ragnevi skrev:Jag skrev faktiskt en gång en debattartikel om detta ämne, det är ett par år sedan men artikeln känns fortfarande aktuell:

http://attention.vgl.se/index.php?option=com_content&task=view&id=78&Itemid=28

Utbildning eller arbete skall alltid vara förstahandsalternativet. För att göra det möjligt behövs rätt stöd och mer riktade insatser för att få och behålla ett arbete, men också att jobben anpassas utifrån individen.
Utredarna poängterar också att förändringar på arbetsmarknaden och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS, just för att det saknas riktade insatser och anpassade jobb.

Det är ett stort problem att sysselsättningen inom denna grupp idag är så låg, men utredarnas ”lösning” riskerar att andra viktiga och nödvändiga åtgärder mot systematisk diskriminering på dagens arbetsmarknad kommer bort.
För att förändra attityder gentemot människor med denna problematik är det viktigt att de finns ute i samhället. På vanliga arbetsplatser.
Det som behövs är: ökad rätt till arbete och rätt till lön! Inte fler platser inom daglig verksamhet.

Alien skrev:

Utbildning eller arbete skall alltid vara förstahandsalternativet. För att göra det möjligt behövs rätt stöd och mer riktade insatser för att få och behålla ett arbete, men också att jobben anpassas utifrån individen.
Utredarna poängterar också att förändringar på arbetsmarknaden och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS, just för att det saknas riktade insatser och anpassade jobb.

Det är ett stort problem att sysselsättningen inom denna grupp idag är så låg, men utredarnas ”lösning” riskerar att andra viktiga och nödvändiga åtgärder mot systematisk diskriminering på dagens arbetsmarknad kommer bort.
För att förändra attityder gentemot människor med denna problematik är det viktigt att de finns ute i samhället. På vanliga arbetsplatser.
Det som behövs är: ökad rätt till arbete och rätt till lön! Inte fler platser inom daglig verksamhet.

Håller helt med, detta är något som inte kan sägas för ofta.

ragnevi skrev:Jag tycker att någon borde göra en studie där personer med diverse olika NPF fick lika mycket pengar som DV kostar, kan vara allt mellan 17.000-37.000:- per månad och så fick de sysselsätta sig själva, medan den andra gruppen fick Daglig Verksamhet. Efter en femårsperiod skulle studien utvärdera vilken av grupperna som det gått bäst för...

ragnevi skrev:Jag tycker att någon borde göra en studie där personer med diverse olika NPF fick lika mycket pengar som DV kostar, kan vara allt mellan 17.000-37.000:- per månad och så fick de sysselsätta sig själva, medan den andra gruppen fick Daglig Verksamhet. Efter en femårsperiod skulle studien utvärdera vilken av grupperna som det gått bäst för...

Fleure123 skrev:

ragnevi skrev:Jag tycker att någon borde göra en studie där personer med diverse olika NPF fick lika mycket pengar som DV kostar, kan vara allt mellan 17.000-37.000:- per månad och så fick de sysselsätta sig själva, medan den andra gruppen fick Daglig Verksamhet. Efter en femårsperiod skulle studien utvärdera vilken av grupperna som det gått bäst för...

Bump!

ragnevi skrev:Kimmelie, då får du väl ansöka om att tillhöra den gruppen som får gå på dv då…

Vad jag egentligen lyfter är att ett stort problem för många med Asperger är snarare att de har usel ekonomi, inte att de saknar drivkraft att sysselsätta sig själva. Men eftersom de är utestängda från arbetsmarknaden, så kommer de inte utanför dörren och många hänvisas istället till vad de själva tycker är olika former av "vuxendagis".

Men jättekul att du är nöjd med din dv, det är alltför få som vill berätta vad som fungerar och de flesta berättar bara om sådant som inte fungerar.

Alien skrev:I dagens UNT intervjuas chefen för Uppsala kommuns dagliga verksamhet Fyris, Elin Lindberg.

Rubrik: "Det är dags för Ica-Jerry att äntligen få en fast anställning"

"Jag passade på att säga till henne [Icas marknadschef] att det är dags för Jerry, den funktionshindrade killen i Icas tv-reklam, att få ett fast jobb. Jerry kan inte gå på praktik hos Ica hur länge som helt. Anställ honom!"

Men det är ju bara reklam, invänder reportern.

"Det skulle driva på en attitydförändring. Det behövs att fler arbetsgivare vågar se till kompetens istf till diagnos. Det saknas inte stöd och resurser i samhället idag och det finns en massa engagerade arbetsgivare som vill ge våra funktionshindrade praktikplatser. Men det är svårt att få dem att våga ta nästa steg och anställa dem, trots att Arbetsförmedlingen betalar upp till 80% av lönen."

Men klarar verkligen en funktionshindrad ett vanligt jobb, undrar reportern.

"Kanske inte i samma tempo och med samma bredd av arbetsuppgifter som andra på arbetsplatsen. Men en del klarar de, och den delen kan han el hon sköta fullt ut. En arbetsgivare kan känna sig trygg med det. Men det gäller att kunna se möjligheten."

Tyvärr kommer inte Ica-Stig att anställa Jerry i reklamfilmerna. Den som spelar Jerry ska sluta (det är hans eget beslut): http://nyheter24.se/noje/kandisar/article619832.ece

Icagruppen skrev:Under hösten 2009 startade ICA centralt satsningen ”Vi kan mer” som syftar till att öka intresset för och möjligheterna till ytterligare sysselsättning för personer med funktionsnedsättning i ICAs verksamheter. Grundförutsättningen är att erbjuda riktiga jobb i ordinarie verksamhet. Jobb som kan anpassas efter personens förutsättningar.

I syfte att underlätta anställningar har ICA ett centralt samarbete med Arbetsförmedlingen och Samhall där de samverkar direkt med ICA-butiken.

Dagens Media 7 september 2012 skrev:Anledningen är att de personer med funktionsnedsättningar som Ica anställt under sin satsning "Vi kan mer" inte har avtalsenliga anställningar.

Något som både ger sämre lön och betydligt sämre villkor än övriga anställda.

Kritiken bygger på ett mejlsvar från Annika Nylén på Icas kundkontakt, som svarat på frågan från Veronica Kallander.

”De är utöver den ordinarie personalstyrkan och tar ingen annans jobb och vi ersätter dem heller inte när de har semester eller annan frånvaro. De får alltså ingen lön från oss utan har i stället ersättning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)", skriver Annika Nylén i mejlet.

Veronica Kallander är inte nöjd.

"Varför får inte alla som arbetar på Ica avtalsenliga villkor och lön? Varför behandlar Ica arbetskraft med Downs Syndrom annorlunda än den personal som inte lider av funktionsnedsättning?", skriver hon.

Alien skrev:Alltså Ica-Jerry är ju egentligen en skådespelare från Glada Hudikteatern. Han kanske tröttnade på att spela Ica-Jerry.

Men Ica gjorde en satsning "Vi kan mer":

Under hösten 2009 startade ICA centralt satsningen ”Vi kan mer” som syftar till att öka intresset för och möjligheterna till ytterligare sysselsättning för personer med funktionsnedsättning i ICAs verksamheter. Grundförutsättningen är att erbjuda riktiga jobb i ordinarie verksamhet. Jobb som kan anpassas efter personens förutsättningar.

I syfte att underlätta anställningar har ICA ett centralt samarbete med Arbetsförmedlingen och Samhall där de samverkar direkt med ICA-butiken.

http://www.icagruppen.se/karriar/rum-fo ... i-kan-mer/

Men hur blev det med den satsningen egentligen? Kritisk debattartikel från en politiker, Veronica Kallander (V):

Dagens Media skrev:Anledningen är att de personer med funktionsnedsättningar som Ica anställt under sin satsning "Vi kan mer" inte har avtalsenliga anställningar.

Något som både ger sämre lön och betydligt sämre villkor än övriga anställda.

Kritiken bygger på ett mejlsvar från Annika Nylén på Icas kundkontakt, som svarat på frågan från Veronica Kallander.

”De är utöver den ordinarie personalstyrkan och tar ingen annans jobb och vi ersätter dem heller inte när de har semester eller annan frånvaro. De får alltså ingen lön från oss utan har i stället ersättning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)", skriver Annika Nylén i mejlet.

Veronica Kallander är inte nöjd.

"Varför får inte alla som arbetar på Ica avtalsenliga villkor och lön? Varför behandlar Ica arbetskraft med Downs Syndrom annorlunda än den personal som inte lider av funktionsnedsättning?", skriver hon.

http://www.dagensmedia.se/marknadsforin ... ca-6132240

"Ersättning från LSS", det låter ju som aktivitetsersättning + den lilla DV-ersättnngen, Inte alls som "riktiga jobb".

Fleure123 skrev:

Fleure123 skrev:

ragnevi skrev:Jag tycker att någon borde göra en studie där personer med diverse olika NPF fick lika mycket pengar som DV kostar, kan vara allt mellan 17.000-37.000:- per månad och så fick de sysselsätta sig själva, medan den andra gruppen fick Daglig Verksamhet. Efter en femårsperiod skulle studien utvärdera vilken av grupperna som det gått bäst för...

Bump!

Då skulle jag hyra en lokal nånstans tror jag, med AS-vänner/bekanta. Det jag längtar efter är nog mest miljöombyte och lite socialt umgänge med trevligt folk. Och med lite pengar till materialinköp och så vidare, så skulle jag kunna sysselsätta mig själv!!!

KrigarSjäl skrev:Daglig verksamhet är till för utvecklingsstörda & har så varit länge. På senare tid har man skickat dit aspergare i och med att vi omfattas av LSS. Enkel lösning för tanterna när de vill snygga upp statistiken.
Dagcenter eller Samhall, dit vill tanterna skicka oss.

Det är ett jävla oskick att slussa in aspergare bland förståndshandikappade. Det tyder bara på att det offentliga inte kan erbjuda ngt vettigt.

Emmieswords skrev:Daglig verksamhet e slöseri med tid särskilt i min komun där man hamnar med folk som inte ens har diagnoser

DN 2024-05-13 skrev:Fler än var tionde person med daglig verksamhet enligt LSS slutar inom tio år utan att gå vidare till utbildning eller anställning. Det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.

– Det innebär konsekvenser både för samhället och på individnivå, säger forskaren Renee Luthra.

Verkstadsarbete, kafé, lager, produktion eller kultur. Innehållet i daglig verksamhet avgörs i kommunerna och varierar stort. Den kan bedrivas i särskilda lokaler, i kommunernas egen regi, men även utlokaliseras till företag.

Grunden är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och hur den svenska lagstiftningen har justerats utifrån den.

– Sedan är det svårt att veta exakt hur det förverkligas i praktiken, och där behövs mer forskning, säger Renee Luthra postdoktor vid akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.

Hon studerar sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning, efter att de gått ut anpassad gymnasieskola. En helt ny studie visar att av 5 050 personer som hade daglig verksamhet 2010, slutade 11,8 procent inom tio år, utan att gå vidare till utbildning eller anställning.

Renee Luthra har i sin tidigare avhandling intervjuat personer med erfarenhet av att vara utan sysselsättning och som avstått från daglig verksamhet.

– Dels kände de att de inte hörde hemma där. De upplevde att de kunde mer än andra som jobbade där. Man ville gärna ha ett riktigt jobb och en riktig lön, säger hon.