs skrev:

rdos skrev:

MsTibbs skrev:Häxbränning var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till.

Lätt att skriva om så det passar in på modern neuropsykatri:

"Psykiatriska sjukdomsdiagnoser var utslag av ond vidskepelse, folk är rädda för det de inte känner till."

Jag kan se framför mig att folk på 2100-talet kan tänkas se just så på fenomenet.

Diagnoser skall hjälpa inte stjälpa, de är inte menade som bestraffning, är inte frukt av vidskepelse eller elakhet. Vill inte du ha aspergerdiagnos, så är det ditt val. Mig har diagnosen hjälpt.

Håller helt med.

http://www.npr.org/templates/story/stor ... =123527833

Om nån moderator tycker länken passar bättre i en befintlig tråd får ni gärna flytta den.

Intressant.

Skillnaderna mellan autism och Asperger vad gäller att kunna få hjälp finns även i Arizona. Jag råkade bli god vän med en tjej over there på Facebook genom att vi spelade Mafia Wars, och hon visade sig vara hårt kämpande frånskild mamma med två AS-grabbar som för formens skull har fått diagnos autism i stället för att kunna få någon hjälp.

Lite dråpligt att OA lär få lov att återta ursrpungsnamnet när det här väl blir av.

Ska man tro att det blir bättre eller sämre för alla mystiska felassociationer folk har idag av Aschpbärger att bli autister i stället?

Det är klart, ska folk ha lika svårt att uppfatta namnet rätt kommer de att tro att vi är artister...

Det finns en tidigare diskussion där rdos länkade till någon artikel om diskussionerna kring DSM-V och några olika forskares syn på det. Jag kommer inte ihåg var det var, men det vore kanske bra att slå ihop, genom att t.ex. flytta den diskussionen hit? Någon som kommer ihåg var det var?

En intressant fråga är förstås om WHO kommer följa efter i ICD?
Har någon hört något om hur de resonerar?

Skillnaden mellan AS och autism i kriterierna är väl att det endast är AS diagnosen som definieras som att man inte är utvecklingsstörd. Autistiskt syndrom drar ju inte några sådana gränser.
Så redan nu skulle man lika gärna kunna bli diagnosticerad med det första som det andra.

Vad kommer att hända med den diagnos man redan har, då? Kommer man få utreda alla aspergare igen för att ompröva dem, eller kommer diagnosen bara byta namn för oss som har den?

LOL åt den läkare jag var hos, som hånskrattande sade att autism och asperger är ju inte samma sak.

Jag har fått veta av min läkare att mitt AS är ett autism-spektrum tillstånd. Så jag har väl blivit utredd med det nya då. Jag vet att testet hette DSM-V.

Testet kan inte ha hetat DSM-V, för det är inte ett test, det är en diagnosförteckning som amerikanska psykiatriförbundet ger ut över alla mentala störningar.

DSM-V har inte ens kommit ut ännu för de olika arbetsgrupperna kan tydligen inte bestämma sig. Den skulle ha kommit 2006, sen 2007, sen 2009, sen 2010, och nu läste jag nyss på APAs hemsida att den beräknas till 2013. Tills dess används DSM-IV-TR.

Kommentarer på blogginlägget:

Right now, the diagnosis often hinges on a person's language skills. But that's pretty subjective and can change as a child grows up, researchers say. "The categories are just not used by clinicians in a reliable fashion," Lord says. A single category for autism spectrum disorder will let clinicians stop agonizing over which diagnostic category to put someone in and focus on their specific difficulties with communication, or social interaction, or information processing, he says.

Tycker jag ligger något i faktiskt. Många får ju autismdiagnos som barn för att deras IQ ö h t inte går att mäta, men visar sig senare vara långt ifrån obegåvade (Gunilla Gerland, Donna Williams och Temple Grandin är ju bara några exempel). Att inte kunna kommunicera är inte detsamma som att inte kunna tänka.

Eliminating the Asperger's diagnosis won't mean that people in that category will lose access to services, Grinker says. That's because "almost anybody with an Asperger's diagnosis also could qualify for what is called autistic disorder," he says, adding that the change could make it easier for some parents to get help for a child with Asperger's.

Skulle ju faktiskt säkert underlätta för dem av oss som behöver hjälp att inte ha vattentäta skott mellan diagnoserna. Bara det då görs klart vilken ände av spektret man befinner sig i så att det inte ges samma hjälp åt alla.

But the change is going to be hard for some people with Asperger's, says Michael John Carley, executive director of the Global and Regional Asperger Syndrome Partnership in New York and author of Asperger's From the Inside Out. "I personally am probably going to have a very hard time calling myself autistic," says Carley, who was diagnosed with Asperger's years ago.

Ja, nu har man ju vant sig att kalla sig aspergare, HFA:are ligger inte lika bra på tungan och enbart autist blir lätt missvisande.

Ser alltså både fördelar och nackdelar med detta.

vallesmamma; nej, det måste hetat DSM-IV. DSM-V finns ju inte än.

Att asperger är en autismspektrumstörning är väl den gängse uppfattningen i sverige?

Jag måste förresten ha missuppfattat antingen dig eller något annat, för jag förstår inte ditt inlägg alls

Edit: Oj, skrev samtidigt som Inger.

Jag blir förvirrad av den här tråden. Åtminstone i Sverige har väl AS alltid legat på autismspekrumet?? Om det är annorlunda i USA vet jag inte på rak hand.

Dock håller jag med om ett citat i artikeln:

Many people with Asperger's take pride in a diagnosis that probably describes some major historical figures, including Albert Einstein and Thomas Edison, Carley says. Under the new system, those people would represent just one extreme of a spectrum. On the other extreme is "somebody who might have to wear adult diapers and maybe a head-restraining device. This is very hard for us to swallow," he says.

Så där är det ju idag. Att muppar (dvs klassiska autister) ligger i ena extremen och högfungerande aspergare ligger i andra extremen nära NT. Vilket jag tycker är helt oacceptabelt. Jag menar inte att AS inte är en form av autism. AS är autism - en mild autism. Men jag hade hoppats att DSM V skulle klargöra tydligare vilken skillnad det är på högfungerande aspergare och klassiska autister. Detta borde ju inte vara så svårt att åstadkomma. Framför allt eftersom gruppen högfungerande aspergare är mycket större än gruppen klassiska autister.

(EDIT: Dessutom, som Inger skrev nyss, så ändrar sig detta ofta över tiden. Hon exemplifierade med Temple Grandin och Gunilla Gerland bland annat, som bedömdes vara klassiska autistmer som barn och sedan blev högfungerande aspergare som vuxna.

Ytterligare en aspekt är att 10% av befolkningen lär ha autistiska drag. Vad ska man dra för slutsats av det? Behöver alla dessa 10% diagnos? Det får man väl inte hoppas. Men ett mörkertal i samhället för högfungerande aspergare har jag alltid trott det finns.

Helst borde AS - vi som är högfungerande - lyftas bort från DSM helt och hållet. Eftersom vi ligger såpass nära NT. De av oss som trots detta har stora problem att kunna försörja oss och inte hamna i utanförskap behöver dock omfattas av någon annan form av system är psykiatrin.

barracuber skrev: Men jag hade hoppats att DSM V skulle klargöra tydligare vilken skillnad det är på högfungerande aspergare och klassiska autister. Både för läkarna och allmänheten.

Tydligen enligt artikeln så var det omöjligt (?).
Det kommer nog i framtiden att krävas en beskrivning av de mänskliga egenskaperna utanför medicinen för att beskriva de relativt normalfungerande "mupparna" (däribland jag själv).

Förmodligen kommer diagnosticeringen bli mer riktad åt de som har verkliga problem istället för de som har möjliga symtom.

carl skrev:

barracuber skrev: Men jag hade hoppats att DSM V skulle klargöra tydligare vilken skillnad det är på högfungerande aspergare och klassiska autister. Både för läkarna och allmänheten.

Tydligen enligt artikeln så var det omöjligt (?).
Det kommer nog i framtiden att krävas en beskrivning av de mänskliga egenskaperna utanför medicinen för att beskriva de relativt normalfungerande "mupparna" (däribland jag själv).

Förmodligen kommer diagnosticeringen bli mer riktad åt de som har verkliga problem iställetför de som har möjliga symtom.

Men jag uppfattar inte dig som en "mupp", Carl. Eller skrev du det på skämt?

Jag uppfattar dig som en högfungerande person med autistiska drag, vilket väl är samma sak som AS. (Jag minns inte om du har några tilläggsdiagnoser).

Det beror väl på hur man definierar "mupp". Hmm finns det inget bättre ord?

"Muppar" för mig är osjälvständiga individer som varit klassiskt autistiska i barndomen och som vuxna fortfarande är beroende av stor del boendestöd, personliga assistenter och andra stödinsatser och vars intelligensnivå kanske inte heller utvecklats så mycket.

OBs att jag skrev "stor del" eftersom även högfungerande aspergare kan behöva vissa av sådana stödinsatser men oftast i liten utsträckning. Det ligger väl i vår "ojämna begåvningsprofil" kanske? Själv är jag värdelös på planering, överblick, drive, ingångsättning, avslut, administration osv osv osv.