Jag försökte för drygt tio år sedan ta min psykologexamen. Dock kuggades jag på psykoterapikursen, sedan handledaren upplevt mig som slarvig och icke närvarande vid handledningstillfällena tillsammans med de tre andra ambitiösa studenterna dessutom slutade flera av mina övningsklienter.
Jag underkändes därför på detta viktiga moment och lyckades inte bättre med en annan handledare året efter.
Kursledaren hänvisade till en störning i den allra tidigaste barndomen som tydligen inte kunnat bearbetas under min egenterapi under studietiden. För att kunna ta dessa sista viktiga poäng till min examen ansågs jag behöva mogna och vänta en längre tid och gå en längre terapi för att få en ny chans. Jag vägrades även att istället försöka få genomföra motsvarande psykoterapikurs med den alternativa Kognitiv-beteendeterapeutiska inriktningen vilken är mer strukturerad.

Min son blev ironiskt nog till veckorna innan jag blev varse mina svårigheter. För inte så länge sedan fick han en AS diagnos.
Jag känner igen mig, och har nu funderat en hel del kring om det inte var något liknande som ställde till det så för mig. Jag har förhållandevis lite ögonkontakt med folk och tystnar så gott som alltid i sociala sammanhang efter en tid. Två egenskaper som lätt skulle kunna orsaka mitt trubbel.
Mina senare misslyckande med att skapa en hållbar karriär i ett så socialt sammanhang som skolor, trots en lärarexamen, får mig också att tänka i banor av AS även om mothuggen med tiden även bidragit till en tlltagande svartsyn.

Det inträffade har berövat mig mycket tid, självkänsla, ekonomisk grundtrygghet, vänner mm mm

Nu undrar jag alltså skulle det vara värt att hävda att AS inte är något i barndomen som en psykodynamisk psykoterapi kan rätta till om jag inte borde kunna söka någon slags upprättelse kompensation eller väg vidare eller är jag bara inne i ett rättshaveristiskt ältande..

kollegiala hälsningar från en ny men sargad medlem

Hej och varmt välkommen hit!!

Låter fullt möjligt att du kan ha AS, eller starka drag av det.

Har man AS-diagnos vid akademiska studier har man såväl som vid andra funktionsnedsättningar rätt till extrastöd, så om du skulle utredas och få diagnosen ska dina chanser vara bättre om du skulle orka försöka igen.

Det skulle verkligen inte skada med fler psykologer som själva har AS...!

ulla0004

Nu undrar jag alltså skulle det vara värt att hävda att AS inte är något i barndomen som en psykodynamisk psykoterapi kan rätta till om jag inte borde kunna söka någon slags upprättelse kompensation eller väg vidare eller är jag bara inne i ett rättshaveristiskt ältande..

Hej och välkommen hit.
Jag tänker att det handlar inte om att rätta till utan mer om att bli medveten om hur man avviker. Har man AS så är det troligen så att att vi inte alltid leverar de "speglingar" som motparten förväntar sig som en feedback i mötet med oss.

Ibland är det nog så att vi Kanske faktiskt inte passar in när det gäller den klient relaterade kontakten. En terapi bygger trots allt på ett givande och tagande oavsett om det handlar om traditionell eller kbt inriktad terapi.
Du skrev att flera av dina övningsklienter slutade. Vet du varför de valde att avsluta?
Ska man fungera som psykolog så måste man kunna fungera i mötet med både NT och avvikare.
Men att ha AS behöver inte betyda att man inte kan bli en bra psykolog.

Om du skulle ha AS och får en vetskap om och hur du brister så kan du själv göra ett val att lära dig att kompensera dina brister men detta kostar energi och livskraft.

Pemer skrev
Har man AS-diagnos vid akademiska studier har man såväl som vid andra funktionsnedsättningar rätt till extrastöd, så om du skulle utredas och få diagnosen ska dina chanser vara bättre om du skulle orka försöka igen.

Vad jag förstår av ditt inlägg är det inte de teoretiska studierna som skapar problemmet utan den bit där du förväntas omsätta kunskaperna i ett möte irl.

Men sök en utredning, vetskapen öppnar ofta upp nya sätt att hantera livet och ev motgångar

Det finns många både psykologer och lärare som har AS. En del av dessa har diagnos. Dessutom finns det ytterligare massor av psykologer och lärare som i varierande grad har drag av AS.

I många situationer, men kanske inte alla, är AS en tillgång i dessa yrken. Det gäller även psykoterapi. Jag är övertygad om att aspighet kan vara en tillgång när man jobbar som psykoterapeut.

Varken lärare eller psykoterapeuter måste vara ögontittare/minglare. Det går bra att sköta jobbet i alla fall.

Ganesh sa det jag tänkte.

Psykodynamik är visserligen intressant men är bara en delförklaring till en persons funktion. Ibland är psykodynamik tom skadlig när den försöker förklara NPF-relaterade saker.

Jag tror absolut och benhårt på att det behövs fler AS-personer både här och där. Framförallt är det en extrem tillgång för en AS-person att arbeta NPF-relaterat, är min övertygelse.

Tack för att ni orkat läsa och kommentera mina inlägg.
Ska väga orden på guldvåg när allt runt mig lugnar sig.
De kommer säkerligen att vara mig till stor hjälp!
Ulla0004

Om du vill läsa nåt intressant om hur en psykolog gått ifrån den allt för förhärskande psykodynamiska modellen, i kontakt med patienter med AS, så rekommenderar jag Konflikter, missförstånd, ensamhet- återspeglingar av Aspergers syndrom hos vuxna? av Karin Stadler.

Den och mycket annat kan stärka dig i tanken att det vore toppen med en psykolog med inifrånperspektiv! Heja heja!

Tack för boktipset alfapetsmamma!

Psykodynamik är en superbra teori när det gäller att förstå de känslomässiga svallningarna i en människa, men som förklaringsmodell till allt möjligt beteende är den gravt otillräcklig. Den utarbetades i en tid då kunskaperna om hjärna inte var så stor och då man trodde att alla människor var skapta lika, alltså som kopior av varandra, åtminstone när det gällde annat är hårfärg, näsform och längd ...

Idag vet vi mer - och borde veta bättre. Ändå lever de här sätten att tänka kvar, vilket är anmärkningsvärt eftersom tankarna tänks av människor som borde kunna var mer flexibla i sin tankevärld.

Om inte annat kan de ju fullgöra den skyldighet som följer med ett yrke med legitimation - att hålla sig a jour med utvecklingen på sitt område.

Tro på dig själv Ulla, men akta dig för övertro på dig själv! Mao, se till att du skaffar dig så mycket självinsikt som du bara kan, på alla de sätt som står dig till buds - säger en psykodynamiker som jobbar med neuropsykiatri ....

Välkommen!

Jag har inget råd till dig som svar på din egentliga fråga, vill bara uttrycka min sympati för din åtgärd att fråga andra till råds, när du själv inte vet om "du har rättigheter" eller riskerar ägna dig åt rättshaveri. När jag själv insåg att jag hade AS ledde det bl a till att jag insåg att jag själv saknar omdöme att värdera hur jag bör förhålla mig till andra i stunder av negativ affekt. I frågor liknande din aktuella frågar jag alltid numera någon närstående jag litar på om råd. Det har besparat mig mycket lidande.

KBT har passat min personlighet som handen i handsken. Under steg ettutbildningen gjorde jag bättre ifrån mig än i något människovårdande sammanhang dittills.

Det är inte alls omöjligt att du har AS, liksom din son.

Jag kan varmt rekommendera boken som alfapetsmamma tipsade om.

alfapetsmamma skrev:Om du vill läsa nåt intressant om hur en psykolog gått ifrån den allt för förhärskande psykodynamiska modellen, i kontakt med patienter med AS, så rekommenderar jag Konflikter, missförstånd, ensamhet- återspeglingar av Aspergers syndrom hos vuxna? av Karin Stadler.

Den och mycket annat kan stärka dig i tanken att det vore toppen med en psykolog med inifrånperspektiv! Heja heja!

Jag skrev lite för fort. Karin Stadler har inte gått ifrån den psykodynamiska modellen, hon har öppnat upp för andra förklaringsmodeller till diverse svårigheter patienter och andra kan ha.

Alltså inte gått ifrån en modell till en annan, utan mixat och matchat, såsom jag tycker blir bäst. En modell behöver ju inte vara helkass för att den inte förklarar och täcker allt.

Nu blev det mer rätt.

alfapetsmamma skrev:Nu blev det mer rätt. :)

För att säga som Charley? skulle gjort:

Gotta luv ya! :-D

weasley skrev:

alfapetsmamma skrev:Nu blev det mer rätt.

För att säga som Charley? skulle gjort:

Gotta luv ya!

Right back at ya! (PK-maffian kliar varann på ryggen, skriver jag efter att ha suddat bort nåt fulare... )

Tack för boktips!! har nu beställt Stadler, verkar vara en populär bok, som dock bara fanns i 2 ex bland alla bibliotek som ingår i sökmotorn på Stockholms Stadsbibiotek.