Bror Duktig skrev:Som ni ser, går normalen på tvärs mot resten. Ganska intressant :


En normalkurva:

Jag gillar särskilt "jättenormalt".

Hej

En ganska känd kulturpersonlighet, med orden i sin makt, sade en gång till mig att jag inte "vaktar på min normalitet". Jag har tänkt mycket på det, för grejen är väl att ingen är särskilt nomal men de allra flesta just vaktar på sig själva för att de ska framstå så. Jag har också tänkt mycket på varför jag inte kan det, för det är ju det som är kruxet. Jag har inte valt att inte vakta, fast jag ibland för att citera Pippi Långstrump -ligger i som en räv för att kunna uppföra mig.

Nu förstår jag att det kanske har då neuroorsaker, då mina mina bröder exempelvis från samma dysfunktionella familj, är hårdvaktande pansarsoldater på sin normalitet och de är så normalt extremtråkiga i familjeumgänge att tiden förvandlas till en död fisk. Nu förstår jag varför jag, och nu också med min lilla son, vid storhelger flyr från barndomhemmet till en annan familj i granskapet. Av 14 personer som umgås där från 15-78 år borde 11 antagligen ha diagnoser. Där sitter folk och skriker ut fakta uppgifter om jupiters omlopps bana runt solen-32 år. Specifika detaljer om andra världskriget-hur många och på vilket sätt engelsmännen evakuerades från Dunquerke och högljuda hetsiga gräl om politik och moral pågår där folk blir galna på varandra. Jättelånga spelpartier rappakalja där smarta förolämpningar haglar och premieras med jubel. Den gamla pappan skäller och skriker på alla när tålamodet tryter och de riktigt aspiga drar sig undan med böcker mellan varven medan de mer normala sitter och pratar nästan som vanligt. Och allt är Okey!!!!

Körsbär ADD+AS