Jag undrar om det är många som har haft problem av olika slag med mat. då tänker jag i stil med kräsenhet, speciell mat som inte går att äta, eller om de flesta är allätare.

Jo det har vi haft en del trådar om, ofta kommer mölk in som en tanke ifall det är bra eller inte.
Börjar luta åt att det kanske inte är så bra med mjölk.
Funderar över bröd med.

Och ja jag har inte velat äta diverse saker, och verkligen inte kaviar.
tycker det är jobbigt när folk ska göra fin mat o lägger kaviar eller räkor på allt.
Eller blandar vin i maten.

Jag har också problemet med kräsenhet som gränsar till allergi. När jag var liten brukade min mamma ibland laga ur mitt perspektiv synnerligen äcklig och i praktiken så gott som oätlig mat (inget ont om hennes kokkonst, det var mig det var fel på), och då brukade mina föräldrar alltid säga åt mig att jag måste äta av den. Det hade varit mycket enklare om de bara hade låtit mig välja mellan maten och en omgång stryk, för jag ville inte vara olydig mot mina föräldrar.

Föresten, det är ganska svårt att hitta de där andra trådarna som du skriver om, nano.

JAG ÄR KRÄSEN. Oj oj. Jag äter nästan alltid samma maträtter, ibland experimenterar jag och köper någonting jag aldrig ätit förut för att se hur det känns. Och det går ju som det går. När jag väl äter godis (vilket är mycket sällan) så köper jag alltid samma godis.

jag hittade flera trådar om recepttips och ren hälsovinkling (älskar förvisso lipider -jag forskar om arakidonsyraprodukter (omega-6) och JA, omega-3 behövs tillskott i form av DHA/EPA. mitt blodlipidratio förra hösten låg på 40:1 omega6/3...)
är mer ute efter liksom preferenser eller aversioner av vissa---smaker, konsistenser,dofter?
Jag kan inte äta något som är passerat -kväljningar. Har inget med smak att göra, bara ren konsistensfråga. Kan numera äta potatismos men gillar det inte. När jag var liten var jag allmänt kräsen, men det är väl väldigt vanligt, AS eller inte?

Edit: Stavade fel

Svamp kan jag inte äta, får bilder av förruttnade löv.. om det inte är "magiska" svampar då.
Älskar mjölk och vitt bröd.
Äter oftast samma saker som jag åt förra veckan. Det är dock inget problem.

Parvlon skrev:Svamp kan jag inte äta, får bilder av förruttnade löv.. om det inte är "magiska" svampar då.
Älskar mjölk och vitt bröd.
Äter oftast samma saker som jag åt förra veckan. Det är dock inget problem.

Min pappa brukar säga typ att svamp behöver man inte äta för det kan man få ändå.

sommar skrev:

Parvlon skrev:Svamp kan jag inte äta, får bilder av förruttnade löv.. om det inte är "magiska" svampar då.
Älskar mjölk och vitt bröd.
Äter oftast samma saker som jag åt förra veckan. Det är dock inget problem.

Min pappa brukar säga typ att svamp behöver man inte äta för det kan man få ändå.

Jo det finns ju en del svamp i bonngårdar att hämta.

Jag har också varit rätt petig med maten. När jag var barn kändes det ibland som en uppgift att äta middag, vill jag minnas. Idag är det lite bättre, jag äter det mesta även om jag har några absoluta krav:
* Ingen vitlök. Aldrig någonsin.
* Inga burkchampinjoner.
* Inga hemgjorda pajer med mängder smält ost. Läbbigt.

Jag är väldigt kräsen. Vill ha 'rena smaker' och har svårt för kryddor, vitlök vissa konsistenser etc. Är dessutom laktosintolerant. En del saker tycker jag bara om i vissa perioder. Det tog bra lång tid innan jag vågade börja prova nya maträtter än de jag vuxit upp med. I regel äter jag nästan exakt samma sak flera veckor i sträck innan jag ledsnar, och byter till något nytt som jag sedan äter flera veckor i sträck.

Parvlon skrev:Svamp kan jag inte äta, får bilder av förruttnade löv.. om det inte är "magiska" svampar då.

Du har fått det om bakfoten, de är inte magiska, de är psykedeliska
Eller du kanske menar Nintendosvampar som ger en extra liv och sådant

När jag var barn kändes det ibland som en uppgift att äta middag, vill jag minnas.

Liknar det jag kände.
Och just middag var värst. Paneringar som dolde maten under, såser som dolde resten av maten o.s.v.
Och så avskydde jag smaken av potatis och kött.

Som vuxen har allt blivit bättre, främsta orsakerna är (tror jag) att jag vet vilket jobb det är att göra sig mat, hur dyrt det är att köpa sig färdig mat, samt att jag har lärt mig vad sådana där lömska blandrätter innehåller.
Kanske har ätstörningar del i det också - som utsvulten och helt avmagrad så verkar kroppen ta över och "skrika" efter vilken mat som helst. Konstistens och annat får mycket mindre betydelse.

En lustig sak med mig som barn, var att jag avskydde sådant som korv, spagetti med köttfärssås och andra "barnvänliga rätter". Däremot åt jag gärna helstekt spätta (med skinn och ben som man tog bort själv), stekt lever (utan panering förstås) och ugnsgrillad hel kyckling där jag helst åt på vingarna och skrovet.
En anledning till att de fungerade bra, är att de hade förvändad konsistens och att man utan tjafs fick gräva sig fram till det man ville äta (plus att smaken var god förstås).

EDIT: Alltså, jag var oerhört kräsen som barn. Mot konsistenser och vissa smaker, samt att jag var rädd för blandningar och paneringar som kunde dölja andra ingredienser.
För mig själv känns det som en lättnad att jag har mycket lättare för att äta nu för tiden.
Att välja mellan flera rätter, t.ex. på restaurang, är svårt dock. Bara ett fåtal gånger har jag valt saker utan att välja jättelänge och utan att ändra på detaljer i rätten. Jag har aldrig köpt en pizza utan att ändra på fyllningen.

Ost var helt omöjligt för mig som barn & tonåring, idag älskar jag ost - ibland. Janssons frestelse äter jag inte än idag. Den eviga frasen "VA? Äter du inte Janssons Frestelse?" verkar aldrig bli gammal.
Jag tycker inte om konsistensen som blir när man äter potatismos (som jag ändå tycker är relativt gott), chocklad (vilket jag ändå älskar), kräm osv. Minns också att när jag bodde hos en kontaktfamilj blev jag tvingad att äta strömming och kantareller. Fy fasiken. Mögelost och sådant tjafs kommer jag aldrig äta.

Bror Duktig skrev:Eller du kanske menar Nintendosvampar som ger en extra liv och sådant

Mjölk, svamp, blomkål, broccoli, kött och fisk kan jag inte med att stoppa i mig. Kännslan av blomkål och broccoli mot gommen ger mig panikångest ...

earlydayminer skrev:Ost var helt omöjligt för mig som barn & tonåring, idag älskar jag ost - ibland. Janssons frestelse äter jag inte än idag. Den eviga frasen "VA? Äter du inte Janssons Frestelse?" verkar aldrig bli gammal.

Haha, jag äter inte heller Janssons frestelse. Inte så direkt frestande rätt.
Ibland undrar jag om folk säger att saker är gott, och tror det själva, bara för att det hör till konventionerna (höll på att skriva "konvektionerna").

Ja! Det är mycket mycket möjligt. Med tanke på att folk ibland kommer fram och säger "Om jag skall vara ärlig med dig ... så där jättemycket." när man är en-och-en.

ja, vissa saker som kräver "inlärning" för i princip alla, NT eller AS, att gilla, undrar man ju hur de blev mat från början. Typ, surströmming...

Inget från havet, inte mycket grönsaker och nyttigheter. Ihuvudtaget rätt få saker. Min bas är bröd, kött och mjölk. Älskar choklad.

Bror Duktig skrev:Eller du kanske menar Nintendosvampar som ger en extra liv och sådant

Precis!

Och jag är ännu ett exempel på kräsen aspergare. I mitt ordförråd är annars det norrländska ordet "lagran" det vanligaste ordet för kräsen.

Parvlon skrev:

Bror Duktig skrev:Eller du kanske menar Nintendosvampar som ger en extra liv och sådant

Precis!

Existerar inte.

aliasFrollo skrev:

Parvlon skrev:

Bror Duktig skrev:Eller du kanske menar Nintendosvampar som ger en extra liv och sådant

Precis!

Existerar inte.

Duh.

Nintendosvampar som ger extra liv ger tyvärr bara extra liv i spelet.
Minns att jag spelade en hel del nintendo som 15 åring, gjorde ett eget fusk, lite elektronik som pausade och startade spelettyp 10 ggr i sekunden så spelet gick långsammare.
Då kunde man ju klara en hel del saker som var toksvåra.

Hej!

Jag har egentligen inte varit särskilt kräsen. Som barn gillade jag inte stuvningar eller nånting som var kokt ihop med mjölk. Som vuxen kan jag äta det, men jag lagar det ytterst sällan själv.

Sedan nio år tillbaka är jag vegetarian och äter inte kött alls. Dock kan jag ibland äta fisk.

Jag har inga problem med att äta samma mat varje dag, jag tröttnar inte så lätt. Jag har ett gäng rätter som jag varierar mellan, och ibland hittar jag på något nytt.

Hälsningar

Lilla Gumman