Ja, nu kan jag skratta åt det, men experimenten var av ren nyfikenhet. Hade naturligtvis inga onda avsikter med det, även om jag framställde giftiga ämnen också. Men kemi är lika intressant o toxikologi är spännande.


Men jo, det finns de på min sysselsättning som är civilingenjörer, men som gör som jag, lägger pussel, snickrar, målar, gör keramik eller nått annat estetiskt. Många tror att man automatiskt är nån lågbegåvad mupp för att man har en sån sysselsättning. Men det gemensamma är att man inte mår bra, o det är gemenskapen och själva sysselsättningen som ska verka rehabiliterande. I brist på ett riktigt jobb, som man kanske inte är redo för.

Jag har slutat bry mig om vad folk tror det är, men kanske inte heller nämner det direkt när jag träffar nån ny person utanför verksamheten. Det är dock sagt att det inte för blandas ihop med daglig verksamhet, även om många kallar det för det ändå. Det är sagt att vi ska kalla det sysselsättning istället.

thebluewizard skrev:Jag gick sedan Fysikerprogramet vid Lunds Universitet och specialiserade mig sedan mot experimentell kärnfysik. Jag ingick i en internationell grupp som hade sin bas vid MaxLab och vi försökte lära oss mer om atomkärnans egenskaper.

Hur gick det med det där då? Fick du någon doktorsexamen? Är du inte forskare längre? Var det din eventuella autism som satte stopp för det?

nescio skrev:

thebluewizard skrev:Jag gick sedan Fysikerprogramet vid Lunds Universitet och specialiserade mig sedan mot experimentell kärnfysik. Jag ingick i en internationell grupp som hade sin bas vid MaxLab och vi försökte lära oss mer om atomkärnans egenskaper.

Hur gick det med det där då? Fick du någon doktorsexamen? Är du inte forskare längre? Var det din eventuella autism som satte stopp för det?

Jodå visst fick jag min doktorsexamen, men sen fick det vara. Jag jobbade nästan ihjäl mig, inte mina ord utan en läkare jag träffade. När jag jobbade som mest snittade jag kanske 16-17 h per dag, 7 dagar i veckan. Inte särskilt hälsosamt skulle det visa sig.

Hej! Jag lånar denna tråden lite grann. Nog mitt första inlägg här på forumet. Blev lite förvånad att jag redan var registerad här (eller egentligen inte). Har gjort en utredning tidigare för några år sedan och det var väl inte tillräckligt för sätta en autismdiagnos.

Men jag tycker att jag känner att jag blivit mycket mer autistisk sedan min utbrändhet 2018. Eller framförallt sista året, svårt att beskriva. Men jag gillar att ha lägenheten extremt välstädad nuförtiden. Gillar att ha ordning och reda både hemma och på jobbet. Hatar sociala situationer allt som ofta. Även när det gäller familjemedlemmar eller fåtal vänner. Älskar ensamtid hemma. Har väl alltid gillat att vara ensam och sitta vid datorn men har dragit mig tillbaka mer de senaste åren.

Mitt närminne har försämrats radikalt (har alltid varit dåligt dock), har ibland svårt att utföra enkla uppgifter som jag klarat tidigare, speciellt när jag blir stressad, vilket jag blir väldigt lätt.

Blir lätt stressad av sociala situationer. Drar mig gärna undan.

Har fått svårare med ögonkontakt på sistone. Övertänker i sociala situationer.

Tidigare klarade jag stress mycket bättre tidigare. Jobbar på ett industrijobb där det är stress, nu klarar jag inte stressen, är sjukskriven 50% sedan i några veckor tillbaka.

Däremot har jag väl inte några specialintressen, eller jo jag älskar ju datorer, flygplan och bilar t.ex. men snöar inte in mig så mycket ändå.

Är verkligen inte konstnärlig av mig, kan inte ens skriva mitt namn snyggt.

Har kollat på många YouTube-videos om autism på sistone. Många förespråka att man ska träffa likasinnade för att då går det oftast upp om man har autism eller inte. Har även gjort test på nätet som pekar på autism, men anser att man inte kan lita på dom riktigt?

Tack för mig! Ha det bra alla

thebluewizard skrev:Ta kvantmekaniken t.ex. Av alla de teorier jag studerat är det den vackraste av dem alla, jag tycker att matematiken den baseras på är vacker, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det i ord utöver detta men så är det. Det är samtidigt den mest abstrakta delen av fysik jag studerat, utifrån vår Newtonska världsbild är den ologisk men för mig spelar det mindre roll, då jag kan se det logiska i det matematiska resonemanget och för mig är det det viktigaste. Betyder det att jag förstår kvantmekanik? Nej det gör det sannerligen inte, Feynman sa vid ett tillfälle att träffar du någon som påstår sig förstå kvantmekaniken så har personen antagligen inte förstått något alls.

thebluewizard skrev:När jag studerade högre matematiska dimensioner i Lund var våra föreläsare noga med att påpeka att vi inte fick försöka föreställa oss dessa dimensioner fysiskt.

Jag skulle vilja förstå kvantmekanik. Problemet är att jag bara förstår sånt som jag kan tänka på i bilder. Det verkar hopplöst att göra med kvantmekanik. Det är bara formler, med massor av variabler som man flyttar runt. Jag känner att det inte går att förstå och tröttnar därför snabbt på att läsa om det.

Intressant! För mig är det precis tvärtom. Särskilt tydligt blir det inom matematiken där jag kan få kämpa rätt hårt med förhållandevis enkla geometriska problem, men älskar utmanande differentialekvationer och integraler för att nämna två exemepel.

Har du har en bakgrund inom naturvetenskapliga studier?

thebluewizard skrev:Har du har en bakgrund inom naturvetenskapliga studier?

Jag är civilingenjör, datateknik. Det var inte mycket fysik i min utbildning. Bara mekanik, vågrörelselära och värmelära.

nescio skrev:

thebluewizard skrev:Ta kvantmekaniken t.ex. Av alla de teorier jag studerat är det den vackraste av dem alla, jag tycker att matematiken den baseras på är vacker, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det i ord utöver detta men så är det. Det är samtidigt den mest abstrakta delen av fysik jag studerat, utifrån vår Newtonska världsbild är den ologisk men för mig spelar det mindre roll, då jag kan se det logiska i det matematiska resonemanget och för mig är det det viktigaste. Betyder det att jag förstår kvantmekanik? Nej det gör det sannerligen inte, Feynman sa vid ett tillfälle att träffar du någon som påstår sig förstå kvantmekaniken så har personen antagligen inte förstått något alls.

thebluewizard skrev:När jag studerade högre matematiska dimensioner i Lund var våra föreläsare noga med att påpeka att vi inte fick försöka föreställa oss dessa dimensioner fysiskt.

Jag skulle vilja förstå kvantmekanik. Problemet är att jag bara förstår sånt som jag kan tänka på i bilder. Det verkar hopplöst att göra med kvantmekanik. Det är bara formler, med massor av variabler som man flyttar runt. Jag känner att det inte går att förstå och tröttnar därför snabbt på att läsa om det.

Richard Feynman sa...


Jag kan t.ex. inte föreställa mig på nått sätt hur t.ex. en foton både är en våg o en partikel samtidigt, till den observeras, men man får bara acceptera att det är så. Eller fler dimensioner, hur det skulle kunna fungera? Jag vet inte om t.ex. Einstein såg i nån form av bilder hur allt fungerade i relativitetsteorin, eller om han bara räknade på det? Jag skulle i.a.f. vilja kunna se sånt i bilder...

Richard skrev:

nescio skrev:

thebluewizard skrev:Ta kvantmekaniken t.ex. Av alla de teorier jag studerat är det den vackraste av dem alla, jag tycker att matematiken den baseras på är vacker, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det i ord utöver detta men så är det. Det är samtidigt den mest abstrakta delen av fysik jag studerat, utifrån vår Newtonska världsbild är den ologisk men för mig spelar det mindre roll, då jag kan se det logiska i det matematiska resonemanget och för mig är det det viktigaste. Betyder det att jag förstår kvantmekanik? Nej det gör det sannerligen inte, Feynman sa vid ett tillfälle att träffar du någon som påstår sig förstå kvantmekaniken så har personen antagligen inte förstått något alls.

thebluewizard skrev:När jag studerade högre matematiska dimensioner i Lund var våra föreläsare noga med att påpeka att vi inte fick försöka föreställa oss dessa dimensioner fysiskt.

Jag skulle vilja förstå kvantmekanik. Problemet är att jag bara förstår sånt som jag kan tänka på i bilder. Det verkar hopplöst att göra med kvantmekanik. Det är bara formler, med massor av variabler som man flyttar runt. Jag känner att det inte går att förstå och tröttnar därför snabbt på att läsa om det.

Richard Feynman sa...

Feynman.jpeg

Jag kan t.ex. inte föreställa mig på nått sätt hur t.ex. en foton både är en våg o en partikel samtidigt, till den observeras, men man får bara acceptera att det är så. Eller fler dimensioner, hur det skulle kunna fungera? Jag vet inte om t.ex. Einstein såg i nån form av bilder hur allt fungerade i relativitetsteorin, eller om han bara räknade på det? Jag skulle i.a.f. vilja kunna se sånt i bilder...

Ja men precis så enligt vad Feynman sa

Nä det kan inte jag heller, men jag förlitar mig på det experimentella vad det visar oss genom the double slit experiment.

Hur Einstein såg på det vet jag inte, men han utgick ifrån visuella tankeexperiment när han formulerade den allmänna och speciella relativitetsteorin men sedan övergick hans arbete mer åt det teoretiska hållet. Uttrycker mig som en kratta idag men är mentalt helt utmattad...

Mvh Mikael

Richard skrev:

nescio skrev:

thebluewizard skrev:Ta kvantmekaniken t.ex. Av alla de teorier jag studerat är det den vackraste av dem alla, jag tycker att matematiken den baseras på är vacker, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det i ord utöver detta men så är det. Det är samtidigt den mest abstrakta delen av fysik jag studerat, utifrån vår Newtonska världsbild är den ologisk men för mig spelar det mindre roll, då jag kan se det logiska i det matematiska resonemanget och för mig är det det viktigaste. Betyder det att jag förstår kvantmekanik? Nej det gör det sannerligen inte, Feynman sa vid ett tillfälle att träffar du någon som påstår sig förstå kvantmekaniken så har personen antagligen inte förstått något alls.

thebluewizard skrev:När jag studerade högre matematiska dimensioner i Lund var våra föreläsare noga med att påpeka att vi inte fick försöka föreställa oss dessa dimensioner fysiskt.

Jag skulle vilja förstå kvantmekanik. Problemet är att jag bara förstår sånt som jag kan tänka på i bilder. Det verkar hopplöst att göra med kvantmekanik. Det är bara formler, med massor av variabler som man flyttar runt. Jag känner att det inte går att förstå och tröttnar därför snabbt på att läsa om det.

Richard Feynman sa...

Feynman.jpeg

Jag kan t.ex. inte föreställa mig på nått sätt hur t.ex. en foton både är en våg o en partikel samtidigt, till den observeras, men man får bara acceptera att det är så. Eller fler dimensioner, hur det skulle kunna fungera? Jag vet inte om t.ex. Einstein såg i nån form av bilder hur allt fungerade i relativitetsteorin, eller om han bara räknade på det? Jag skulle i.a.f. vilja kunna se sånt i bilder...

En våg(vatten) som kommer mot stranden kan knuffa en badboll längre upp på land. Som om den vore en annan badboll. Eller ett par händer.

Kanske inte lika konstigt med vatten då vatten består av atomer liksom badbollen. Men det är även där vågens energi som knuffas, tror jag. Fick lära mig på gymnasiet att vattnet i en våg bara rör sig upp och ner.

Ljudvågor kan beskrivas som fononer så vattenvågor kanske är aquaoner. Eller har jag missat något kanske.

thebluewizard skrev:

Richard skrev:

nescio skrev:Jag skulle vilja förstå kvantmekanik. Problemet är att jag bara förstår sånt som jag kan tänka på i bilder. Det verkar hopplöst att göra med kvantmekanik. Det är bara formler, med massor av variabler som man flyttar runt. Jag känner att det inte går att förstå och tröttnar därför snabbt på att läsa om det.

Richard Feynman sa...

Feynman.jpeg

Jag kan t.ex. inte föreställa mig på nått sätt hur t.ex. en foton både är en våg o en partikel samtidigt, till den observeras, men man får bara acceptera att det är så. Eller fler dimensioner, hur det skulle kunna fungera? Jag vet inte om t.ex. Einstein såg i nån form av bilder hur allt fungerade i relativitetsteorin, eller om han bara räknade på det? Jag skulle i.a.f. vilja kunna se sånt i bilder...

Ja men precis så enligt vad Feynman sa

Nä det kan inte jag heller, men jag förlitar mig på det experimentella vad det visar oss genom the double slit experiment.

Hur Einstein såg på det vet jag inte, men han utgick ifrån visuella tankeexperiment när han formulerade den allmänna och speciella relativitetsteorin men sedan övergick hans arbete mer åt det teoretiska hållet. Uttrycker mig som en kratta idag men är mentalt helt utmattad...

Mvh Mikael

Kanske detta kan vara något

https://www.youtube.com/watch?v=WIyTZDHuarQ