ragnevi skrev:

Mördarsnigel skrev:Kan man inte ha ganska stora koncentrationssvårigheter när man har ADHD?
Det är ju i så fall en stor skillnad mellan ADHD och AS.

Många med ADHD lär sig att hyperfokusera, men de kan bara göra det under kortare stunder och det är väldigt uttröttande för dem.

Lär sig och lär sig... Jag ser det inte så, eller upplever det inte så snarare. Inte mer än att renrasiga aspisar lär sig att ha specialintressen eller vad som helst.

Fast vad jag lärt mig som kompensation, vad jag lärt mig av att härma, vad jag lärt mig genom text och vad som bara ploppat upp är omöjligt att säga.

Skulle förövrigt inte för mitt liv kunna särskilja aspiga och adhd-iga drag från vad som är att vara sprungen ur olika kulturer och ha haft den barndom jag haft.

Kvasir skrev:Det där med att tänka snabbt/långsamt fick mig att tänka (okänt med vilken hastighet). Jag kan vara oerhört snabbtänkt, inte minst när det gäller logiska resonemang i många led, men oftast är jag långsam när det gäller enklare tankar.

Jag irriterar mig på detsamma men tycker det räcker som förklaring att vi aspergare ofta tänker igenom alla alternativ. Det täcker väl ljudkänsligheten också, att hjärnan inte vill ha data som den kan blanda ihop med dem den tänker igenom?

Just det här specialfallet att enkla uppgifter är "svåra" har jag ofta tänkt på som att jag behöver referenspunkter för att kunna börja tänka och enkal uppgifter innehåller för få punkter för att några ska märka ut sig som möjliga referenspunkter.

Tingeling skrev:Zyban???
Det fick jag mot rökavvänjning. Kan ärligt talat
beskriva att jag för första och enda gången i mitt
liv undrade varför jag ens levde... när jag tog just Zyban.

Läkaren beordrade mig att sluta med den omedelbart.
Men den hade viss effekt mot röksug, helt klart...men
till vilket pris. Det här var några år sedan...precis när
Zyban kom. Dyrt var det också....

Jag har inga problem med hyperfokus alls. Det är mitt
minsta problem. Ändå har jag ADHD också. I kombination!
Vad olika vi är vi människor....

Ujuj, hoppas det inte blir så för mig! Har nu fått Voxra, som är typ samma sak som Zyban (bupropionhydroklorid), istället för cs, som jag ju inte klarar av.

Dumt att ge Zyban till bokstavsfolk för rökavvänjning, får de nån verkan lär det bara vara att täppa till dopamin och noradrenalin-bristerna en del, men inte mer än att de känner sig bättre, inte så att det räcker till för att sänka röksuget. Det är iaf det intryck jag fått när jag läst om det på andra ställen.

Eller så försvinner röksuget i och med att man blir av med en del av adhd-symtomen, för att rökandet är nån slags självmedicinering? Intressant är det hursomhelst.

En dum grej till förresten. Läkaren gav mig benzo mot insättningsångesten jag är rädd för. I Voxras bipacksedel står det nåt om att INTE ta lugnande ihop med medicinen...

Suck. Vad ska man ta istället? Om lugnande som Theralen och sånt sänker dopamin (som jag läste nånstans här igår) så verkar det onekligen korkat att först höja dopaminet med Voxra och sen sänka det med nåt annat. Önskar jag var kunnigare på området...

Får se om antikropp eller nån annan levande FASS kan reda ut begreppen åt mig...

Jonte skrev:

Kvasir skrev:Intressant tråd, inte minst för att jag funderar på om jag inte har mera AD(H)D än de drag av det som utredningen kom fram till.

Det där med att tänka snabbt/långsamt fick mig att tänka (okänt med vilken hastighet). Jag kan vara oerhört snabbtänkt, inte minst när det gäller logiska resonemang i många led, men oftast är jag långsam när det gäller enklare tankar. Jag upplever dock att denna långsamhet beror på att jag har svårt att koncentrera mig och fokusera tankarna så jag kan börja tänka. Enkla tankar hinner andra ofta tänka färdigt innan min hjärna har lyckats komma igång. Min hjärna verkar alltså ofta ha en längre ställtid, men i gengäld tänker den ofta snabbt och bra när den väl har ställt om för det som ska tänkas. Största anledningarna till den (ofta) långa ställtiden torde vara trötthet och störningar i omgivningen (framförallt ljud). Så är det förstås också så, som flera har påpekat, att vi aspergare ofta tänker igenom alla alternativ innan vi har tänkt klart istället för att nöja oss med något svar som förefaller bra.

Hade det inte varit för ljudkänsligheten hade jag trott att jag skrivit det själv...

Måste säga att det klingade ovanligt välbekant..den beskrivning Kvasir hade.

Jag har haft svårt att få ihop det där hur jag har svårt med det enkla men kan fara iväg så fantastiskt just vid logiska resonemang. Där kan jag vara överlägsen en NT men inte fasen kan jag klara av de allra vanligaste tankar samtidigt. Det blir lite märkligt även för en själv...

"The FDA issued a public health alert for bupropion (Wellbutrin, Zyban) in March 2004 warning that side effects include deeper depression and an increased suicide risk."

Hittade detta på nätet och kan känna igen den effekten. Jag låg och stirrade i taket och undrade varför jag levde...helt crazy effekt med tanke på att jag nog aldrig vare sig förr eller senare känt den känslan så starkt som just när jag tog Zyban.

På den tiden visste jag inte ens att jag hade ADHD...värt att nämna.

Tingeling skrev:
Jag har haft svårt att få ihop det där hur jag har svårt med det enkla men kan fara iväg så fantastiskt just vid logiska resonemang. Där kan jag vara överlägsen en NT men inte fasen kan jag klara av de allra vanligaste tankar samtidigt. Det blir lite märkligt även för en själv...

Det är nåt jag läst och hört många många gånger, att det är typiskt att ha svårt för det som andra upplever lätt och tvärtom, lätt för mycket som många upplever som svårt. Jag skriver under på det!

Vad är "vanliga tankar"?

Kvasir skrev:Intressant tråd, inte minst för att jag funderar på om jag inte har mera AD(H)D än de drag av det som utredningen kom fram till.

Det där med att tänka snabbt/långsamt fick mig att tänka (okänt med vilken hastighet). Jag kan vara oerhört snabbtänkt, inte minst när det gäller logiska resonemang i många led, men oftast är jag långsam när det gäller enklare tankar. Jag upplever dock att denna långsamhet beror på att jag har svårt att koncentrera mig och fokusera tankarna så jag kan börja tänka. Enkla tankar hinner andra ofta tänka färdigt innan min hjärna har lyckats komma igång. Min hjärna verkar alltså ofta ha en längre ställtid, men i gengäld tänker den ofta snabbt och bra när den väl har ställt om för det som ska tänkas. Största anledningarna till den (ofta) långa ställtiden torde vara trötthet och störningar i omgivningen (framförallt ljud). Så är det förstås också så, som flera har påpekat, att vi aspergare ofta tänker igenom alla alternativ innan vi har tänkt klart istället för att nöja oss med något svar som förefaller bra.

Det där känner jag också igen. I mitt fall känner jag det ofta som att jag har längre startsträcka. Tankarna fungerar inte så bra från början, men sen efter ett tag så går det väldigt snabbt och är väldigt effektivt. Det verkar vara fokuseringen som inte går så bra, utan det krävs ett tag för att den skall komma till. I diverse utredningstester syntes detta som en "försiktighetstendens", att hellre avstå än att ha fel, samt sämre på snabbhetsdelarna av WAIS.

Då kan man undra. Vad är slow processing, slow start och vad är koncentrationsvårigheter pga ADHD.

Tingeling skrev:Då kan man undra. Vad är slow processing, slow start och vad är koncentrationsvårigheter pga ADHD.

I utredningen fanns ett datatest där jag skulle låta bli att trycka ned tangenten om det kom upp, ett x (eller vad det nu var för bokstav?). Jag var snabbskrivande kontorist i många år och numera rätt datavan, så det gick bra att vara fokuserad och snabb på testet, som jag klarade med glans.

P g a detta test fick jag INTE ADHD! Shit! Jag som ville ha amfetamin Kunde ju va kul? Jag är så grymt impulsiv och våghalsig att jag kände mig snuvad på diagnosen ADHD-drag.

En ADD-väninna kunde omöjligen koncentrera sig på alla de mediciner hon som nyutbildad sköterska skulle dela ut. Koncentrationsförmågan räckte inte till, hon gav patienter mediciner som var ämnade åt någon annan, och fick sparken.

Det känns som om en aspergare möjligen kunde klarat det bättre?

Jag fick göra ett test av typen "rabbla siffror baklänges samtidigt som du memorerar ett antal bokstäver" eller något liknande. Jag har jobbat mycket med siffror och kopplade på "autopiloten" på just detta och koncentrerade mig på bokstäverna med strålande resultat, mer eller mindre felfritt testet igenom. Trots många andra indikationer på ADHD togs just detta testresultat som intäkt för att inte ge mig heller diagnosen ADHD då jag hade ett så utmärkt gott arbetsminne! Andra liknande test då jag inte lika enkelt kunde göra så gav betydligt sämre resultat men de antogs då bero på att jag var trött - för de visste ju att jag kunde...

Funderar f ö på att kontakta den enhet som utrett mig och be dem fundera på saken en gång till, nu när det gått några år och jag vet och har hunnit tänka lite mer.

Både AS och ADHD är fyra ggr vanligare bland pojkar än bland flickor.

Slump?

/Barracuber

Barracuber skrev:
Både AS och ADHD är fyra ggr vanligare bland pojkar än bland flickor.

Slump?

Tror för egen del att detta inte stämmer med verkligheten. Eftersom det är betydligt svårare att upptäcka flickor/kvinnor vid AS. För att det tar sig ett lite annorlunda uttryck (hur det "ser ut" och visar sig) . Så min gissning är att det förhåller sig på ungefär samma sätt vid AD/HD

Att det som för tillfället provisoriskt råkar kunna diagnosticeras som AS respektive AD(H)D kan finnas samtidigt hos samma person är för mig ett faktum som söker sin förklaring, inte tvärtom.

Jag tror inte förklaringen är svårfunnen heller, bara man vet vad man kan titta efter. En nyckel är att man enligt traditionen ska stirra sig blind på bara den ena extremen i känsloliv, impulskontroll och så vidare, där problemen gäller själva regleringen, och följaktligen båda extremerna måste rymmas inom diagnoserna.

Debbido skrev:

Tingeling skrev:Då kan man undra. Vad är slow processing, slow start och vad är koncentrationsvårigheter pga ADHD.

I utredningen fanns ett datatest där jag skulle låta bli att trycka ned tangenten om det kom upp, ett x (eller vad det nu var för bokstav?). Jag var snabbskrivande kontorist i många år och numera rätt datavan, så det gick bra att vara fokuserad och snabb på testet, som jag klarade med glans.

P g a detta test fick jag INTE ADHD! Shit! Jag som ville ha amfetamin Kunde ju va kul? Jag är så grymt impulsiv och våghalsig att jag kände mig snuvad på diagnosen ADHD-drag.

Haha, jag "körde" på samma test.
Jag älskar dataspel av den typen, och jag var riktigt bra, speciellt när det gick riktigt fort. Jag har tränat på dataspel typ hela livet, där denna typ av förmåga krävs och övas upp.
Hade jag varit ointresserad av detta spel/test, så hade jag säkert fått ADD, då hade det gått löjligt dåligt (och visat fel åt andra hållet).
Jag är väldigt motivationsstyrd.

Frågeformulären och vad jag beskrev, pekade dock på viss hyperaktivitet.
I testerna visade sig också att jag processar snabbt.

Jag fick höra muntligt att jag har vissa AD/HD-drag, men fick inget skriftligt alls om det.

Jag vill ändå inte ha amfetamin, så det spelar ingen roll, även om det hade varit trevligt att bli lika grundligt och ordentligt utfråga om detta, som med AS.

Titti skrev:Jag fick göra ett test av typen "rabbla siffror baklänges samtidigt som du memorerar ett antal bokstäver" eller något liknande. Jag har jobbat mycket med siffror och kopplade på "autopiloten" på just detta och koncentrerade mig på bokstäverna med strålande resultat, mer eller mindre felfritt testet igenom. Trots många andra indikationer på ADHD togs just detta testresultat som intäkt för att inte ge mig heller diagnosen ADHD då jag hade ett så utmärkt gott arbetsminne! Andra liknande test då jag inte lika enkelt kunde göra så gav betydligt sämre resultat men de antogs då bero på att jag var trött - för de visste ju att jag kunde...

Funderar f ö på att kontakta den enhet som utrett mig och be dem fundera på saken en gång till, nu när det gått några år och jag vet och har hunnit tänka lite mer.

Jag jobbade som tolk i många år och har också övat upp att komma ihåg långa haranger. Det hjälpte mig vid testet, som inte gav så särdeles dåligt resultat, om än sämre än på annat. ADHD-diagnosen sattes alltså mest utifrån det jag berättat om min vardag, och lite grann utifrån att jag började lösa uppgifter utan att tänka efter före och sånt, som är typiskt.

Tycker absolut du ska kontakta dem igen. Det är känt att många presterar bättre i testsammanhang än i vardagen, för att testsituationen är strukturerad, fokuserad, avgränsad, lite spännande och ett uns tävlingsliknande och att man har en "ställföreträdande frontallob" som är där och pushar på och säger Jo men kom igen nu, en gång till kan du försöka! som utredningspsykologen gjorde med mig iaf...

Den där dator-testet så berättade en kompis till mig att det primära inte nödvändigtvis var hur bra du klarar den för dom tittar även på hur du är under testet (borde dom göra iallafall) Han bommade på ett ställe men han sa att läkarn hade sett hur han hade börjat vagga lite under testetoch tyckt att bara det är ju ett tecken som något

Under tidsram och press samt ljud från klockan eller någon som skriver så presterar jag betydligt mycket sämre. Det känns lite tråkigt, men jag vet om min kapacitet och vad jag är kapabel till. Vilket leder till frustration.

Ni verkar haft snälla utredare, var jag trött så var det bara en bortförklaring. Synd att de inte har musiktest och tester där man får bygga egna modeller typ flygplan, rymdskepp, lyxhus etc. Så jävla trött på människor som fokuserar på problemen och inte på det man är superb med. Mm bitter som fasiken är jag.

Jag minns det där testet. Jag tyckte det gick så lååångsamt i början att jag var helt frustrerad. När jag dessutom fick reda på att jag skulle sitta där en "eeevighet" så var jag på väg därifrån och sade det högt dessutom...*hehe*

Jag tror mitt beteende runt och under själva testen absolut spelade in men ska banne mig fråga läkaren nästa gång vad de "tog" ADHD:n på egentligen. Jag har ju ADHD i kombination så det var väl en hel del kan jag tänka mig...

Att jag har ADHD är otvivelaktigt så. Jag är dessutom ett praktexempel på hur väl man man kan svara på medicinering.

Jag har många gånger diskuterat gränslandet ADHD/AS med min läkare och eftersom jag tydligen också har AS (mer än ADHD tydligen..bara att det är så att ADHD ytligt sett döljer mycket av min AS) är det ibland svårt att veta vad som är vad för mig. Samma symptom av olika orsaker sägs det men jag undrar ändå lite ibland.

Ju mer jag lär mig om skillnaderna i diagnoserna desto mindre begriper jag...

alfapetsmamma skrev:[...] och att man har en "ställföreträdande frontallob" som är där och pushar på och säger Jo men kom igen nu, en gång till kan du försöka! som utredningspsykologen gjorde med mig iaf...

earlydayminer skrev:
Ni verkar haft snälla utredare, var jag trött så var det bara en bortförklaring.

Jag hade knappt sovit några av gångerna jag var där, vilket jag sa när jag kom in gäspandes. Hon skrev upp det, men det står inget om det i utredningspapperen sen. Det kanske täcks av att jag är sjukskriven för vidbrändhet. En extratrötthet behöver inte påtalas menar jag.

Och visst är det synd att man inte får sitta med nåt man skulle briljera med... Men då skulle å andra sidan det vara lite konstigt att kalla det en utredning för att se om det finns nån funktionsnedsättning, eller hur?

Det är ju inget test för att visa hela människan i all sin komplexitet, utan samma test för alla. Svårt att konstruera tester som skulle vara rättvisande, för alla, även om det vore roligt att få se. Har talat om det förut, att det vore roligt med ett test som ÍNTE hade ett neurotypiskt perspektiv.

Tingeling skrev:Jag minns det där testet. Jag tyckte det gick så lååångsamt i början att jag var helt frustrerad. När jag dessutom fick reda på att jag skulle sitta där en "eeevighet" så var jag på väg därifrån och sade det högt dessutom...*hehe*

Jag tror mitt beteende runt och under själva testen absolut spelade in men ska banne mig fråga läkaren nästa gång vad de "tog" ADHD:n på egentligen. Jag har ju ADHD i kombination så det var väl en hel del kan jag tänka mig...

Att jag har ADHD är otvivelaktigt så. Jag är dessutom ett praktexempel på hur väl man man kan svara på medicinering.

Jag har många gånger diskuterat gränslandet ADHD/AS med min läkare och eftersom jag tydligen också har AS (mer än ADHD tydligen..bara att det är så att ADHD ytligt sett döljer mycket av min AS) är det ibland svårt att veta vad som är vad för mig. Samma symptom av olika orsaker sägs det men jag undrar ändå lite ibland.

Ju mer jag lär mig om skillnaderna i diagnoserna desto mindre begriper jag...

Jag upprepar min önskan/erbjudande om att ta det lajv. Det behöver inte vara bara du och jag, jag är inte ute efter en dejt... men om du kommer till t ex Pemer eller Weasley skulle jag gärna vika en stund åt den diskussionen!

barracuber skrev:Både AS och ADHD är fyra ggr vanligare bland pojkar än bland flickor.

Slump?

/Barracuber

Det är fyra gånger vanligare diagnostiserat, men det är mycket prat om att siffrorna är väldigt fel.

Dels för att man utgår ifrån pojkkriterier när man "felsöker" barn och kvinnliga bokstäver yttrar sig annorlunda (ofta- inte jämnt).

Dels för att flickor i sig är mer sociala genetiskt (säger somliga obs obs) och/eller tränas att vara mer relationsorienterade, så de kommer undan med en mindre udda framtoning, i yngre år.

Flickor diagnostiseras ofta mycket senare, när överkrav börjar ställa till det. Detsamma gäller vuxna kvinnor, som också är svårt underdiagnostiserade.

Kvinnor med npf hittar du när du går till ätstörningsmottagningar, vanliga psyk där de sökt för depression, utbrändhet, fibromyalgi, borderline och annat. Skrapar du under ytan på de där problemen finns där ofta outredda bokstäver. End of preachure.

Zombie skrev:Att det som för tillfället provisoriskt råkar kunna diagnosticeras som AS respektive AD(H)D kan finnas samtidigt hos samma person är för mig ett faktum som söker sin förklaring, inte tvärtom.

Jag tror inte förklaringen är svårfunnen heller, bara man vet vad man kan titta efter. En nyckel är att man enligt traditionen ska stirra sig blind på bara den ena extremen i känsloliv, impulskontroll och så vidare, där problemen gäller själva regleringen, och följaktligen båda extremerna måste rymmas inom diagnoserna.

Jag förstår inte den första meningen men så är jag inte riktigt vaken än. Ska klura under dagen. Har jag inte förstått när jag kommer hit igen får du gärna förklara!

Och det andra skriver jag under på, som bekant.