Synpunkter på AS kontra empatibrist

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, atoms

Inläggav spike3 » 2008-12-30 0:44:28

Spajk 3
Tack för stavningstipset egentligen (jag va tvungen att koll i ett lexikon).
Relevant fråga, vad vill jag egentligen.

Först svar på Begreppet överföring. Det är ursprungligen en psykoanalytisk term som numera är erkänd terminologi i psykiatriska samanhang. Om man utgår från patientens synvinkel överför denne omedvetet information (sk önskningar och föreställningar). Informationen kan beskrivas på en mängd sätt, som tankar, som känlor osv. Egentligen handlar informationen om stimuli som triggar/påverkar terapeuten (psykoanalytikern). För att inte störa patienten utvecklades teorin om att terapeuten ska hålla sig neutral. I psykoanalys sitter analytikern därför bakom patienten som ligger på en divan. Analytikern säger inte mkt, patienten får associera fritt, då blir "informationen mindre förvräng" enligt teorin. Analytikern förstår hur patienten känner sig/mår genom att iaktta sina egna känslor som väcks. Patienten har så att säga projicerat informationen på anlaytikern. Motöverföring innebär att terapeuten med sina svar, uttalanden, känsloyttringar etc i sin tur påverkar patienten. I psykoanalysen är detta kontroversiellt. Tidigare förespråkare menade att det omöjliggorde analysen osv. Med tiden har synsättet ändrats även inom psykoanalysen. Få psykoanalytiker sitter numera helt tysta bakom patienten. (Den aktuella ståndpunkten på universitet är att psykoanalys kan vara ok för friska personer. Beträffande psykopatologi finns dock ingen evidens för att det fungerar). Psykoanalys är totalt sätt är tämligen förlegad, men en del begrepp har erkänd status, bla psykologiska försvarsmekanismer, (projektion är ex. på en försvarsmekanism).

Nya terapiformer har växt fram, där terapeuten är i huvudsak aktiv, tex kognitiv beteende terapi (KBT). KBT hade sin storhetstid på 1980-2000 cirka. Nya rön (spec. de sista 10 åren) om hur hjärnan fungera motsäger väsentliga delar av KBT. Detta faktum är en mycket komplicerat men intressant historia. Faktum är att psykoanalysen fått lite av erkännande med nya data inom hjärnforskning och neurpsykiatri (åtminstone i vissa avseenden). Det handlar helt ultrakort om att drifter numera kan relateras till belöningssystemet (tex att ha sex, äta, dricka, reglera temperatur, behovet av att söka något-dvs intresse) att affekter (glädje, rädsla ilska, nedstämdhet, förvåning) totalt sätt påverkar kognition mer än vice verca. Kognition är tankar, föreställningar, bilder osv som genomgår en tolkningsprocess av individen. Här kommer 1980 talets tro på att förnuftet kan tygla känslorna. Det är ungefär vad KBT går ut på; om du bara tänker tillräckligt klart och korrekt försvinner obehagen. Faktum är att KBT vetenskapliga status är lågt, teorin är ett ihoplock. Grundaren A. Beck har knappt ändrat en rad i sina teorier sedan 1980-talet. KBT kommer från USA där önskningar om kvick fix alltid funnits. För personer med AS är KBT (och psykoanalys) värdelöst.

Hur kopplar då detta till min första reflektion? Kognitiv kontra affektiv empatisk dysfunktion vid AS. Helt kort så handlar det om att kognition inte på ett meningsfullt sätt kan separeras från affekt/känslor just när det gäller empati. Båda processystemen är nämligen nödvändigt för empatisk förmåga därför att empati inbegriper tankar, föreställningar, känslor, affekter och lustupplevevser från belöningssystemen. Återigen anser de flest i branschen numera att affekter är mer grundläggande än kognition för beslutfattande omdöme etc. Det här är ganska allmänt accepterat numera av neuropsykiater. (En mkt känd hjärnforskare Damasio har skrivit jättebra populär litteratur som varmt rekommenderas. LeDoux är sannolikt den mest kända forskaren på affekter rädsla idag. Affekten rädsla som är prototypen för ångest). I princip har dessa två forskare (och en del andra bla Svensken Arne Öhman) smulat sönder trovärdigheten i A. Becks kognitiva teori).

Ett exempel: Olle vill köpa en bil. Han kan göra en intellektuell analy av inköpey, prisläge, säkerhet, comfort bla, bla i 10, eller 20 eller 100 punkter. Desto fler punkter desto mer noggrann och bättre analys av inköpet? Problemet är att efter bara ngr punkter börjar man tappa helheten, vilka punkter borde prioriteras, viktas mot varandra osv. Skulle inköpet bara göras utifrån intellektuella aspekter skulle individen snabbt bli vilseledd av alla detaljer. Affekterna och känslorna navigerar i all denna informationssoppa. Det möjliggör på intuitiv nivå att det mesta sorteras bort. I slutklämmen blir bilinköpet för de flesta en mer känslomässig historia (vilket alltså är det mest normativa). Att enbart tro att det i en sådan komplex historia som att fundera på ett bilinköp är det naivt att tro att dysfunktion bara skulle finnes i antigen kognition eller affekt. Båda är nämligen beroende av varandra som två processystem för tolkning och bedömning av situationer.

Detta är ett än mer faktum när det gäller sociala kontakter. Social interaktion är egentligen en mycket komplicerad process som i princip kräver helst sunda, friska psykologiska förutsättningar. Finns en psykisk problematik, finns en social problematik.
ToM är enligt min uppfattning ett tämligen meningslöst begrepp. Det som ToM säger förklaras nämligen på ett mer pricksäcker sätt inom begreppet empati. Empati är därför intressant. Personer med AS borde klura på vad det innebär.
Orkar inte utvidga resonemangen nu när klockan börjar gå mot 24 snåret.
Återkommer med detaljer beträffande empati vid intresse.

Beträffande behandling vid Personlighetsstörninar finns numera DBT mot Borderline. En terapimetod återigen från USA som delvis tagit avstånd från Becks KBT. Som vanligt lovar terapin bra resultat. Terapin är ok för mkt lindrigt störda borderliepatienter men overksam vid svårare sådana störningar. Antisocial PS finns det ingen terapi överhuvudtaget för. Terapi vid As ska ju som alla vet vara "pedagosgisk". Detta är igentligen väldigt inne överlag nu inom terapin men förklaringar i beteckningar som "färdighetsträning" osv

Referenser: Angående hyllmeter. Orkar inte hålla på ref. varje mening, det är ju trots allt ett diskustionsforum.

Spoiler: visa
ADHD hos vuxna. Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Vägledningdokument. (2007) Nationell psykiatrisamordningsprojekt. Björn Kadesjö, Susanne Bejerot, Ulla Carlshamre, Lena Nylander, Maria Råstam, Eva Saletti, Mikael Scharin, Anna Söderhol, Vanna Beckman.
Adler M, von Schreeb S, Lindemalm S, Böttiger Y. SSRI-behandling under graviditet och amning - riktlinjer inom Karolinska, Huddinges upptagningsområde.
Kvinnokliniken, Barnens sjukhus, Psykiatriska kliniken SV samt Klinsk Farmakaologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.; 2005.
Adler M, Riktlinjer för affektiva mottagningen M59, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2007.
Adolphs, R. (1999). Social cognition and the human brain. Trends in Cognitive Science, 3:12, 469-479
Akiskal HS, Bourgeois ML,Angst J, Post R, Moller H, Hirschfeld R. Re-evaluating the prevalence of and diagnostic composition within the broad clinical spectrum of bipolar disorders. J Affect Disord 2000;59 Suppl 1:S5-S30.
Allgulander C. Nilsson B. Läkartidningen 2003; 100:832-8.
American Psychiatric Association Practice Guidelines. Practice guideline for the treatment of patients with borderline personality disorder. American Psychiatric Association. American Journal of Psychiatry. 2001 okt.; 158 (Suppl. 10): 1–52.
American Psychatric Association. (2000) Practical Guidline for the treatment with Major Depression
American Psychatric Association. (1994) MINI-D IV. Pilgrim Press
American Psychiatric Association Task. Force on Electroconvulsiv Therapy. Electroconvulsive Therapy: Recommondation for treatment, Training, and Privileging, 2nd ed 2001: Washington DC American Psychiatric Association Press.
Angst, J mfl Toward a re-definition of subthreshold bipolarity. J Affekt disorder
2003;73:133-46
Attwood, T. (1998). Asperger’s Syndrome: A guide for parents and professionals.
London: Jessica Kingsley Publishers.
Attwood, T. (2003). Understanding and Managing Circumscribed Interests. I M.
Prior (ed.). Learning and behavior problems in Asperger Syndrome. New York: The Guilford Press.
Attwood, T. (2006). The Complete Guide to Asperger’s Syndrome. London: Jessica
Kingsley Publishers.
Banich, M. T. (1997). Neuropsychology – The Neural Bases of Mental Function.
Barkeling Britta (2003) Glykemiskt index-en kritisk granskning med fetma i fokus-del 1,2 Medikament 8-03
Bauer, J (2007) Varför jag känner som du känner. Natur och kultur.
Boston: Houghton Mifflin Company.
Beck, A.T., Rush, A J, Shaw, BF., Emery, G.(1979) Cognitive therapy of depression. Guilford Press
Beck, A T., & Emery, G.(1985) Cognitive therapy of anxiety and phobias.
Guilford Press
Beck, AT.,(1999) Prisoners of hate the cognitive basis of anger, hostility, and violece. Perennial
Beck, AT. & Freeman, A med flera (1990) Cognitive therapy of Personality Disorders. Guilford Press
Beck Aaron T (1990) Bara kärlek räcker inte. Natur och kultur
Beck, Judith S.(1997) Cognitive Therapy: Basics and Beyond. Guilford Press
Beck, AT. & Clark, David., (1999) Scientific foundations of cognitive theory and therapy of depression. John Wiley&sons, inc.
Benazzi F. Depressive mixed state: testing different definition. Psychiatry Clin Neurosci 2001;55:647-52.
Benazzi et al. J Affekt Disorder. 67 (2001) 115-122.
Benjamin, J & Ebstein, R & Belmaker,(2002) R. Molecular genetics and the Human personality. American Psychiatric publishing, inc.
Brad A. Alford & Beck, Aaron T. (1997) The integrative power of cognitive therapy. Guilford Press
Bruner, J. S (1973) Beyond the Information Given. Cambridge. Mass: Harvard University Press.
Bruner, J. S (1983) Acts of meaning. Cambridge. Mass: Harvard University Press.
Carlsson Arvid & Carlsson Lena (2001) Hjärnans budbärare. Studentlitteratur
Chlopan, B. E., McCain, M. L., Carbonell, J. L. & Hagen, R. L. (1985). Empathy: Review of Avaliable Measures. Journal of Personality and Social Psychology, 48:3, 635-653
Clark, D.M., & Salkovskis, P.M. (1991) Cognitive therapy with panic and hypochondriasis. Pergamon Press
Clark, David (2004) Cognitive-behavioral therapy for OCD. Guilford Press
Clinton, D. Norring, C. (2002) Ätstörningar bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Natur och kultur.
Cloninger, R (1987) A systematic method for clinical description and classification of personality variants. Archives of General Psychhiatry, 44, 573-588.
Cloninger, R & Prybeck, T (1993) A psychobiological model of temperament and character. Archives of General Psychhiatry, 50, 975-990.
Csikszentmihalayi, M (2006) Finna Flow. Natur och kultur
Cullberg Johan (1988) Dynamisk psykiatri Natur och kultur.
Decety, J. & Chaminade, T. (2003). Neural correlates of feeling sympathy. Neuropsychologia, 41, 127-138
Dalgleish T & Power M (1999) Handbook of cognition and Emotion. Wiley
Damasio, A. (1999). Descartes misstag – Känsla, förnuft och den mänskliga hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur.
Damasio, A. (2002) Känslan av att leva. Kroppens och känslornas betydelse för medvetandet. Natur och Kultur.
Damasio, A. (2003) På spaning efter Spinoza. Glädje, sorg och den kännande hjärnan. Natur och kultur
Damasio, A. (2007) Damage to the prefrontal cortex increases utlitarian moral judgements. Nature 2007 Mar 21
Davidson, R. J. (2002). Anxiety and Affective Style: Role of Prefrontal Cortex and Amygdala. Biological Psychiatry, 51, 68-80,
Dimberg, U mfl (2000) Unconscious facial reaktions to emotional facial expressions. Psychological Science II:86-89
Dobson, Keith S. (ed.) (2001) Handbook of cognitive-behavioral therapies. 2nd ed. Guilford Press
Eslinger, P. J. (1998). Neurological and Neuropsychological Bases of Empathy European Neurology, 39, 193-199
Eysenck Michael (2000) Psykologi ett integrativt perspektiv. Studentlitteratur.
Fass 2008
Fallon BA, Qureshi AI, Laje G, Klein B, Hypochondriasis and its relationship to obessive-compulsive disorder. Psychiatr Clin North Am, 2000 Sep; 23(3):605-16
Feltner D, mfl Long-term efficacy of pregabalin in beneralized anxiety disorder. Int Clin Psychocharmacol, 2008 Jan; (1):18-28.
Flangan, O. (1991) The science of the Mind. 2d ed. Cambridge. Mass:MIT Press.
Franchers R. (1995) Cultures of Healing.
Freeman, A., & Dattilio, FM.(Eds) (1992) Comprehensive casebook of cognitive therapy. Plenum Press
Freeman A et al (2004) Clinical applications of cognitive therapy. 2nd ed. Kluwer Academic Prfess
Freeman, A. et al. (2004) Cognition and psychotherapy. Springer Publishing
Freud, S. Samlade skrifter av Sigmund Freud,III. (1997) Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg P, & Ljung T (2004) Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen nr 12, volym 101, 2004.
Garner, DM. & Gaarfinkel, PE (Ed) Cognitive theraphy for anorexia nervosa. I Handbook of treatment for Eating disorder. Guilford Press, New York (1997).
Gazzaniga, M,S.(1998) The mind´s past. Berkeley: University of California press.
General Anxiety Disorder, DSM-IV, 2000: 472-476. 2000
Ghaemi SN mfl. Antidepressant Treatment in Bipolar Versus Unipolar Depression. Am J Psychiatry 2004;161:163-165.
Gillberg, C. (1989). Asperger syndrome in 23 Swedish children. Developental
Medicine and Child Neurology, 31, 520-531.
Gillberg, C. & Gillberg, I.C. (1989). Asperger syndrome – Some epidemiological
considerations: A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry,
30, 631-638.
Gillberg, C. (1997). Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom : normala,
geniala, nördar? Stockholm: Cura.
Gillberg, C. & Wing, L. (1999). Autism: not an extemely rare disorder. Acta
Psychiatrica Scandinavica, 99, 399-406.
Gillberg, C. & Billstedt, E. (2000). Autism and Asperger syndrome: coexistence
with other clinical disorders. Acta Psyciatrica Scandinavica, 102, 321-330.
Gillberg C. (2000) Sexuella Övergrepp mot barn. Neuropsykiatriska aspekter. Socialstyrelsen.
Gillberg, C. & Cederlund. M. (2005). Asperger Syndrome: Familial and Pre- and
Perinatal Factors. Journal of Autism and Developmental Disorders, 35:2,
Gillberg, C., Cederlund, M., Lamberg, K. & Zeijlon, L. (2006). Brief Report: ”The
Autism Epidemic”. The Registrered Prevalence of Autism in a Swedish
Gjerset, A & Annerstedt, C(red) Idrottens träningslära (1997) SISU Idrottsböcker
Goodwin GM. Evidence-based guidelines for treating bipolar disorder: recommendations from the British Association for Psychopharmacology. J Psychopharmacol 2003;17:149-73; discussion 147
Godbout, R., Bergerson, C., Limoges, E., Stip, E. & Mottron, L. (2000). A
laboratory study of sleep in Asperger’s syndrome. Neuroreport, 11:1, 127-
130.
Gottries C.G. (2000) Människans emotionella förmåga - en outforskad och outnyttjad möjlighet. Duro Grafiska Malmö.
Goldberg JF, Hoop J. Rapid-Cykling Bipolar Disorder: Emerging Treatment and Enduring Controvversies: Medscape Psychiatry and Mental Health 9(2), 2004
Goleman D. (2007) Social intelligens. Wahlström&Widstrand
Gould, Stephan Jay (1981) The Mismeasure of Man
Greenberg, L & Paivio, S (1997) Working with emotions in psychotherapy. Guilford Press
Green, J., Gilchrist, A., Burton, D. & Cox, A. (2000). Social and Psychiatric
Functioning in Adolescents with Asperger Syndrome Compared with
Conduct Disorder. Journal of Autism and Developmental Disorders, 30:4,
279-293.
Griffiths Paul, What emotions really are, Univ. Of Chicago press, 1997
Guidano, VF & Liotti, G.(1983) Cognitive processes and emotional disorders.
Guilford Press
Haracopos, D. & Pedersen, L. (1997). Autism och sexualitet. Danmark: Videncenter
for Autisme.
Hare R.D. Manual for the Hare Psychopathy Checklist – revised.Toronto: Multi-Health Systems, 1991.
Happé, F. (1999). Autism: cognitive deficit or cognitive style. Trends in Cognitive
Sciences, 3:6, 216-222.
Happé, F. & Frith, U. (2006). The Weak Coherence Account: Detail-focused
Cognitive Style in Autism Spectrum Disorders. Journal of Autism and
Developmental Disorders, 36:1, 5-25.
Hayes, S mfl (2001) Relational Frame Theory. Plenum Press
Hayes, S & Batten, S. (2000) Acceptance and Commitment Therapy. Guilford Press
Harvey, Allison G. (2004) Cognitive behavioural processes across psychological disorders. A transdiagnostic appoach to research and treatment. Oxford University Press
Havnesköld, L (1997) Utvecklingspsykologi, Liber
Havnesköld, L (1999) Om integration i teori och praktik. Insikten 2/99
Havnesköld, L (2000) Flexiblare, kanske effektivare psykoterapi. Insikten 3/00
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram:
skolvardag och vändpunkter. Linköpings Universitet: Institutionen för
beteendevetenskap och lärande.
Hénault, I. (2006). Asperger’s Syndrome and Sexuality. From Adolescence through
Adulthood. London & Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Henault, I. (2003). The sexuality of adolescents with Asperger Syndrome. I L.H.
Willey, (Ed.), Asperger Syndrome in adolescence. London: Jessica Kingsley
Publishers.
Hetta, J mfl (2007) Bli fri dina sömnbesvär med kognitiv beteendeterapi. Albert Bonniers Förlag
Hettema JM, Prescott CA, Kendler KS. A population-based twin study of generalizied anxiety disorder in men and women. J Nerv Ment Dis. 2001 jul; 189(7):413-20
Hirschfeld et al: Am J Psychiatry. 2000 Nov;157(11);1873-5
Hjem Anders (1995) Diagnostik och behandling av traumatiska flyktingar. Studentlitteratur
Häggström, L. (2003) Bipolärboken Jansen-cilag
Häggström, L. (2007) Dopamin och affektiv sjukdom-en nygammal kunskap. Serip nummer 1 årgång 14
Hayes, Steven C. et al (eds) (2004) Mindfulness and acceptance: Expanding the cognitive-behavioral tradition. Guilford Press
Heilig, M (2004) Beroendetillstånd. Studentlitteratur
Kabat-Zinn Jon (1994) Mindfulness meditation for everyday life. Piatus
Kaplan, H.I & Sadock, D.J (2007) Synopsis of Psychiatry. Tenth Edition
Keller MB. Weisberg RB, Maki KM, Culpepper L, J Nerv Ment Dis. 2005 Apr;193(4):223-30. Is anyone really M.A.D.?: the occurrence and course of mixed anxiety-depressive disorder in a sample of primary care patients.Kernberg O.F., Selzer M.A., Koenigsberg H.W., Carr A.C., Appelbaum A.H. Psychodynamic psychotherapy of borderline patients. New York: Basic Books, 1989.
Kolb, B. & Whishaw, I. Q. (1990) Fundamentals of Human Neuropsychology.
Kosslyn, S mfl (2001) Neuronal foundatins of imagery. Nature Reviews Neuroscience. 2. 635-642.
Kristiansson M (2004) Motivkoncept, Manuscript.
Källén B.Antidepressiv behandling under graviditet - finns det risker för fostret? SERIP 2004:4-7.
Källén B, Källen K. Läkemedel och fosterskador. JANUS. Läkemedelsinformation för sjukvården.; 2004.
Lambert, MJ (2004) Bergin and Garfield´s handbook of psychotherapy and behavior change. New York John Wiley and Sons.
Lazarus, A (1976) Multimodal Behavior Therapy. Springer
Lazarus, A ( 1997) Brief but Comprehensive Psychotherapy: The Multimodal Way. Springer
Leahy, Robert L. (ed) (2004) Contemporary cognitive therapy. Theory, research and practice. Guilford Press
LeDoux, J. (1993) Emotional networks in the brain. Handbook of emotions. The Guilford Press. New york, London.
LeDoux, J. (1996). The Emotinal Brain – The Mysterious Underpinnings of Emotional Life. New York: Simon & Schuster.
LeDoux, J. (2002). Synaptic Self – How Our Brains Become Who We Are. New York: Viking Penguin.
Lenze EJ, Mulsant BH, Mohlman J, Shear MK, Dew MA, Schulz R, Miller MD, Tracey B, Reynolds CF 3rd. Generalized anxiety disorder in late life: lifetime course and comorbidity with major depression. Am J Geriatr Psychiatry, 2005 Jan; 13(1):77-80.
Levander Sten mfl, Psykiatri en orienterande översikt. Studentlitteratur 2008
Lidber Lars, Wiklund Nils. Svensk Rättspsykiatri Studentlitteratur 2004
Linehan M.M., Heard, H. Cognitive-behavioral treatment of cronically parasuicidal borderline patients. Archives of General Psychiatry1991: 48: 1060–1064.
Linehan M.M., Heard H., Armstrong H.E. Naturalistic followup of a behavioral treatment for chronically parasuicidal borderline patients. Archives of General Psychiatry1993: 50: 971–974.
Linehan M (1993) Cognitive-Behavioral Treatment for Borderline Personality Disorder. NewYork, GuilfordPress.
Linehan M (2000) Dialektisk beteendeterapi färdighetsmanual. Natur och Kultur.
Lingjarde Odd (2001) Psykofarmaka. Läkemedelsbehandling av psykiska sjukdomar. Studentlitteratur.
Livesley W.J. Practical management of personality disorder. New
York: The Guilford Press, 2003.
Lezak, M. D. (1976). Neuropsychological Assessment. Third edition, (1995). New
York: Oxford University Press.
Livsmedelsverket; internets hemsida för kostråd.
Lund, LG. Kognitiv psykologi och kognitiv psykoterapi. Sokraten 4/01
Lund, LG. (1999) Mot en integrativ psykoterapi. Insikten 1/99
Lundin Anders (2005) Det gör ont-om själens smärta och kroppens. DMF
Maisto, S.A & Galizo, M & Connors, G.J. (1999) Drug Use and Abuse. Hardcourt Brace College Publisher.
Läkemedelsverket. Seroxat (paroxetin) och risken för fosterskada. Uppsala: Läkemedelsverket; 2005:89.
Läkemedelsverket. Lamotrigin och risken för läppgomspalt. Uppsala; 2006.
Eli-Lilly. Olanzapine - use in pregnant and nursing women, update until dec 2004.; 2005.
Mahoney, M. (1991) Human change processes: The scientific foundations of psychotherapy. Basic Books
Odenberg Håkan ECT- historik och teknik. Pfizer
Olson Lars m.fl. (2007) Hjärnan. Karolinska Institutet University Press.
McElroy S, Freeman MP, Akiskal HS. The mixed bipolar disorder. In: Mamerons A, Angst J, eds. Bipolar Disorders 100 years after manic depressiv insanity. Dorrecht: Kluwer Academic Publisher; 2000:63-88.
Mehrabian, A. & Epstein, N. (1972). A measure of emotional empathy. Journal of
Personality, 45, 237-250
Miller, W & Rollnick, S (2002) Motiverande Samtal. Kriminalvården
Millon Theodor (1999) Personality Guided Therapy. John Wiley & sons, inc
Millon T, Davis R.D. Disorders of personality DSM-IV and beyond.
Montgomery SA. Pregabalin for the treatment of generalised anxiety disorder. Expert Opin Pharmacoter, 2006 Ocy;7(15):2139-54
New York, Chichester: John Wiley & Sons, 1996.
Nationalencyklopedin (1995) Bra böcker
Nylander L & Gillberg, C. (2001). Screening for autism spectrum disorders in adult
psykiatric out-patients: a preliminary report. Acta Psyciatrica Scandinavica,
103, 428-434.
Nylander, L., Holmqvist, M. & Zettervall, K. (2002). Utredning av
barnneuropsykiatriska tillstånd hos vuxna ofta önskvärd. Läkartidningen,
99:15, 1692-1699.
Ottosson J. O. (2000) Psykiatri. (5:upplagan) Stockholm: Liber
Padesky, C. A. (1994) Schema change processes in cognitive therapy. Clinical Psychology and Psychotherapy, 1, 267-278.
Power Mick, Dalgleish Tim (1999) Handbook of Cognition and Emotion. Psychology Press
Power Mick, Dalgleish Tim (2005) Cognition and Emotion; from order to disorder.
Power Mick & Freeman Chris (2007) Handbook of evidence based Psycoterapis: A Guide for research and Practice
Rizzolatti, G mfl (2002) From mirrorneurons to imitation: Facts and speculation. A. N och Prinz.W. The imitative mimd. (247-266) Cambridge University Press
Rizzolatti, G & Fogassi, L & Gallese, V (2002) Neurophysiological mecahanism underlying the understanding and imitation of action. Nature Reviews Neuroscience. 2. 661-670.
Safran, J D. & Segal, Z V (1990) Interpersonal process in cognitive therapy.
Basic Books
Salkovskis, Paul M., (Ed.) (1996) Frontiers of Cognitive Therapy. Guilford
SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av ångestsyndrom (2005), Rapport om Depression volym I, II (2004)
Segal, Z & Williams M, & Teasdale, J (2002) Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapse. Guilford Recension
Siegel, Daniel J (2007) The Mindful Brain. Norton
Socialstyrelsen (2003) Utmattningssyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa
Socialstyrelsen. ADHD hos barn och vuxna. Stockholm, 2002.
Socialstyrelsen: Nationellt vägledningsdokument ADHD och autismspektrumtillstånd hos vuxna.
Solms, Mark & Turnbull Oliver (2005) Hjärnan och den inre världen. Natur och kultur.
Skeppar, P & Adolfsson R. (2005) Bipolar II and the bipolar spectrum. Nord J Psychiatry 2006;60:000. Oslo. ISSN 0803-9488
Skeppar, P. Översättning av Behandling, särskiltfarmakologiskt av bipolär sjukdom 2008. CANMAT (Canadian Network for Mood and Anxiety Treatments) Guidelines 1997, 2005 och 2007 samt schematiskt utifrån temperament. Yatham LN, Kennedy SH, MacQueen G, McIntyre RS, O´Donovan C, Parikh SV, Sharma V, Beaulieu S.
Skinner, B. (1957) Verbal behavior. New York: Appleton-Century-Crofts
Sperry, L. (1999) Cognitive behavior Therapy of DSM IV personality disorder. Brunner Mazel
Spjut Christina. Regionalt vårdprogram Depression och bipolar sjukdom (2007) Stockholm Läns Landsting)
Stevens, A & Price, J (1996) Evolutionary Psychiatry A new beginning. Routledge
Stockholms läns landsting 2003. Regionalt vårdprogram. Ångestsjukdomar.
Stuss, D. T., Gallup, G. G. Jr. & Alexander, M. P. (2001). The frontal lobes are necessary for the ‘theory of mind’. Brain, 124, 279-286.
Stuss, D. T. & Levine, B. (2002). Adult Clinical Neuropsychology: Lessons from Studies of the Frontal Lobes. Annu. Rev. Psychol., 53, 401-433.
Svenska Psykiatriska Föreningen och Spri. Självmordsnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk Psykiatri 1997, nr 5.
Svenska Psykiatriska Föreningen, Ätstörningar-kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk psykiatri nr 8
Svenska Psykiatriska Föreningen, Personlighetsstörningar-kliniska riktlinjer för utredning och behandling.
Swann AC, Bowden CL, Morris D et al. Depression during Mania. Treatment respons to lithium or divalproex. Gen Psychiatry 1997;54:37-42.
Tyrer P. Personality disorders: Diagnosis, management and course(2:a uppl.). Oxford: Butterworth-Heinemann, 2000.
Van Der Ster Wallin, G (2003) Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel. Alfabeta bokförlag
Viguera AC. Updates on Course and Treatment of Women With Bipolar Disorder During Pregnancy and the Postpartum Period. Sixth International Conference on Bipolar Disorder. June 16-18, 2005. Pittsburgh, Pennsylvania. USA; 2005.
Wells, Adrian. & Matthevws, G (1994) Attention and Emotion, a clinical Perspective. Hove, Lawrence Erlbaum.
Wells, Adrian (1997) Cognitive therapy of anxiety disorders: A practice manual and conceptual guide. Wiley
Wells, Adrian (2000) Emotional disorders and metacognition: Innovative cognitive therapy. Wiley
Widen, L mfl (1995) En bok om hjärnan. Tiden/Raben Prisma
Windahl, G. (2005) Kropp och Själ: Ett eller Två
Windahl, G. (2002) Vad menas med mening
Young, Jeffrey E.(1990) Cognitive therapy for personality disorders; A schema focused approach. Sarasota, FL: Professional Resources Exchange
Åkerstedt T (2001) Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Bauer bok
Öhman, Arne (1994) Rädsla. Ångest. Fobi. Scandinavien University Press. Öhman, Arne (2001) Hjärnan och medvetandet. Nya Doxa sid 124-143.
Öhman, Arne, Flykt, A, & Lundqvist, L (2000). Unconscious emotion: Evolutionary perspectives, psychophysiological data, and neuropsyhological mechanisms. In R. Lane & L.Nadel. The cognitive neurosciece of emotion. New York: Oxford University Press. Pp 296-327.
Öhman, Arne, Morris, J, & Dolan, R. J. (1998) Modulation of human amygdala activity by emotional learning and conscious awarenes, Nature, 393:467-470.
Öst, Lars-Göran (2006) NY KBT inom psykiatrin. Natur och Kultur.
Senast redigerad av spike3 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
spike3
 
Inlägg: 47
Anslöt: 2008-12-27

Inläggav TheBoxSaysNo » 2008-12-30 1:00:12

Nu orkar jag inte läsa hela tråden (idag är jag högt uppmärksamhetsstörd) och du kanske nämnt det någonstans, men jag undrar en sak spike3/spajk3:
Vad har du för bakgrund?
Psykiater, psykolog, studerande inom de områdena, specialintresse???
Senast redigerad av TheBoxSaysNo 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
TheBoxSaysNo
 
Inlägg: 2219
Anslöt: 2008-05-16

Inläggav spike3 » 2008-12-30 2:13:03

Spajk 3

En sista kommentar för i natt.
Vad vill jag. Väcka olika frågestälningar. Personer med AS kan ju gräva länge och noggrant i olika områden vilket insända svar från forumet visar. Ämnena intresserar mig. Tycker att kommit en del bra inlägg i retur. Hos andra väcks ilska vilket för vissa personer med AS är karaktäristiskt.

Beträffande min bakgrund avser jag ej att nämna detta.
Senast redigerad av spike3 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
spike3
 
Inlägg: 47
Anslöt: 2008-12-27

Inläggav Pemer » 2008-12-30 2:30:52

Ämnet är ju så förfelat... empatibrist är som sagt minst lika framträdande hos neurotyper... och det brukar vara de som har allra svårast att lära sig förstå skillnaderna och bemöta oss så de och vi kan fungera tillsammans... vi med AS verkar i allmänhet klart bättre på att förstå hur vi avviker och lära oss kompensera för det.

Och lära oss förstå grunderna i hur NT:s fungerar och mekanismerna i deras större tendens att följa grupptryck, inte våga sticka ut för mycket osv...

"De" å sin sida har oftast ingen koll utan sitter och resonerar kring en eller flera gamla stereotyper de har hört talas om, som ofta inte ens stämmer. De har hört den urgamla uppblåsta myten om empatibrist (som du gör! ;)), de har sett "Ondska" på TV3 och tror AS karakteriseras mest av att vi kan få enorma psykbryt och slå ihjäl våra antagonister, de tror det heter Aschberg osv...

Och även bland de som jobbar med oss inom vården brukar det uttalas Aschberger, stavas Aspberger och personal tolkar oss som de skulle tolka en annan NT och kan aldrig ha lärt sig någonting om bemötande och hur lyhörd och öppen man måste vara för att verkligen förstå någon med AS.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
Pemer
 
Inlägg: 13590
Anslöt: 2007-02-08
Ort: Grödinge

Inläggav MsTibbs » 2008-12-30 2:41:10

Huga, kan jag få be väldigt snällt att tex länka till alla 753 källorna, eller åtminstone att man kan minska storleken på dem i fortsättningen? En sån stor kompakt mängd text ger mig bara chock och jag klarar inte ens börja försöka sätta mig in i vad det står......
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav earlydayminer » 2008-12-30 2:57:04

Du kan själv klistra in i word och separera dem och sortera dem i kronologisk eller bokstavsordning! Det kan vara ganska roligt. :)
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
earlydayminer
 
Inlägg: 12419
Anslöt: 2008-03-11
Ort: Wermland

Inläggav Mats » 2008-12-30 8:05:35

spike3 skrev:Hos andra väcks ilska vilket för vissa personer med AS är karaktäristiskt.

Ilskan som väckts har ingenting med AS att göra över huvud taget.

Gör experimentet att leta upp ett forum för t.ex. hundägare och skriv någonting i stil med:
Hej, jag undrar varför ni inte diskuterar hundägares brist på empati på det här forumet. Hos hundägare finns en affektiv dysfunktion som gör att de har problem med att se på andra individer utifrån deras perspektiv på ett känslomässigt plan. (Tänk på att Hitler var hundägare.)

Du lär bli utkastad ganska omgående.

Här har du blivit oerhört väl bemött trots att du förolämpar oss, vilket visar att du har fel i sak om "karaktäristisk ilska".
Senast redigerad av Mats 2011-05-04 17:13:49, redigerad totalt 1 gång.
Mats
 
Inlägg: 5607
Anslöt: 2007-04-09
Ort: Stockholm

Inläggav sugrövmanövern » 2008-12-30 9:43:51

[img]http://www.inidia.de/hitler_hund.jpg[/img]
Naaaw :-)153 . Så sött! Hitler med sin offsepoffsing :lol: .
Senast redigerad av sugrövmanövern 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
sugrövmanövern
 
Inlägg: 11110
Anslöt: 2007-01-12
Ort: Marianergraven

Inläggav Inger » 2008-12-30 11:13:33

spike3 skrev:Spajk 3

En sista kommentar för i natt.
Vad vill jag. Väcka olika frågestälningar. Personer med AS kan ju gräva länge och noggrant i olika områden vilket insända svar från forumet visar. Ämnena intresserar mig. Tycker att kommit en del bra inlägg i retur. Hos andra väcks ilska vilket för vissa personer med AS är karaktäristiskt.

Beträffande min bakgrund avser jag ej att nämna detta.

Låter som en illa maskerad nyupplaga av JohnNorum...

Att göra div potentiellt provocerande påståenden utan att presentera sig eller vilja nämna något alls om sin bakgrund framstår som lite suspekt, även om man har rätt att vara anonym på ett forum. Framgår inte ens av profilen eller inläggen om spike3 har AS eller ej.

Avser ej debattera med anonyma provokatörer.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-30 12:15:10

spike3: Jag tog mig friheten att redigera ditt inlägg. Jag tycker det är intressant att läsa det du skriver, men har väldigt svårt att läsa långa, sammanhängande textmassor. Skulle du kunna tänka dig att dela in texterna du skriver i (inte alltför långa) stycken, med en rads mellanrum?

(Det är visserligen en grammatisk korrekt form av styckeindelning att bara börja på ny rad (som du gjort på vissa ställen), men då ska första raden i påföljande stycke dras in ca en cm. Men denna typ av styckeindelning passar bättre för text i "pappersform". På bildskärm är det lättare att läsa text som styckeindelats med en rads mellanrum.)

spike3 skrev:Spajk 3
Tack för stavningstipset egentligen (jag va tvungen att koll i ett lexikon).
Relevant fråga, vad vill jag egentligen.

Först svar på Begreppet överföring. Det är ursprungligen en psykoanalytisk term som numera är erkänd terminologi i psykiatriska sammanhang. Om man utgår från patientens synvinkel överför denne omedvetet information (sk önskningar och föreställningar). Informationen kan beskrivas på en mängd sätt, som tankar, som känslor osv. Egentligen handlar informationen om stimuli som triggar/påverkar terapeuten (psykoanalytikern). För att inte störa patienten utvecklades teorin om att terapeuten ska hålla sig neutral.

I psykoanalys sitter analytikern därför bakom patienten som ligger på en divan. Analytikern säger inte mkt, patienten får associera fritt, då blir "informationen mindre förvräng" enligt teorin. Analytikern förstår hur patienten känner sig/mår genom att iaktta sina egna känslor som väcks. Patienten har så att säga projicerat informationen på analytikern.

Motöverföring innebär att terapeuten med sina svar, uttalanden, känsloyttringar etc i sin tur påverkar patienten. I psykoanalysen är detta kontroversiellt. Tidigare förespråkare menade att det omöjliggjorde analysen osv.

Med tiden har synsättet ändrats även inom psykoanalysen. Få psykoanalytiker sitter numera helt tysta bakom patienten. (Den aktuella ståndpunkten på universitet är att psykoanalys kan vara ok för friska personer. Beträffande psykopatologi finns dock ingen evidens för att det fungerar). Psykoanalys är totalt sätt är tämligen förlegad, men en del begrepp har erkänd status, bla psykologiska försvarsmekanismer, (projektion är ex. på en försvarsmekanism).

Nya terapiformer har växt fram, där terapeuten är i huvudsak aktiv, tex kognitiv beteende terapi (KBT). KBT hade sin storhetstid på 1980-2000 cirka. Nya rön (spec. de sista 10 åren) om hur hjärnan fungera motsäger väsentliga delar av KBT. Detta faktum är en mycket komplicerat men intressant historia. Faktum är att psykoanalysen fått lite av erkännande med nya data inom hjärnforskning och neuropsykiatri (åtminstone i vissa avseenden).

Det handlar helt ultrakort om att drifter numera kan relateras till belöningssystemet (tex att ha sex, äta, dricka, reglera temperatur, behovet av att söka något-dvs intresse) att affekter (glädje, rädsla ilska, nedstämdhet, förvåning) totalt sätt påverkar kognition mer än vice versa.

Kognition är tankar, föreställningar, bilder osv som genomgår en tolkningsprocess av individen. Här kommer 1980 talets tro på att förnuftet kan tygla känslorna. Det är ungefär vad KBT går ut på; om du bara tänker tillräckligt klart och korrekt försvinner obehagen. Faktum är att KBT vetenskapliga status är lågt, teorin är ett ihoplock. Grundaren A. Beck har knappt ändrat en rad i sina teorier sedan 1980-talet. KBT kommer från USA där önskningar om kvick fix alltid funnits. För personer med AS är KBT (och psykoanalys) värdelöst.


Hur kopplar då detta till min första reflektion. Kognitiv kontra affektiv empatisk dysfunktion vid AS.

Helt kort så handlar det om att kognition inte på ett meningsfullt sätt kan separeras från affekt/känslor just när det gäller empati. Båda processystemen är nämligen nödvändiga för empatisk förmåga därför att empati inbegriper tankar, föreställningar, känslor, affekter och lustupplevelser från belöningssystemen.

Återigen anser de flest i branschen numera att affekter är mer grundläggande än kognition för beslutfattande omdöme etc. Det här är ganska allmänt accepterat numera av neuropsykiater. (En mkt känd hjärnforskare Damasio har skrivit jättebra populär litteratur som varmt rekommenderas. LeDoux är sannolikt den mest kända forskaren på affekter rädsla idag. Affekten rädsla som är prototypen för ångest). I princip har dessa två forskar (och en del andra bla Svensken Arne Öhman) smulat sönder trovärdigheten i A. Becks kognitiva teori).

Ett exempel: Olle vill köpa en bil. Han kan göra en intellektuell av inköpet; prisläge, säkerhet, comfort bla, bla i 10, eller 20 eller 100 punkter. Ju fler punkter desto* mer noggrann och bättre analys av inköpet? Problemet är att efter bara ngr punkter börjar man tappa helheten, vilka punkter borde prioriteras, viktas mot varandra osv. Skulle inköpet bara göras utifrån intellektuella aspekter skulle individen snabbt bli vilseledd av alla detaljer.

Affekterna och känslorna navigerar i all denna informationssoppa. Det möjliggör på intuitiv nivå att det mesta sorteras bort. I slutklämmen blir bilinköpet för de flesta en mer känslomässig historia (vilket alltså är det mest normativa). Att enbart tro att det i en sådan komplex historia som att fundera på ett bilinköp är det naivt att tro att dysfunktion bara skulle finnas i antingen kognition eller affekt. Båda är nämligen beroende av varandra som två processystem för tolkning och bedömning av situationer.

Detta är ett än mer faktum när det gäller sociala kontakter. Social interaktion är egentligen en mycket komplicerad process som i princip kräver helst sunda, friska psykologiska förutsättningar. Finns en psykisk problematik, finns en social problematik.

ToM är enligt min uppfattning ett tämligen meningslöst begrepp. Det som ToM säger förklaras nämligen på ett mer pricksäkert sätt inom begreppet empati. Empati är därför intressant. Personer med AS borde klura på vad det innebär.

Orkar inte utvidga resonemangen nu när klockan börjar gå mot 24 snåret.
Återkommer med detaljer beträffande empati vid intresse.

Beträffande behandling vid Personlighetsstörningar finns numera DBT mot Borderline. En terapimetod återigen från USA som delvis tagit avstånd från Becks KBT. Som vanligt lovar terapin bra resultat. Terapin är ok för mkt lindrigt störda borderlinepatienter men overksam vid svårare sådana störningar. Antisocial PS finns det ingen terapi överhuvudtaget för. Terapi vid As ska ju som alla vet vara "pedagogisk". Detta är egentligen väldigt inne överlag nu inom terapin men förklaringar i beteckningar som "färdighetsträning" osv


*(Ursäkta att "språkpolisen" inte kan låta bli att påpeka ett (för mig kraftig) störande grammatiskt fel...)

Hinner inte mer nu, men jag fortsätter gärna diskussionen, då jag tycker detta är intressant.

Beträffande referenser och din bakgrund nöjer jag mig med att konstatera att du har läst mycket, och är betydligt mer insatt i ämnet jag... :wink:
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav tahlia » 2008-12-30 12:54:52

Ja, ja.. Vi är empatilösa massmördare allihop och borde avrättas direkt vid födseln.

Fint så.

:roll:

Själv har jag fått nog både av mina fellow empatilösa massmördare och besserwissrar med enorma fördomar. Jag hör inte hemma här. Något jag har varit medveten om en längre tid.

Jag tror att ni som blir saknade vet vilka ni är.

Vill ni mig något, skicka ett PM. I övrigt skiter jag i detta nu.

Gott Nytt År på er!
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10774
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav Jonte » 2008-12-30 13:14:14

tahlia skrev:Ja, ja.. Vi är empatilösa massmördare allihop och borde avrättas direkt vid födseln.

Så empatilöst och massmordiskt sagt! Att det skulle kunna vara humor eller ironi motbevisas av att aspergare inte förstår sådant. Det har jag hört.

Grått nytt hår själv.
Senast redigerad av Jonte 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Jonte
 
Inlägg: 1402
Anslöt: 2007-02-01

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-30 13:40:57

tahlia: Varför skriver du att "vi är empatilösa massmördare allihop"? Jag är det då inte, och jag har inte heller fått intrycket av att varken du eller nån annan här på forumet är det...

Det finns så många myter om att AS = empatilöshet, men detta handlar ju om att "folk i allmänhet" inte vet vad empati innebär... Jag tycker att det är jätteviktigt att diskutera detta, så att åtminstone vi själva, som har AS, vet vad empati är (och sen kan förklara för den okunniga massan...)

Vad jag förstått av spike3:s inlägg är, att empati är ett begrepp som syftar på en hel massa olika funktioner i hjärnan, som till stor del går "automatiskt". Och att det är vanligt att folk med AS saknar någon/några utav dessa automatiska funktioner, och därför behöver lära sig att kompensera för det.

Men det innebär ju inte att vi är empatilösa (massmördare??? :shock: ), bara för att vi behöver anstränga oss lite mer för att "förbättra vår empatiska förmåga". Jag tycker det är jätteintressant att få det "uppstyckat" i vilka olika delar som ingår i "empatiprocessen", så att jag kan identifiera hos mig själv vilka bitar jag har brister i; för att förstå mig själv, och acceptera att jag har vissa svårigheter, men också för att få reda på vilka delar jag behöver lära mig att hitta sätt att kompensera för...
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav Jonte » 2008-12-30 13:49:02

Ensamflickan, Thalia är ironisk, skulle jag tro...
Senast redigerad av Jonte 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Jonte
 
Inlägg: 1402
Anslöt: 2007-02-01

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-30 15:02:20

Jonte skrev:Ensamflickan, Thalia är ironisk, skulle jag tro...


Jaha... Det fattade jag (som vanligt) inte... :lol:
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav MsTibbs » 2008-12-30 15:49:39

*fnittra* :) oj, förlåt Ensamflickan... :oops: *slap face*
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav Bror Duktig » 2008-12-30 16:54:06

Jag tycker att ämnet är intressant att diskutera och läsa om, även om TS inte har presenterat sig.

Jag tyckte att det var rätt intressant att diskutera med JohnNorum också.

Även om jag inte håller med om allt, så är det intressant att diskutera.

Jag kan inte tvärsäkert säga att jag inte har empatibrist. Det beror ju helt på hur man definierar ordet.

Att fungera lika och ha liknande erfarenheter verkar vara en stor del i hur "god empati" man har.
NT:ar har ofta liknande erfarenheter, men inte liknande med aspergare. NT:ar fungerar lika varandra, men inte likt aspergare. Och det är säkert som ordspråket säger, att "på sig själv känner man andra".

Fast komplext förstås, så ovanstående är inte enda sanningen eller det enda som spelar in.
Senast redigerad av Bror Duktig 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Bror Duktig
 
Inlägg: 14352
Anslöt: 2008-07-18

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-30 17:37:49

Ensamflickan skrev:
Jonte skrev:Ensamflickan, Thalia är ironisk, skulle jag tro...


Jaha... Det fattade jag (som vanligt) inte... :lol:


MsTibbs skrev:*fnittra* :) oj, förlåt Ensamflickan... :oops: *slap face*


Seriöst nu, hur skulle man på tahlias inlägg kunna veta att det var ironiskt? :? Hon har ju skrivit flera gånger att hon inte känner sig hemma här, och vad jag har förstått så mår hon inte så bra, så vad är det som avslöjar att just detta inlägg skulle vara ironiskt??? :?
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav MsTibbs » 2008-12-30 17:52:29

thalia skrev:Ja, ja.. Vi är empatilösa massmördare allihop och borde avrättas direkt vid födseln. :roll:


Detta är nog överkurs i NT-kunskap kanske, men helt osynlig är inte ironin. :)

Indikator 1: Meningen i sig är så överdrivet skriven, dels generaliseringen "alla", dels "empatilösa massmördare" efter "jaja [om du kallar mig mördare kan du väl få göra det om du tycker det är kul]" och även delen med påståendet att "avrätta direkt vid födseln" är så överdrivet att det är svårt att tro att någon seriöst faktiskt skulle kunna ha den åsikten. Såvida det inte är en massmördare som uttalat meningen förstås! :)

Indikator 2: Meningen avslutas med en :roll: (öh?, tjosan, jaja, ironisk, suckar, Gud giv mig tålamod). Den liksom framför allt smileyn ;) kan indikera skämt/ironi. Det blir dock en sammanfattande bedömning av helheten, det finns inga facit på enskilda delmoment.
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-30 18:33:44

Jag trodde "bara" hon var deprimerad, och öste ur sig sin frustration över detta ständigt återkommande tema, att "aspisar är empatilösa"...

(Jag börjar misstänka att jag aldrig kommer att lära mig att avgöra när folk är ironiska... :oops: )
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav MsTibbs » 2008-12-30 18:38:14

Ensamflickan: Förlåt, förlåt, förlåt... jag beter mig som en bulldozer på detta forum för aspiesar. Dessutom är din teori begriplig med tanke på det thalia skrivit om förut, det var inget jag tog i beräkningen här.
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav Ensamflickan » 2008-12-31 11:27:51

MsTibbs skrev:Ensamflickan: Förlåt, förlåt, förlåt... jag beter mig som en bulldozer på detta forum för aspiesar. Dessutom är din teori begriplig med tanke på det thalia skrivit om förut, det var inget jag tog i beräkningen här.


Du är förlåten! :)

Jag har bara väntat på att tahlia ska smyga in här och läsa (och skriva en kommentar), även om hon skrev att hon inte tänkte göra det. Det skulle vara intressant att "höra" från henne vad hon menade med sitt inlägg. Jag har faktiskt funderat lite på att pm:a henne, och citera inläggen som kommit efter hennes inlägg, men har ännu inte gjort det...

[Edit] Nu har jag i alla fall skickat ett pm till henne, så får vi väl se om hon vill svara på det...
Senast redigerad av Ensamflickan 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
Ensamflickan
Inaktiv
 
Inlägg: 1491
Anslöt: 2007-03-16

Inläggav tahlia » 2008-12-31 13:14:29

Ok.. Det här är sista gången jag låter mig luras tillbaka, om så bara för en liten stund. ;)

Jo, jag var ironisk. Ber om ursäkt över att jag inte reflekterade över det faktum att ironi inte alltid är lika tydlig för alla.

Jag tog i från tårna helt enkelt. Det är ju alltid antingen eller. Antingen är vår diagnos humbug och bara en anledning att slippa jobba, eller så är vi Hitler reborn hela högen. Blev aningen frustrerad på det hela och (vilket antagligen inte undgått någon) mår ju inte sådär suveränt bra just nu, vilket ledde till ett ironiskt och vansinnigt irriterat inlägg.

Ber om ursäkt för att jag inte var tydlig, det var inte min mening alls.

Gott Nytt År på er nu, både vänner, bekanta och mindre uppskattade ;)

Som sagt tidigare, om man vill mig något så skicka PM (får meddelande via mail). Jag säger adjö nu, både för er skull och för min egen.

Ta hand om er!
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10774
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav weasley » 2008-12-31 15:15:56

tahlia

Jag tycker det känns ledsamt att du vill lämna forumet i vredesmod. Alla är olika, så är det bara, särskilt olika blir vi när man går ner på detaljnivå, som tex på det här forumet. Inget konstigt med det. Det finns ingen som är exakt som du, ingen som delar alla dina erfarenheter och upplevelser. Alltså är det otroligt svårt att hitta någon annan som gör det. Även på ett forum där man delar en viss delmängd av erfarenheterna med andra. Men det blir som sagt alltid bara en delmängd.

Gör jag mej förstådd?
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 17:13:50, redigerad totalt 1 gång.
weasley
 
Inlägg: 9949
Anslöt: 2007-04-18
Ort: eth0

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in