Många här verkar ha svårt att somna på kvällarna, men de sistadagarna har jag börjat få motsattta problemet; jag vaknar extremt tidigt, känner mig pigg och kan inte somna om. Lika bra att gå upp, duscha och äta frukost m.a.o.

Fördelen är förvisso att det inte innebär några som helst problem med att klara ett 7-16 jobb.
Nackdelen är dock att man anitnget lär däcka, så fort man kommer hem från jobbet och alltså sova bort eftermiddagen, eller tvingas gå och lägga sig så tidigt att det omöjliggör ett socialt liv på kvällarna.

-Vad kan det bero på, och hur gör jag för att få min kropp att fatta att man inte skall stiga upp vid halvfem, utan någon gång mellan 06-08?

Flyttar fram perioden ett par timmar?

Hade det varit så enkelt, så...

Dessvärre gick jag och la mig vid en ganska normal tid igår kväll (halv elva), likförbannat vaknar man halvfem och känner sig pigg och utvilad, trots att man vet att man fått för lite sömn och att det kommer att straffa sig framåt dagen...

Kanske låter som ett i-landsproblem, eftersom jag bara haft det i nån vecka, men det börjar redan bli irriterande.

Låter som ASPS eller för kort dygn. Det kan vara lika besvärligt som att ha DSPS om det inte matchar de timmar man önskar sova. Men skumt om du drabbats av det helt plötsligt bara. Har du ändrat något i din livsföring?

Känner igen det du skriver. Så hade jag det också under en period. Vaknade vid fyra-tiden och var hur pigg som helst. Gick inte att ligga kvar i sängen. Sedan var jag hopplöst trött på kvällen när mina kompisar ville göra saker. Det jag gjorde för att komma tillrätta med det var att helt enkelt tvinga mig att vara vaken längre på kvällen även om jag var dödstrött.

Tillslut så började jag kunna sova några timmar längre på morgonen, och de där kvällstimmarna kändes inte lika jobbiga att vara vaken. Jag är fortfarande som piggast på morgonen, men nu orkar jag iallafall lite mer om kvällarna.

Tyvärr har det varit svårare att få katterna att ändra rytm, så de väcker mig fortfarande varje morgon vid fyra och vill ha frukost. Fast nu kan jag somna om igen efter det.

(Tror att det i mitt fall var lite självförvållat att det blev så. Det började efter att jag flyttat och inte kände någon. Då tyckte jag dagarna kändes långa och sega och jag ville åt de där piggis-timmarna då jag mådde som bäst. Så jag kunde lägga mig väldigt tidigt bara för att det fortare skulle bli morgon! Det blev ett problem först när jag började umgås mer och hittade vänner som istället vänder på dygnet åt andra hållet. Då fick jag börja anpassa mig till deras tider lite mer. )

Inger skrev:Låter som ASPS eller för kort dygn. Det kan vara lika besvärligt som att ha DSPS om det inte matchar de timmar man önskar sova. Men skumt om du drabbats av det helt plötsligt bara. Har du ändrat något i din livsföring?

Grubblar en del kring framtiden, nu när jag är student och är mera inomhus, eftersom jag läser och inte står ute och arbetar hela dagen. Däremot får jag nog lika mycket motion som innan, då jag kompenserat mitt stillasittande "arbete" (studierna) med mer träning.

Kan intyga att jag har ett förlängt dygn, underbart att bara kunna gå till sängs när man önskar och gå upp när man vaknar istället för när man måste.
Som tur är tillåter mitt jobb det

Ibland kan jag också ha såna perioder. Min kropp tycks inte förstå vad lagom mycket sömn är. Antingen för mycket eller för lite. Sömnen är fan ett av mina största problem.

Jodå, det händer t o m mig ibland att jag vaknar riktigt tidigt efter bara några timmars sömn, känner mig urpigg, drar igång, svimmar av på eftermiddagen, mer eller mindre. Min kropp behöver alltid 10 timmars sömn eftersom jag är sjuk, aldrig 4 timmar.

Det som då hänt för mig är alltid att något medvetet eller omedvetet problem håller på att bearbetas. Det händer ju automatiskt när man sover och drömmer. Men det är som om jag då inte kan invänta det där svaret. Jag vill lösa det NU. Kroppen är full av adrenalin och jag skuttar som en känguru ur sängen. I bästa fall kan jag ringa, skriva och göra något för att lösa problemen.

Sömn är ett av mina minsta problem

När jag har "för morgonpigga" perioder brukar jag lösa detta genom att:
(om det är halv 5 jag från början hela tiden vaknar) Dag 1: Ställa väckarklockan på kvart i 5. (...& tvinga mig att blunda & ligga kvar utan att ens titta på klockan innan den ringer). Dag 2: Ställa den på 5... & så fortsätter jag (med en kvarts framflyttning om dan) tills jag hamnat på den tid jag vill gå upp:)