DooM, ordet 'alfahanne' kommer såvitt jag vet från djurriket (främst studier av vargflockar tror jag) och avser den hanne som får para sig, alt som får para sig oftast.

I människovärlden så är en alfahanne är helt enkelt den hanne i en bestämd grupp som rankas högst av majoriteten kvinnor (eller av de mest attraktiva kvinnorna). Premisserna för detta rankingsystem varierar mellan kulturer, åldrar och klasser, samt om man söker en make eller bara en tillfällig förbindelse.

Kan vara utseende, stil, ålder, fysisk styrka, sexuell utstrålning, charm, erfarenhet, självförtroende, visdom, tillgångar, position, makt, yrke, etc. De flesta attraheras av såna som har högre status än de själva - utom möjligen makthungriga psykopater som hellre vill ha lättmanipulerade människor som de kan kontrollera, samt såna som inte bryr sig om status ö h t.

Om du sätter en grupp människor bestående av både kvinnor och män av varierande åldrar på en öde ö (t ex som i Robinson eller Paradise Hotel - dokusåpor är verkligen utmärkta för antropologiska studier) så kommer de unga fertila kvinnorna som är smala, söta, har schyssta rattar och långa ben att rankas högst av de flesta män, och de snyggaste och mest självsäkra männen i lämplig ålder kommer att vara de enda som har chans på dessa kvinnor.

Tar du en mindre grupp med bara en kvinna (behöver inte ens vara särskilt ung eller snygg) och säg, tre-fyra män (varav ingen är närmare bekant med kvinnan ifråga) så kommer den i gruppen som har högst status vara den som sätter sig närmast kvinnan och liksom har "första tjing" och de andra männen kommer att foga sig och snällt placera sig utefter vad de anser sin rang vara (nu talar vi vanliga män, inte nödvändigtvis Aspergare som vanligen saknar både sinne och intresse för sånt). Är det ett gäng grabbar i samma ålder så är det vanligen den som är snyggast, starkast, intelligentast, fräckast eller av annan anledning den naturlige ledaren i gruppen. Är det män i varierande ålder kan det vara den som är äldst och mest erfaren. Är det ett gäng äldre män så är det vanlgen den som har högst yrkesposition.

Sen är det inte alls säkert att den som är alfahanne i den lilla gruppen blir det i en större grupp, eller i en helt annan grupp. Ofta har man ett revir inom vilket man har en given status men går man utanför det reviret så kan man mycket väl hamna på 'botten av högen' och vara tvungen att 'jobba sig upp' - eller tvärtom.

Finns nog relativt få män som går hem hos alla, i alla situationer, men vissa (både kvinnor och män) har otvetydigt en utstrålning som är svår att inte låta sig påverkas av. Innan man mött någon i verkliga livet så är det förstås svårt att avgöra ifall någon har den eller inte, och därmed känns alla spekulationer i frågan tämligen meningslösa.

Pemer:

Ärligt talat tror jag inte att krogen heller är den optimala milön för nån som har AS; eftersom åtminstone många av oss (t.ex. jag) har svårt att snabbt uppfatta subtila signaler från andra...... för de som har svårt för den röriga miljön är det troligen heller inte optimalt..... när jag jobbade på krogen fick jag bita ihop ordentligt för att överhuvudtaget stå ut med stimmigheten, och mådde ändå inte bra av miljön.... så hur aspies med det draget ska finna nöje i den miljön har jag svårt att förstå.... lugna pubar möjligen... men inte nattklubbar o dyl.

i de förhållanden jag har haft har bekantskapen gjorts genom bekantas bekanta; när man lärt känna folk via gemensamma intressen eller liknande:
Det vill säga i miljöer där folk har möjlighet att lära känna en ordentligt.
Då har jag kunnat lära mig att läsa av en viss individ som intresserat mig såpass att jag HAR kunnat börja förstå de subtila sociala signalerna från just den individen obehindrat; och sen har det gått vidare på den vägen...

.... just de möjligheter som hobbies/intressen/engagemang i något ger tror jag generellt är kraftigt underskattad.
Kanske också nånting du borde pröva?

Bekanta har jag alltid haft för få för att få ett jämnt flöde av nya intressanta kvinnliga bekanta, av passande skick och fason... något sånär jämnåriga och i rimligtvis samma fas och samma intresse av familjebildning... sådana har alltid kunnat förekomma, men aldrig singlar... *suck*

"Föreningsliv är mitt mellannamn" för att tala lite svengelska, men det har givetvis varit i fel sammanhang och aldrig förekommit tjejer... i varje fall inte singlar, så klart...

Jag har ofta snuddat vid tanken på att bli religiös och gå med, och aktivera mig, i kyrkan, och/eller testa danskurs, ett tips jag fått lite då och då...

Klart är ju att man måste börja leta där de finns. Så förbaskat synd bara att de renodlade kontaktformerna är för ytliga för att fungera tillfredsställande...

Inger:

Om du sätter en grupp människor bestående av både kvinnor och män av varierande åldrar på en öde ö (t ex som i Robinson eller Paradise Hotel - dokusåpor är verkligen utmärkta för antropologiska studier)

Utseende var förvisso en av de faktorer jag nämnde i uppräkningen tidigare i tråden; men jag skrev också att den sällan är det enda som krävs i verkliga livet.

Dokusåpor tror jag heller INTE är särskilt väl utformade för antropologiska studier: de utgör inte varken ett representativt tvärsnitt av befolkningen eller en verklighetstrogen miljö som grund för studien:

Paradise hotel var väl ett program där samtliga deltagare var *host* rätt utseendefixerade människor som drömde om fotomodellkarriärer?
Miljön var också konstlad såtillvida att deltagarna aldrig behövde demonstrera sina förmågor att faktiskt åstadkomma något av reellt värde i livet.... och därmed alls icke var en verklighetstrogen miljö... att allt fokus i deras inbördes rangordning kom att handla om just utseende torde väl alltså inte förvåna? Såvitt jag vet beter sig dock medelsvensson på ett lite annorlunda sätt...

Robinson var i allt väsentligt ett försök till imitation av ett stenålderssamhälle där faktiska förmågor skulle kunna haft betydelse; men där man slängde in ett gäng bortskämda stadsbor; och dessutom hade en personmix som var avsiktligt framtagen för att "skapa spännande dynamik i gruppen" - dvs konflikter; sexdramer och maktkamper... knappast heller ett exempel på trovärdig antropologisk studie.

I verkliga livet har fler faktorer betydelse.....IMHO..

...och i övrigt: ja: ordet "alfahanne" kommer från zoologin; det återfinns inte inom psykologi; sexologi eller sociologi. Detta för att det helt enkelt inte är ett relevant begrepp för att förstå mänskliga sociala beteendemönster.

Mycket bra analys av såporna!

DooM, min amatöranalys var inte enbart baserad på studier av dokusåpor utan av en kombination av dylika och situationer jag upplevt i verkliga livet. Kryddat med den NT-info om status som står att finna i boken Asperger and Girls.

Tror dock att den är rätt överförbar till vilken situation som helst, det är bara kriterierna för statusen som varierar inom olika grupper (vilket jag redan förklarat). Yngre är ofta mer utseendefixerade; ju äldre man blir desto mer uppskattar man att det finns nåt innanför karossen också (för att generalisera). I vissa samhällsklasser/kulturer blir kvinnor impade av råstyrka och gangsterimage, i andra klasser/kulturer har sådant ingen status alls. Som exempel, bara.

Och det behöver inte bara vara för att para sig utan även för att bilda vänskapsband, affärsförbindelser mm. Alla har sina kriterier för vilka de attraheras av, repelleras av eller är likgiltiga inför, och detta mystiska något - som ibland kan vara väldigt svårt att definiera - finner jag fascinerande att observera och amatöranalysera.

Haha, jag tvekade inför att starta denna tråden, med fruktan för att intresset skulle vara för svagt för ämnet.
Ett par dagar senare är tråden 7 sidor lång

DooM skrev: Jag har sett otaliga episoder där vältankade killar (med obegränsat självförtroende) har blivit utsatt för en lek som många tjejer med lite grymma tendenser älskar att ägna sig åt: [/b]
De går fram två-tre stycken till killen och ler; tindrar och flirtar med honom.....
.....bara lite överdrivet och lite raljerande; såpass att hyfsat nyktra individer i omgivnngen märker vad de gör, men inte så mycket att offret märker det; och himlar med ögonen och sticker två fingrar i munnen så fort han vänder bort huvudet......oftast fattar inte killen någonsin att han har varit driftkucku för hela deras kompisgäng...

Antagligen var det en sådan episod du var med om; jag har åtminstone aldrig sett en kille som ”hinkat whisky till apstadiet” bli föremål för tjejers ärliga beundran.....
Antagligen tyckte ingen synd om dig heller; har man strax innan gått runt med "ett varggrin" och ”flyttat på alla som stod i vägen” har man garanterat redan eliminerat all sympati hos omgivningen....

Kontentan blir; visst, du kan dra omkring på en överdriven och konstlad självbild, men varför? Mår du verkligen bättre av det?

Ja.. Vad ska man säga.. Vad jag än berättar så är det bara nonsen i Dooms ögon.. Han vet minsann exakt vilken av killarna jag är på krogen..

Nej.. Sanningen att säga så har Doom lite för höga tankar om sin iaktagelseförmåga.. Kan du säga vem på krogen som har Asperger och hur mycket han druckit?

Jag tror att du är så upptagen av showen du beskriver att du knappast ser så mycket annat..

Flera av dom kvällarna jag beskrev så har jag fått med mig vackra kvinnor hem. Jag är inte mycket för ONS, speciellt inte när jag druckit så mycket. Men lite hångel å sova sked är mysigt..

Varsågod att fortsätt att trösta dig med att intala dig själv att jag och Krigarsjäl bara ljuger och försöker leva upp till någon patetisk machoroll och bara lyckas ragga spännande kvinnor i våra drömmar..

Thunderchild skrev:Ja.. Vad ska man säga.. Vad jag än berättar så är det bara nonsen i Dooms ögon.. Han vet minsann exakt vilken av killarna jag är på krogen..

Nej.. Sanningen att säga så har Doom lite för höga tankar om sin iaktagelseförmåga.. Kan du säga vem på krogen som har Asperger och hur mycket han druckit?

Jag tror att du är så upptagen av showen du beskriver att du knappast ser så mycket annat..

Flera av dom kvällarna jag beskrev så har jag fått med mig vackra kvinnor hem. Jag är inte mycket för ONS, speciellt inte när jag druckit så mycket. Men lite hångel å sova sked är mysigt..

Varsågod att fortsätt att trösta dig med att intala dig själv att jag och Krigarsjäl bara ljuger och försöker leva upp till någon patetisk machoroll och bara lyckas ragga spännande kvinnor i våra drömmar..

Inte för att vara taskig Thunderchild - vill inte ha den diskussionen med dig igen - men om man har sett lite eller har lite urskiljningsförmåga... Alltså. Även om det nu stämmer så framstår det som extremt osannolikt.

Thunderchild skrev:Varsågod att fortsätt att trösta dig med att intala dig själv att jag och Krigarsjäl bara ljuger och försöker leva upp till någon patetisk machoroll och bara lyckas ragga spännande kvinnor i våra drömmar..

Spännande... Jaha, där har vi det. Spännande → Vidomspännande → Korpulenta (kvinnor). Löste jag er ekvation?

(Min osmakliga humor måste ventilera sig med jämna mellanrum. Frilevande entitet, inget att göra åt - har försökt.)

nassepuh skrev:

Thunderchild skrev:Ja.. Vad ska man säga.. Vad jag än berättar så är det bara nonsen i Dooms ögon.. Han vet minsann exakt vilken av killarna jag är på krogen..

Nej.. Sanningen att säga så har Doom lite för höga tankar om sin iaktagelseförmåga.. Kan du säga vem på krogen som har Asperger och hur mycket han druckit?

Jag tror att du är så upptagen av showen du beskriver att du knappast ser så mycket annat..

Flera av dom kvällarna jag beskrev så har jag fått med mig vackra kvinnor hem. Jag är inte mycket för ONS, speciellt inte när jag druckit så mycket. Men lite hångel å sova sked är mysigt..

Varsågod att fortsätt att trösta dig med att intala dig själv att jag och Krigarsjäl bara ljuger och försöker leva upp till någon patetisk machoroll och bara lyckas ragga spännande kvinnor i våra drömmar..

Inte för att vara taskig Thunderchild - vill inte ha den diskussionen med dig igen - men om man har sett lite eller har lite urskiljningsförmåga... Alltså. Även om det nu stämmer så framstår det som extremt osannolikt.

Nej, Nassepuh.. Tycker oxå det känns onödigt att hålla på å kriga med dig.. Måste ju bara undra lite varför det är så svårt att tro att kvinnor faller för en hårding som Krigarsjäl eller att jag lätt glider in i den rollen när jag druckit lite för mycket å faktiskt får folk att tro jag är den där säkra partykillen..

Du har ju berättat att din speciella stil gör många kvinnor intresserade och inte sjutton håller jag på och ifrågasätter det och antyder att du är en patetisk lögnare?

Att kvinnor faller för alfahannar är ju nåt genetiskt som finns inom de flesta arter, och den utpräglade NT-människan styrs ju utan tvekan av drifter och instinkter i en helt annan grad än den mera AS-orienterade individen..

Du har det nog bättre på det sättet för de kvinnor som attraheras av dig kanske verkligen är mera kompatibla med dig än dom partypinglor som ofta dras till den person jag är på krogen..

Thunderchild skrev:Att kvinnor faller för alfahannar är ju nåt genetiskt som finns inom de flesta arter, och den utpräglade NT-människan styrs ju utan tvekan av drifter och instinkter i en helt annan grad än den mera AS-orienterade individen..

Ja, det är ju så... det är ju därför det är så många fler som säger att de så klart vill möta en lugn och känslosam och romantisk mjuk och varm kille än vad det är som kan se och "ta in" en sådan när de har en framför sig...

Att äldre kvinnor som är klara med barnalstrandet attraheras bättre och att jag har fått betydligt fler närmanden från sådana än från dem som liksom jag är redo för att börja med familj och barn är lika genetiskt betingat och logiskt, det med, i all sin tråkighet (tråkighet för mig, alltså), nämnde någon i en kommentar till mig i någon tråd för någon månad sedan.

Det är också mer eller mindre genetiskt betingat efter eoners utveckling att det är mannen som ska vara den starkare och försörjande parten och därför just kvinnorna som är präglade på att söka sig till en partner som innebär en liten klättring uppåt socialt, och det finns vetenskapliga undersökningar som visar att de största grupperna som "blir över" och får stora överskott singlar med svårt att finna en partner är just män med låg social rang och kvinnor av hög social rang.

Man kan inte anklaga någon för detta, det är som det är och sitter i reptilhjärnan, i ryggmärgen, i instinkter... men det är som det är, och här ligger det genetiska djupt inom oss långt efter vad de flesta av oss 2000-talsmänniskor annars egentligen verkligen tycker, på ett rent intellektuellt plan.

Det enda lite mer larviga är att så många kvinnor inte tror på det, eller inte tål att få höra det, och genast biter ifrån sig om att det är den man som har mage att yttra ett enda ord om saken som är "kvinnofientlig". Det tycker jag är pinsamt... och futtigt.

Att jag som man med låg social rang blir besviken och frustrerad är däremot knappast just futtigt, det är rent mänskligt. Lustigt nog har jag låg rang i praktiken, rent ekonomiskt, i dagens samhälle, men skulle ha haft hög rang enligt flera andra normer som vi väldigt nyligen har valt att lägga bakom oss, och som alla människor verkligen tycker är förlegat och knappast någon skulle kunna förmås att "gå tillbaka till" för att t ex attraheras av mig. Är ju blivande huvudman av en gammal högborgerlig släkt med både vapen och devis, gubevars. Långt in på 1900-talet hade det kunnat vara en lockande statusfaktor bara att vara av en familj som man i något avseende kunde betrakta som "fin" (oavsett adlig eller borgerlig, och adlig är jag alltså inte). Men på den punkt där jag just enligt väldigt gamla och inrotade normer kunde ha haft något att komma med har alltså just den typen av statusfaktor tappat all status. Nästan komiskt!

Spontant kan man kanske tycka att jag kom lite off topic i just den här tråden med det här inlägget, men de saker jag nämner hänger förstås ihop med den diskussion vi har fört om alfa-hannar, vilka som går hem ensamma från krogen och varför.

Thunderchild skrev:Nej, Nassepuh.. Tycker oxå det känns onödigt att hålla på å kriga med dig.. Måste ju bara undra lite varför det är så svårt att tro att kvinnor faller för en hårding som Krigarsjäl eller att jag lätt glider in i den rollen när jag druckit lite för mycket å faktiskt får folk att tro jag är den där säkra partykillen..

Ja, just det. Partykillen som går hem med honorna och som en duktig gentleman bara sover sked. Pleeeease. Kom igen nu.

Du har ju berättat att din speciella stil gör många kvinnor intresserade och inte sjutton håller jag på och ifrågasätter det och antyder att du är en patetisk lögnare?

Jag tror inte jag använt ordvalet många utan sagt att intresse inte varit något problem samt att förvånansvärt många trots, eller kanske tack vare till och med, min speciella stil - visar intresse. Det är en stor skillnad det.

Jag har också lätt för att bli kompis med tjejer vilket oavsett vad ni tror eller inbillar er... ofta leder till intresse. Tror man något annat så kan nog innehållet i just den tron och allt vad det innebär i form av kvinnosyn upplevas som ganska frånstötande för de flesta tjejer. Iaf de jag finner intressanta.

Tänk dig själv om du hade en tjejkompis som behandlade eller såg på dig som en macho-kuk t.ex. Slängde ur sig en massa kommentarer om att "Ni karlar vill bara ha en massa bimbos och tänker bara med kuken. Vad ni egentligen vill ha är en surrogatmamma... Patetiska män. Patriarkala förtryckare."

Åh, snälla - kom i min famn din underbara nymf. <--- sarkasm.

Såna sorterar man ju bort direkt liksom.

Eller ta typen som säger att hon bara vill vara kompis men klänger på dig hela tiden eller bara snackar om förhållanden...

Vadå kompis liksom?

Sätt det i lite perspektiv.

Snackarna ni med polarna om hur skönt det skulle vara att få ta dom på kuken lite ibland och att det bara är p.g.a. att dom är dumma machosnubbar som ni inte får göra det?

Skaffa lite koll för guds skull.

Att kvinnor faller för alfahannar är ju nåt genetiskt som finns inom de flesta arter, och den utpräglade NT-människan styrs ju utan tvekan av drifter och instinkter i en helt annan grad än den mera AS-orienterade individen..

Jag kan inte tala för alla världens kvinnor - men om jag vore tjej och du sa det där till mitt ansikte, förutsatt att jag inte hade ett jävla dåligt självförtroende då, så skulle jag sätta ett välplacerat knä rakt på dina kulor om jag hade tur nog att träffa dom - eller - om jag tyckte riktigt synd om dig... kanske försöka stötta dig lite. Vara lite schysst (läs; jag vill bara vara kompis).

Fattar du liksom inte hur degraderande och jävla kasst sätt det där är att se på andra människor?

Vänd på steken och föreställ hur du kramar en sån som dig. Är det mysigt?

Separerar du dig från det tänket så har du - om vi nu ska fortsätta på alfa-babblet... en stor konkurrensfördel just p.g.a. att du skiljer dig från majoriteten macho-kukar och människohatare rent generellt.

Du har det nog bättre på det sättet för de kvinnor som attraheras av dig kanske verkligen är mera kompatibla med dig än dom partypinglor som ofta dras till den person jag är på krogen..

Jag är urusel på förhållanden. Missar signalerna och grejer som slår mig först då folk blir arga... och detta stannar inte bara vid tjejer, så nej, jag har det inte bättre på så sätt. Jag är också en katastrof.

Men detta beror då inte på att jag är en buffel i mitt medvetna tänk - utan att jag helt enkelt missar sånt om det inte är riktigt uppenbart.

Jag hade stor motvilja mot krogen förr. På senare tid har jag dock gått dit då och då för att ta en öl eller två. Men lite malplacerad känner jag mig väl, man sitter ju där alldeles för sig själv och vet inte vad man ska hitta på för att slippa vara ensam med sin öl. Det är ju så lustigt att man kan känna sig så ensam bland massor av folk.
I London var jag på ett antal pubar och det var trevligt trots att jag satt för mig själv i ett hörn. Och en gång fick jag ett ryck och drog in till stan till ett danshak och dansade disco-dans. Inte likt mig alls. Jag vill hellre vara hemma eller på restaurang och ha kul med någon, inte för det brukar finnas någon som vill göra det med mig, men det är det jag föredrar.
Sen "begränsas" jag av att jag inte dricker sprit, bara öl och förut inte ens det.

nassepuh skrev:

Thunderchild skrev:Att kvinnor faller för alfahannar är ju nåt genetiskt som finns inom de flesta arter, och den utpräglade NT-människan styrs ju utan tvekan av drifter och instinkter i en helt annan grad än den mera AS-orienterade individen..

Jag kan inte tala för alla världens kvinnor - men om jag vore tjej och du sa det där till mitt ansikte, förutsatt att jag inte hade ett jävla dåligt självförtroende då, så skulle jag sätta ett välplacerat knä rakt på dina kulor om jag hade tur nog att träffa dom - eller - om jag tyckte riktigt synd om dig... kanske försöka stötta dig lite. Vara lite schysst (läs; jag vill bara vara kompis).

Fattar du liksom inte hur degraderande och jävla kasst sätt det där är att se på andra människor?

Nu vill jag faktiskt försvara Thunderchild. Om jag inte minns fel så var det jag som först drog in ordet alfahanne i diskussionen (nån gång för flera månader sen, i den första rundan) och det var jag som ovan beskrev det statustänkande som det först nyligen börjat gå upp för mig att de flesta faktiskt sätter högst på sin prioritetslista.

De saker som nämnts är inte smickrande för någotdera könet men de allmänna tendenserna (med individuella undantag förstås) försvinner inte bara för att man blundar för dem och anser dem politisk inkorrekta. Människan är fortfarande till ganska stor del styrd av sina instinkter - i synnerhet när det gäller parningsområdet - detta är vetenskapligt bevisat om och om igen.

Som kvinna har jag inga problem att bara konstatera faktum (och är inte heller helt immun mot att reagera instinktivt, även om jag kanske har lite andra kriterier för vad jag anser attraktivt än majoriteten). Varför skulle jag vilja knäa någons bollar bara för att de upprepar det som vem som helst kan konstatera själv både genom populärvetenskapliga tidningar & tv-program samt egen erfarenhet & observation?

Varför kan jag eller Pemer säga såna saker utan att någon (du & Pan Stranou t ex) reagerar, men så fort Thunderchild eller KrigarSjäl bara andas om nåt åt det hållet så måste de genast grillas över eld för det - om och om igen?

nassepuh skrev:Jag har också lätt för att bli kompis med tjejer vilket oavsett vad ni tror eller inbillar er... ofta leder till intresse. Tror man något annat så kan nog innehållet i just den tron och allt vad det innebär i form av kvinnosyn upplevas som ganska frånstötande för de flesta tjejer. Iaf de jag finner intressanta.

Tänk dig själv om du hade en tjejkompis som behandlade eller såg på dig som en macho-kuk t.ex. Slängde ur sig en massa kommentarer om att "Ni karlar vill bara ha en massa bimbos och tänker bara med kuken. Vad ni egentligen vill ha är en surrogatmamma... Patetiska män. Patriarkala förtryckare."

Åh, snälla - kom i min famn din underbara nymf. <--- sarkasm.

Såna sorterar man ju bort direkt liksom.

Eller ta typen som säger att hon bara vill vara kompis men klänger på dig hela tiden eller bara snackar om förhållanden...

Vadå kompis liksom?

Sätt det i lite perspektiv.

Snackarna ni med polarna om hur skönt det skulle vara att få ta dom på kuken lite ibland och att det bara är p.g.a. att dom är dumma machosnubbar som ni inte får göra det?

Skaffa lite koll för guds skull.

Här måste jag erkänna att jag inte riktigt hänger med.. Vet inte riktigt vad det pratas om här men känner mig inte på något sätt träffad och har därför inget behov av att försvara mig eller argumentera här.

Anar bara en märklig beskyllning om att det är något fel på min och Krigarsjäls kvinnosyn, för att det är oss som kvinnorna väljer att följa med hem..?

Får inte riktigt ihop det..

Inger skrev:Nu vill jag faktiskt försvara Thunderchild.

Du är skyldig mig 100 kr.

Om jag inte minns fel så var det jag som först drog in ordet alfahanne i diskussionen (nån gång för flera månader sen, i den första rundan) och det var jag som ovan beskrev det statustänkande som det först nyligen börjat gå upp för mig att de flesta faktiskt sätter högst på sin prioritetslista.

Och det var precis lika dumt då för flera månader sedan om det var den här typen av tänkande du syftade till och det har inte blivit ett dugg mindre dumt nu, bara extremt uttjatat och enerverande imbecillt.

I samma andetag kan vi då säga att negrer är genetiskt predisposerade till dumhet, att AS är neanderthalare, att judar är födda lömska och att kvinnor ska stå framför diskbänken och laga mat - för det är samma psykologiska modell som är giltig.

De saker som nämnts är inte smickrande för någotdera könet men de allmänna tendenserna (med individuella undantag förstås) försvinner inte bara för att man blundar för dem och anser dem politisk inkorrekta.

Och det har du sett i en dokusåpa?

Det är inte heller sociologiskt inkorrekt - snarare tvärtom. Och holy shit... vi lever i den verklighet vi skapar.

Låt oss nu sitta och beklaga oss över det andra onda könet till dödagar så kanske vi har tur och hittar någon - föga förvånande skulle jag tro - som är exakt lika insnöade som oss själva. Vi blir besvikna på hur fördjävligt allting ärmed ditten och datten - gör slut - och snöar fast ännu mer. Hela tiden byggs föreställningen på. Detta är enkel kognitiv psykologi.

Och med "vi" menar jag "ni" - och med "oss" menar jag "er" såklart.

Människan är fortfarande till ganska stor del styrd av sina instinkter - i synnerhet när det gäller parningsområdet - detta är vetenskapligt bevisat om och om igen.

Totalt nonsens, ingenting kunde vara längre från sanningen - iaf inte om vi talar om psykologi nu, men den vetenskapen underkände du ju iofs... så på vilket sätt menar du att det är vetenskapligt bevisat? Att du gillar tanken och bestämt dig för att det är så? Att ditt tänkande har gjort att du bekräftat dina egna sanningar i ditt eget liv? Vad?

Den där Suzanne eller vad hon nu hette som du refererade till sist är ju liksom i försvinnande liten minioritet och anses vara lite bakom. Det är ju bara hon, ett gäng knäppgökar och republikanska klimatforskare som står ensamma mot en samlad vetenskaplig fakultet. Så var, när och hur är det vetenskapligt bevisat om och om och om igen? Vill du omkullkasta en allmännt vedertagen vetenskaplig uppfattning så får du ju presentera bevis.

Hierarkiskt tänkande har inte någon specifik genusanknytning och är inte fysiskt betingat - det är en social konstruktion byggd på kognitioner.

Som kvinna har jag inga problem att bara konstatera faktum (och är inte heller helt immun mot att reagera instinktivt, även om jag kanske har lite andra kriterier för vad jag anser attraktivt än majoriteten).

Som Inger har du inga problem att konstatera...

Ja, vi får hoppas att ingen annan kvinna har några invändningar. Kanske någon kvinna som gillar att vara alfa kanske (precis lika många som den manliga andelen med annan metodik) eller kanske någon kvinna som bara gillar att gå ut på en fredag och få sig ett skjut?

Det skulle ju spräcka hela din psykologiska modell menar jag.

Varför skulle jag vilja knäa någons bollar bara för att de upprepar det som vem som helst kan konstatera själv både genom populärvetenskapliga tidningar & tv-program samt egen erfarenhet & observation?

På första: det kan man inte - det klämde du fram ur rumpan.

På andra (egen observation och dåliga erfarenheter): Inte vet jag. Jag sa att om jag vore tjej skulle hans bollar suttit i halsgropen. Jag gav också en anledning till varför de inte skulle göra det.

Menar du att jag inte har rätt att uttala mig om hur jag skulle reagera som kvinna och/eller att det inte är korrekt att teoretisera utifrån att detta ligger som ett könsneutralt personlighetsdrag - personlighetsdrag som korsar genusgränser från höger till vänster, har bevisats av psykologin samt mina egna observationer och är allmännt accepterad vetenskap?

Menar du t.ex. att ditt tänkande skiljer sig drastiskt ifrån mitt på grund av din kvinnlighet?

Och i såfall hur?

I'm a fucking lady och Thunderchilds kulor ska bestraffas.

Varför kan jag eller Pemer säga såna saker utan att någon (du & Pan Stranou t ex) reagerar, men så fort Thunderchild eller KrigarSjäl bara andas om nåt åt det hållet så måste de genast grillas över eld för det - om och om igen?

Därför att de vill bråka - KrigarSjäl har ju uttryckligen sagt att han vill och gillar det. Thunderchild är, får vi hoppas (och kan vi anta eftersom det är det enda han engagerar sig i), inte ett dugg annorlunda... och DU käre Inger - du är ju nästan värst av alla. Skillnaden är att din vinkel - när det inte blir för långtråkigt och du måste starta ett bråk på egen hand då - är att bråka mot bråket.

Och du har precis som KrigarSjäl också skriftligen medgivit till detta.

Så varför?

Fucking därför!

Ska med nöje besvara ovanstående vid första bästa tillfälle men börjar bli överansträngd pga det här med mamma och mår för dåligt för att orka fortsätta debatten just nu. Återkommer.

Inger skrev:Ska med nöje besvara ovanstående vid första bästa tillfälle men börjar bli överansträngd pga det här med mamma och mår för dåligt för att orka fortsätta debatten just nu. Återkommer.

Oj.

Ja, hoppa den om du inte pallar.

nassepuh skrev:[Därför att de vill bråka - KrigarSjäl har ju uttryckligen sagt att han vill och gillar det. Thunderchild är, får vi hoppas (och kan vi anta eftersom det är det enda han engagerar sig i), inte ett dugg annorlunda...

Nej nassepuh.. Det är inte sant. Jag har inget nöje av att provocera fram en argumentation för att det roar mig att bråka.

Däremot kräver jag att få bli accepterad för den jag är på detta forum utan att bli påhoppad hela tiden. Att jag är extra aktiv i dessa trådar är just för att ämnet intresserar mig. Relationer och beteendevetenskap tycker jag är väldigt spännande till skillnad mot många andra ämnen på forumet som jag varken har någon aning eller intresse av..

Thunderchild skrev:Nej nassepuh.. Det är inte sant. Jag har inget nöje av att provocera fram en argumentation för att det roar mig att bråka.

Bah, det är ju struntprat. Det är ju bara att slå ett snabbt öga på din retorik och se till vad du sysselsätter dig med så står det ju snabbt ganska klart att du älskar att bråka. Du gillar det till och med så mycket att du väljer att hålla det för dig själv för att du tycker att det är fult.

Men det här är en öppen diskussion menar alltså du?

Thunderchild diskuterar med Doom skrev:Varsågod att fortsätt att trösta dig med att intala dig själv att jag och Krigarsjäl bara ljuger och försöker leva upp till någon patetisk machoroll och bara lyckas ragga spännande kvinnor i våra drömmar..

Vad behöver han trösta sig för? Är inte det konstruerat för att skapa affekt så vet jag inte vad.

Däremot kräver jag att få bli accepterad för den jag är på detta forum utan att bli påhoppad hela tiden. Att jag är extra aktiv i dessa trådar är just för att ämnet intresserar mig. Relationer och beteendevetenskap tycker jag är väldigt spännande till skillnad mot många andra ämnen på forumet som jag varken har någon aning eller intresse av..

Då ska du ju diskutera ämnet då - men det gör du ju inte.

Ditt första inlägg i den här vändan går du in med att klanka på diskussionsformen, menar att KrigarSjäl är underdog och annonserar att du ska stötta honom.

Upplever du att han behöver stöd i detta trots att, jag bland annat, dragit mig ur diskussionen just för att det blev obalanserat?

Hur menar du att dina åsikter inte respekteras när du som tredjepart kastar dig in i en het diskussion mellan två aktörer och proklamerar att allt mellan himmel och jord är fel och patetiskt?

Hur blir du påhoppad när du hoppar in i en diskussion på det sätt du gör här?

Eller menar du att du upplever att generellt snack mot alfahannar är en personlig kränkning för dig?

Förklara tack.


Att du inte skulle gilla att bråka är... för att tala klarspråk - inget annat än skitsnack.

Vad gäller det andra så är det inte länge sedan du beklagade dig över just bristen på kvinnligt umgänge.

Det var en lätt fråga att svara på..

Jag tål inte när folk säger att jag snackar skit och ljuger!

Det anser jag är ett väldigt ohyfsat beteende och själv gör jag inte så.. Känner mig förbannad och kränkt över att få det rakt i ansiktet gång på gång.

Så om det är någon som provocerar på forumet så är det väl ändå du nassepuh?!

Thunderchild skrev:Här måste jag erkänna att jag inte riktigt hänger med.. Vet inte riktigt vad det pratas om här men känner mig inte på något sätt träffad och har därför inget behov av att försvara mig eller argumentera här.

Anar bara en märklig beskyllning om att det är något fel på min och Krigarsjäls kvinnosyn, för att det är oss som kvinnorna väljer att följa med hem..?

Får inte riktigt ihop det..

Hur bemötte du mina argument här?

Vari ligger diskussionen?

Jag kom med legitima påståenden för dig att bestrida - du kom med en massa psykobabbel.

Eller menar du att min ton var hårdare än din "ni är alla patetiska"-retorik med medföljande insinuationer om att det fantiserades från dom som delade med sig av sina respektive erfarenheter?

Att du skulle "känna dig kränkt" ser jag inte som något annat än ett sätt att försöka skaffa sympati hos moddarna för att du helt enkelt inte klarar av diskussionen.

Här är ditt första inlägg om du har kort minne:

Thunderchild skrev:Nu tycker jag att hetsjakten på Alfahannar börjar bli lite patetisk igen..

Alfahanne verkar vara ett omtyckt skällsord och alla på forumet verkar ha en egen uppfattning om vad det betyder. Eftersom man bestämt sig för att Alfahannar är något fult så stoppar man in allehanda negativa egenskaper.

Det löjligaste är ju att Krigarsjäl gång på gång bevisar att han kan kriga lika bra verbalt som vem som helst på forumet och faktiskt har svar på allting..

I diskussioner med NT brukar jag bli så trött på att när det är något känsloladdat ämne för NT-parten så sätts alla regler om intelligent argumentering ur spel och vad man än säger så får man inget gehör..

Nu upplever jag faktiskt samma sak på forumet och det borde vara pinsamt för alla inblandade att bete sig som en mobb som är helt oemottaglig för intelligenta argument.. Skäms!!

Å vilka är det egentligen som är såna experter på vilka killar som lyckas på krogen? Är dom själva på krogen och raggar varje helg eftersom dom är såna självutnämnda experter eller..?

Jag hade själv en hemsk period nyligen med alldeles för mycket whisky som ibland steg mig rejält åt huvudet. Mycket kladd i håret för en frisyr som var tydlig och en tajt T-shirt. Patetiskt jag vet.. Helst ska man ju klä sig å fixa sig innan man hinkar whisky till apstadiet..

Det jag vill komma till var att dessa kvällar kunde jag få så mycket positiv uppmärksamhet jag ville av tjejerna.. Jag bara flyttar på folk som står i vägen å kliver fram med största självsäkra varggrinet. Inte en tanke på vad jag ska slänga ur mig för replik, utan det kommer något spontant bara. Jag har ju redan sett att dom sett mig, för Alfahannen på stället syns..

Jag vill stötta Krigarsjäl här.. Det handlar inte om smöriga repliker.. Det handlar om utstrålning och självsäkerhet.. Det handlar om att bara gå in och dominera..

Vad är skillnaden?


Nu lämnar jag den här diskussionen då den hamnat grovt OT och du vägrar att besvara mina påståenden kring ämnet.