Agressivt? Nä jag ger upp. Det är omöjligt att diskutera något här.

Varför måste alla människor tycka om barn?

Kristofer skrev:Varför måste alla människor tycka om barn?

Låt mig isåfall formulera något liknande så här: varför detta allmänna tabu mot att (sensoriskt, emotionellt, vitalitetsmässigt) inte tåla barn?

Jag har träffat flera aspisar som inte gör det.
Alla jättefina människor.
Alla upprörda och medkännande som sjutton när de hör om barn som far illa eller kommer in på hur man borde få ha det som barn.
Alla vittnar om vilka monster de ofta uppfattas som när folk någon gång råkar få reda på att de saknar energi att möta barn.

Bara för att visa att det inte bara är föräldrar som har saker att bli upprörda över...

DC skrev:Agressivt? Nä jag ger upp. Det är omöjligt att diskutera något här.

OK kanske lite för starkt ord, men en verkligen inte en trevlig ton.

Antar att du känner dig uppgiven och ledsen. Förstår att det inte är lätt att vara aspie-förälder. Säkert har du mött många jobbiga attityder, så några kommentarer till som påminde om dessa kanske var det som fick bägaren att rinna över.

Men nu har flera försök gjorts att förklara och ändå fortsätter du misstolka du Mitzerl m fl. Pemer har ordnat så du ska kunna komma men ändå vill du inte. Vad mer kan vi göra? Vad önskar du?

Alla har väl ingen självklar rätt att vara med överallt. Jag får antagligen inte gå in på ett dagis och delta i aktiviteterna med barnen där. Ligger det något hat mot mig eller mot någon katogori jag tillhör till grund för det?

Kristofer skrev:Varför måste alla människor tycka om barn?

Jag vet inte vem du ställer din fråga till men jag kan iaf svara för mig själv.

Jag har aldrig begärt att någon ska tycka om barn. Jag vill(e) komma på en träff och eftersom jag har ett barn som är litet måste jag ta det barnet med mig.

Pemer kom med ett förslag på en träff där barn får vara med till en viss tidpunkt sedan är det barnfritt. Inga problem för mig eftersom våra kvällsrutiner hemma startar med middag kl 17 och slutar med nattning kl 19. Trots detta verkade det viktigt för somliga att hävda att föräldrar är egoister som inte tar hänsyn osv. Sedan gjorde man jämförelser med att ta med sig ett gäng utvecklingsstörda alternativt katten.

När jag inte såg några problem med det så var det plötsligt ett personangrepp och jag blev kallad aggressiv.

Jag skulle kalla den här diskussionen att göra en höna av en fjäder.

Sedan har folk väldigt svårt att hålla isär sak och person. Dessutom verkar Mizerl (m fl?) ta det personligt när man skriver i allmänna ordalag utan att ha pekat ut någon alls. Man lägger ord i min mun som jag aldrig sagt, man förvränger det jag skrev, man tar saker ur sitt sammanhang och hur ska man bemöta det? Jag vet inte.

DC skrev:Jag har aldrig begärt att någon ska tycka om barn. Jag vill(e) komma på en träff och eftersom jag har ett barn som är litet måste jag ta det barnet med mig.

Pemer kom med ett förslag på en träff där barn får vara med till en viss tidpunkt sedan är det barnfritt. Inga problem för mig eftersom våra kvällsrutiner hemma startar med middag kl 17 och slutar med nattning kl 19.

Trots detta verkade det viktigt för somliga att hävda att föräldrar är egoister som inte tar hänsyn osv. Sedan gjorde man jämförelser med att ta med sig ett gäng utvecklingsstörda alternativt katten.

Nej, inte trots detta utan tack vare att några av er föräldrar inte kunde släppa saken utan var tvugna att göra en del påhopp på oss som har överkänslighetsproblem, istället för att fokusera på det förslag till lösning som Pemer lagt fram. Då kände sig några av oss manade att försöka förklara lite bättre hur vi upplever saken.

DC skrev:När jag inte såg några problem med det så var det plötsligt ett personangrepp och jag blev kallad aggressiv.

Jag skrev sen att det kanske var lite starkt men att du hade en otrevlig ton.

DC skrev:Jag skulle kalla den här diskussionen att göra en höna av en fjäder.

Helt överens! And it takes two to tango. Fast i detta fall blev det en grupptango.

DC skrev:Sedan har folk väldigt svårt att hålla isär sak och person. Dessutom verkar Mizerl (m fl?) ta det personligt när man skriver i allmänna ordalag utan att ha pekat ut någon alls.

Men du tog det väldigt personligt när någon nämnde problem med barn i helt allmänna ordalag?

DC skrev:Man lägger ord i min mun som jag aldrig sagt, man förvränger det jag skrev, man tar saker ur sitt sammanhang och hur ska man bemöta det? Jag vet inte.

Men du misstolkade ju också och tog saker ur sitt sammanhang? Mitzerl bemötte ju bara dina misstolkningar (som iofs kan vara förståeliga såhär i efterhand eftersom det visade sig vara ett känsligt ämne för dig, vilket inte Mitzerl kunde veta). Och du skrev ju faktiskt att du tyckte det var tråkigt att många verkar avsky barn (vilket inte är sant).

Kan vi inte bara konstatera att det blivit en del missförstånd här och lite upprörda känslor men att ingen säkert menade nåt illa mot nån, även om tonen blev lite besk ibland? Sånt som händer på forum, kanske särskilt om man har AS. Dumt att behöva bli osams över tycker jag.

Det viktiga är väl om du kan komma på träffar eller ej och det tycker jag fortfarande du ska göra om du har råd med resan, särskilt årsmötena eftersom du sitter i styrelsen.

Hopsan, här går det vilt till!

Har varit utan dator i en vecka och tar nu del av den diskussion jag hört talas om. As-träffar med eller utan barn alternativt Pemers kompromiss, om jag förstått det rätt...

Jag har barn. Min dotter är 5 år. Psykologen på bup säger att hon blir uttröttad efter en timme med min dotter!!! Hur jag som aspie känner mig ibland kan ni kanske gissa, vare sig ni är med eller utan barn.

Barn är underbara. Men - det är skönt att ibland kunna föra vuxensamtal utan dem. Det är en del av livskvalitén för mig. Jag betalar dyr barnvakt för mitt flerhandikappade barn för jag vill och behöver ha lugn och ro ibland. Jag vill absolut inte ha barn på aspergerträffar. Eftersom jag själv är extremt överkänslig har jag inga problem att förstå att andra är det. Eller att andra inte tycker om barn. Det angår inte mig.

Pemers förslag är utmärkt, om det går att praktiskt genomföra. Annars är det väl en toppenidé att ha vissa träffar med barn närvarande och vissa inte. Självklart ska man kunna lita på att en aspie-barnlös-träff också är det. Den respekten tycker jag att vi är skyldiga varandra om vi vill kalla oss medmänniskor.

Jag röstar på absolut barnfria träffar!

Kristofer skrev:Träffar med barn kommer med största sannolikhet bli Kristoferfria.

...och tämligen säkert även utan nalle.

Det är lugnt för min del. Jag kommer inte med barn. Lägger ner det helt enkelt. Vi kanske ses om arton år eller så

Jag förstår uppriktigt sagt inte problemet.

Jag har fler barn än de flesta här. Mina fem barn är i åldrarna 6-25 år och jag har nästan hela tiden varit ensamförälder med dåliga möjligheter till barntillsyn annat än den kommunala barnomsorgen. Jag prioriterar barnen oerhört högt i mitt liv. Flera av dem är "bokstavsbarn" i olilka varianter.

Ibland kan jag vilja delta i någon aktivitet av något slag (tex en träff) med barnen - då väljer jag en träff där det är ok att ta med barn. Det kan finnas olika skäl till det, där brist på annan barntillsyn är ett.

Ibland - oftast - vill jag däremot inte ha barn med på träffar eftersom jag värdesätter möjligheten att träffa vuxna och få prata i lugn och ro utan barn omkring som stjäl uppmärksamhet. De träffarna har en annan karaktär. Då väljer jag hellre en träff där det är klart utsagt att barn inte är välkomna. Jag prioriterar min barnfria tid hårt.

Ibland spelar det mig ingen roll vilket. Då kan vilket som bli aktuellt.

Oftast väljer jag att inte delta i träffar alls eftersom den miljö där träffarna hålls är så stökig och så full av intryck av olika slag att jag inte klarar av att fokusera på att träffas alls. Bullriga caféer, tex. En träff ute i det fria med en lugn skogspromenad passar mig oftast bättre.

Träffar är olika, vi är olika - varför måste det ena ställas mot det andra?

Jag kan förstå att du vill njuta av din barnfria tid Titti. Jag har iofs aldrig upplevt det sedan jag blev mamma men jag känner en längtan efter det

Just det där med behovet av egen tid har gjort att jag nu ansökt om förskoleplats så att jag kan få femton timmar i veckan utan barn. Träffarna brukar dock vara förlagda till helger eller kvällar så då finns ingen barntillsyn.

Jag föredrar också en tur i skogen framför caféer. Jag har väldigt svårt att höra vad folk säger om det är mycket bakgrundsljud. Men för mig hade en första träff med andra forumister just fått vara en första träff där inga andra ambitioner finns annat än att bara få se varandra.

Fortsättningsvis skulle jag hellre föreslå t ex en gemensam promenad eller någon annan aktivitet.

Jag förstår att man kan tycka att barn kräver uppmärksamhet och stör när man ska samtala. Jag skulle också allra helst gå på träff utan barn men eftersom det ser ut som det gör för mig finns bara alternativen att ta med barnet eller inte komma alls.

Kristofer skrev:Träffar med barn kommer med största sannolikhet bli Kristoferfria.

Kristofer behagar skämta. Han dök själv upp på en icke-barnfri träff hos mitzerl för nåt år sen.

DC skrev:

Kristofer skrev:Varför måste alla människor tycka om barn?

Jag vet inte vem du ställer din fråga till men jag kan iaf svara för mig själv.

Frågan var allmänt riktad till forumet. Givetvis ingen anklagelse riktad mot någon. Vad jag vill få en diskussion kring är att det inte är självklart för alla människor att gilla barn eller barns närvaro. Därmed inte sagt att barn är något som inte få finnas/synas. Det gäller helt enkelt att visa varandra hänsyn, ömsesidigt. Det finns situationer där barn inte passar in och det finns situationer där barn passar in.

Kristofer skrev:

DC skrev:

Kristofer skrev:Varför måste alla människor tycka om barn?

Jag vet inte vem du ställer din fråga till men jag kan iaf svara för mig själv.

Frågan var allmänt riktad till forumet. Givetvis ingen anklagelse riktad mot någon. Vad jag vill få en diskussion kring är att det inte är självklart för alla människor att gilla barn eller barns närvaro. Därmed inte sagt att barn är något som inte få finnas/synas. Det gäller helt enkelt att visa varandra hänsyn, ömsesidigt. Det finns situationer där barn inte passar in och det finns situationer där barn passar in.

Ja, varför skulle alla gilla barn, när alla inte ens gillar människor, eller sig själva? Allvarligt alltså.

Titti skrev:Träffar är olika, vi är olika - varför måste det ena ställas mot det andra?

Eftersom DC inte tål att höra förslag om barnfria träffar och Thalia blir upprörd över att vissa är perceptionsöverkänsliga är det naturligt att det blir konflikt.
Av diskussionen att döma verkar det som att dessa tror att vi ger oss på just deras barn när vi säger att vi inte vill ha barn omkring oss.

Problemet är i själva verket mycket enkelt och Pemer, Mitzerl, Inger & jag har bara föreslagit att man delar upp sig, vilket omöjligt kan beskrivas som att söka konflikt.

DC skrev:Jag skulle också allra helst gå på träff utan barn men eftersom det ser ut som det gör för mig finns bara alternativen att ta med barnet eller inte komma alls.

Det är ditt problem, ditt självvalda problem och ingenting du kan lasta oss andra för.

Kommer det barnfamiljer kommer inte Krigis.

Och jag ser fram emot att träffa DC med barn och några till senare idag, och Krigis innan hemfärden i morgon. En lyckad uppdelning till, där jag inte behöver välja mellan antingen eller, utan kan göra både och. Perfekt!

KrigarSjäl skrev:

DC skrev:Jag skulle också allra helst gå på träff utan barn men eftersom det ser ut som det gör för mig finns bara alternativen att ta med barnet eller inte komma alls.

Det är ditt problem, ditt självvalda problem och ingenting du kan lasta oss andra för.

Jag ser inte mitt barn som ett problem. Hon är det finaste och bästa som hänt mig. Men sådant kan inte du förstå dig på eftersom ditt stora ego inte lämnar plats åt något eller någon annan.

KrigarSjäl skrev:Kommer det barnfamiljer kommer inte Krigis.

Hur var det nu du sa? Det är ditt problem, ditt självvalda problem och ingenting du kan lasta oss andra för.

DC skrev:

KrigarSjäl skrev:

DC skrev:Jag skulle också allra helst gå på träff utan barn men eftersom det ser ut som det gör för mig finns bara alternativen att ta med barnet eller inte komma alls.

Det är ditt problem, ditt självvalda problem och ingenting du kan lasta oss andra för.

Jag ser inte mitt barn som ett problem. Hon är det finaste och bästa som hänt mig. Men sådant kan inte du förstå dig på eftersom ditt stora ego inte lämnar plats åt något eller någon annan.

DC, personangrepp är inte tillåtna utanför NFD.

Och nu misstolkar du igen. Krigis har inte sagt att ditt barn är ett problem, utan att ditt barnvaktsproblem är ditt problem. Dvs han tycker att det är det, vilket han ju har rätt att tycka. Flera av oss andra i OA vill dock gärna hjälpa till att lösa det eftersom du är med i styrelsen och har som sagt därför kommit med konstruktiva förslag - vilka du fortsätter att ignorera! Kan du inte försöka att fokusera på den av Pemer föreslagna lösningen istället för att ta det så personligt att somliga har sensoriska problem med närvaro av barn?

Vissa har ett problem att de har barn.
Vissa har ett problem att de inte har barn.
Vissa har ett problem att andra har barn.
Vissa har ett problem att andra inte har barn.
Vissa har ett problem att andra gillar barn.
Vissa har ett problem att andra inte gillar barn.

Vissa har ett problem. Vi kan väl försöka vara konstruktiva?

KrigarSjäl skrev:Eftersom DC inte tål att höra förslag om barnfria träffar och Thalia blir upprörd över att vissa är perceptionsöverkänsliga är det naturligt att det blir konflikt.
Av diskussionen att döma verkar det som att dessa tror att vi ger oss på just deras barn när vi säger att vi inte vill ha barn omkring oss.

Nej Krigarn, nu har du missförstått mig. Mina barn är dessutom så pass stora så snack om barn som pockar på uppmärksamhet, skriker och snorar berör mig inte på ett personligt plan.

Det man tycks ha så svårt att förstå i det jag skriver är att barn är också människor.
Man pratar om att respektera perceptionsstörningar åt höger och vänster, men respekten mot barnen tycks man helt ha glömt bort.

Som jag påpekade tidigare, om det är oerhört utmattande för mig att någon av de som skrivit här är närvarande vid ett möte, för att jag tycker illa om dem/tycker de är jobbiga, skulle de då respektera att detta är jobbigt för mig och stanna hemma från alla möten om jag valde att delta i alla möten?

Det handlar om respekt.
Jag vet mycket väl att det finns de som har perceptionsstörningar här, och jag är mycket medveten om att det kan vara mycket påfrestande. Vad jag däremot ogillar är att man mer eller mindre kräver att andra ska respektera detta, när man tydligen inte själv har för avsikt att respektera den andra sidan av saken.

Jag kanske skulle kräva att de tömmer butiken på människor när jag ska handla, eftersom det suger oerhört mycket energi av mig att vistas bland dessa tanter med vagnar. Om jag gjorde det, skulle man då inte anse att jag inte har någon som helst respekt för att andra människor kanske också vill handla?

Jag förstår inte indelningen människor - barn.

Jag känner själv att jag inte får orden att verka till min fördel idag, men kanske någon förstår vad det är jag är ute efter.

F.ö så tycker jag barnfria träffar kontra träffar där barn är tillåtna låter som en bra lösning här eftersom man aldrig kommer att mötas fullt ut i den här frågan.
Lite synd bara att man, om man medtar barn, inte får en chans att träffa alla.

Inger skrev:
Och nu misstolkar du igen. Krigis har inte sagt att ditt barn är ett problem, utan att ditt barnvaktsproblem är ditt problem.

Och nu plockar du saker ur sitt sammanhang igen. Jag måste väl ha samma rätt som andra att svara på en direkt fråga eller ett påstående.

Du svarar på ett svar som är ett svar med ett citat från ett svar som jag riktade till ett inlägg som över huvud taget inte finns med i ks kommentar.

Detta börjar likna rena personförföljelsen.