så någon som har några tips om vännskap och hur är man en bra vänn.?¨¨

som kom gärna med tips vänner får man inte utnyttja och sedan så bör man ställa upp på sina vänner och hjälpa dem så gott det går ju.

eller vad säger ni hur är man en bra vänn.?

någon som kan skriva en checklista på hur man skall vara en bra vän kom med tips.

låt om vännskap.

-Man stället upp för sina vänner när de behöver hjälp.
-Man finns till hands när de är ledsna/behöver stöd.
-Man lyssnar på dem.

Richard skrev:-Man stället upp för sina vänner när de behöver hjälp.
-Man finns till hands när de är ledsna/behöver stöd.
-Man lyssnar på dem.

Har funderat på det fram och tillbaka i 20 år och kan se det nu som en bild. Vännen ska stå bakom och på samma sida. Enklaste sätt är att hålla med.

Undantaget är feminister, dom behöver inte och -vill- inte ha någon som står bakom dom.

Speciellt inte en man. Incels förstår detta och ställer sig framför kvinnor för dom tror det är manligt.

Därför dom är incels. Tog 20 år för mig komma på varför inte funkar med incels.

Dom vill vara manliga men ställer sig framför istället för bakom.

man skjuter dem om de brutit ett ben i ett präriehund hål, eller var det med hästar? hmmm

Richard skrev:-Man stället upp för sina vänner när de behöver hjälp.
-Man finns till hands när de är ledsna/behöver stöd.
-Man lyssnar på dem.

JA som låten säger.?

låten visar väl riktlinjerna och säger allt.

Richard skrev:-Man stället upp för sina vänner när de behöver hjälp.
-Man finns till hands när de är ledsna/behöver stöd.
-Man lyssnar på dem.

Jrr Tolkiens böcker handlar också om vänskap och vänner .

RSD555 skrev:

Richard skrev:-Man stället upp för sina vänner när de behöver hjälp.
-Man finns till hands när de är ledsna/behöver stöd.
-Man lyssnar på dem.

Har funderat på det fram och tillbaka i 20 år och kan se det nu som en bild. Vännen ska stå bakom och på samma sida. Enklaste sätt är att hålla med.

Undantaget är feminister, dom behöver inte och -vill- inte ha någon som står bakom dom.

Speciellt inte en man. Incels förstår detta och ställer sig framför kvinnor för dom tror det är manligt.

Därför dom är incels. Tog 20 år för mig komma på varför inte funkar med incels.

Dom vill vara manliga men ställer sig framför istället för bakom.

MEn man skall väl inte låna ut stora summor av pengar till vänner det kan förstöra vänskapen det.
Är inte säkert att man får tillbaka pengarna heller.

små summor kan man låna ut men inga stora belopp alltså flera tusen kr till vänner.
eller vad säger ni.?

Det är skillnad på vänner och "vänner".

Fråga folk om de kan hjälpa dig att flytta och bära möbler, och köra dig till flygplatsen senare och ta hand om dina husdjur medan du är borta i tre veckor. Om de säger ja, är de verkligen vänner.

Skogkatt skrev:Fråga folk om de kan hjälpa dig att flytta och bära möbler, och köra dig till flygplatsen senare och ta hand om dina husdjur medan du är borta i tre veckor. Om de säger ja, är de verkligen vänner.

jo jag hjälpte en del vänner förut att flytta en kompis i Kungsängen och en i Täby för många år sedan nu.

jag höll på att flytta möbler mm under en hel dags tid.

tog hela dagarna att hjälpa dem att flytta alla sina möbler och ägodelar.

Skogkatt skrev:Fråga folk om de kan hjälpa dig att flytta och bära möbler, och köra dig till flygplatsen senare och ta hand om dina husdjur medan du är borta i tre veckor. Om de säger ja, är de verkligen vänner.

jag hjälpte min godeman att flytta en gång i tiden när jag var ca 27 år gammal.

och sedan så hjälpte jag en kompis i Täby förut från gruppboendet som flyttade inom Täby.

jag höll på med det från morgon till kvällen tog hela dagen.

Skogkatt skrev:Fråga folk om de kan hjälpa dig att flytta och bära möbler, och köra dig till flygplatsen senare och ta hand om dina husdjur medan du är borta i tre veckor. Om de säger ja, är de verkligen vänner.

hundar och katter är jag bra på att vårda mycket bra på att vårda hundar och katter.

* Lyssna på och gör som dina vänner säger, om du inte håller med om vad som sägs kan ni diskutera det vänligt och du kan ta upp vad du tycker, försök hitta kompromisser tillexempel vad ni ska göra så både du och din vän får göra något ni vill när ni träffas och dela vad ni båda individuellt tycker är roligt.

* Acceptera inte att ta på dig några skulder åt din vän, eller att bistå ekonomiskt, jag har själv råkat ut för en sådan ''vän'', det enda som tillslut hände var att jag fick vänta, och vänta, och vänta, på att få mina pengar tillbaka, räntefritt till och med, men ja det gick så långt att man nästan fick bli lite lånehaj, jag fick säga till på skarpen, komma med krav. Såklart mottogs detta väldigt surt av min vän som bara ''behövde lite mer tid''. Så rekommenderas verkligen inte, enda undantaget är om du bjuder på måltid eller ger gåva som du inte förväntar dig få tillbaka och är tydlig med det.

* Försök diskutera varandras känslor och humör, fråga om det. Jag vet själv som Aspergare att det kan vara svårt att läsa av känslor och humör, men det skadar inte att fråga hur din vän mår om din vän ser lite deppig ut, jag brukar gilla komma med rådgivning vad man kan göra åt ett bistert humör, ångest, olika problem, och liknande. Jag tar gärna på mig mentorsrollen i en vänskap för att hjälpa min vän med sitt humör och sina känslor.

* Träffas någorlunda regelbundet, kanske åtminstone 1 gång i månaden eller varannan. Gör man inte det kan det undermedvetet betyda hos er båda att ni inte längre är intresserade av vänskapen. Åtminstone så mycket tycker nog jag, egentligen borde det inte vara nödvändigt om man är mycket goda vänner, men det är nog lika bra för att vara på den säkra sidan om man vill bevara en vänskap i det långa loppet.

* Avgränsa om ni inte är överens om allt, typ välja vad ni kan diskutera eller inte, går inte det, är man för oense, så kanske man är för olika för att vara vänner? Då ska man inte låtsas som att allting är bra och må dåligt själv, utan vara ärlig och gå ifrån.

* Vara ärlig och inte ljuga. Inte samma sak som att vara elakt ärlig och säga rakt ut vad man tycker om allting hos sin vän. Det menar jag inte, för då brukar inte vänskapen heller hålla om du eller din vän säger elaka saker rakt ut om dig för det är ''sanningen'', enligt dig eller din vän. Vad jag menar är väl taktfull ärlighet, säg som det är när det känns att det behövs (vilket inte borde vara ofta om man passar som vänner i grunden), annars behöver man inte säga så mycket som kan uppröra någon, utan man är trevlig och respektfull, men ärlig när det behövs, ungefär.

* Se upp för att bli utnyttjad. När du känner att du inte behandlas rättvist, att du gör en massa saker åt din vän men inte känner att det ger någonting tillbaka, så säg ifrån, går det att avstyra eller är inte vännen på samma nivå som dig utan ser dig snarare som en resurs? Akta dig säger jag bara, gå ifrån sådant folk.

Med dessa punkter har jag haft många vänner genom åren.

jag vart utmattad bara av att ta del av allt det där, och inser att jag aldrig kommer att kunna orka bli en bra vän, är nog en för svår och osocial aspie, men för dem det funkar kanske det kan vara en bra manual, något att följa lixom för dem som verkligen söker vänskap och ett socialt umgänge

antonius skrev:jag vart utmattad bara av att ta del av allt det där, och inser att jag aldrig kommer att kunna orka bli en bra vän, är nog en för svår och osocial aspie, men för dem det funkar kanske det kan vara en bra manual, något att följa lixom för dem som verkligen söker vänskap och ett socialt umgänge

jo man skall inte utnyttja sina vänner jag hade en kompis förut som jag jämt bjöd på bio många gånger och bjöd han på käk på restaurang mm.

Men han bjöd aldrig tillbaka .

sedan så hade jag en kompis förut som vill låna ca 5000 kr till hyran men då så sa min förra Godeman stopp till det vilket var lika bra det skulle aldrig ha fått tillbaka pengarna.

antonius skrev:jag vart utmattad bara av att ta del av allt det där, och inser att jag aldrig kommer att kunna orka bli en bra vän, är nog en för svår och osocial aspie, men för dem det funkar kanske det kan vara en bra manual, något att följa lixom för dem som verkligen söker vänskap och ett socialt umgänge

Att vara en bra vän är inte samma kunskaper som att skaffa vänner anser nog jag.
Vilket kräver att man är extrovert vilket sällan en Aspergare som jag är.
Man kan ha den nödvändiga förmågan att vara en jättebra vän, men man får aldrig möjlighet att visa någon detta för man tycker det är för svårt att skaffa vänner. Jag personligen tycker det är svårt att skaffa vänner delvis på grund av att ju äldre man blir och ju mindre sammanhang man finner i vardagen att möta nya intressanta vänner.

För mig hade jag turen att människor ville prata med mig, jag har svarat vänligt och sen har vi fortsatt prata tills vi blivit vänner kan man väl säga. Men att söka upp vänner på eget bevåg är aldrig något jag testat faktiskt. Sen ska sägas att det blir svårare att hitta roliga äkta vänner också tror jag ju äldre man blir, det blir liksom bara prata väder, hushåll, jobb. Liksom en konformistisk social modell. Intressanta diskussioner uppenbarar sig mer sällan i dessa sällskap. Inget djup liksom, ingen som vill prata specialintressen och sånt. Det blir det ytliga sociala småpratet som Aspergare så förfasar sig över.

Riksamiralen skrev:

antonius skrev:jag vart utmattad bara av att ta del av allt det där, och inser att jag aldrig kommer att kunna orka bli en bra vän, är nog en för svår och osocial aspie, men för dem det funkar kanske det kan vara en bra manual, något att följa lixom för dem som verkligen söker vänskap och ett socialt umgänge

Att vara en bra vän är inte samma kunskaper som att skaffa vänner anser nog jag.
Vilket kräver att man är extrovert vilket sällan en Aspergare som jag är.
Man kan ha den nödvändiga förmågan att vara en jättebra vän, men man får aldrig möjlighet att visa någon detta för man tycker det är för svårt att skaffa vänner. Jag personligen tycker det är svårt att skaffa vänner delvis på grund av att ju äldre man blir och ju mindre sammanhang man finner i vardagen att möta nya intressanta vänner.

För mig hade jag turen att människor ville prata med mig, jag har svarat vänligt och sen har vi fortsatt prata tills vi blivit vänner kan man väl säga. Men att söka upp vänner på eget bevåg är aldrig något jag testat faktiskt. Sen ska sägas att det blir svårare att hitta roliga äkta vänner också tror jag ju äldre man blir, det blir liksom bara prata väder, hushåll, jobb. Liksom en konformistisk social modell. Intressanta diskussioner uppenbarar sig mer sällan i dessa sällskap. Inget djup liksom, ingen som vill prata specialintressen och sånt. Det blir det ytliga sociala småpratet som Aspergare så förfasar sig över.

jag tycke att den låten förenklar det.

om man lyssnar på låten så förstår man i korthet hur man skall vara mott sina vänner.

Riksamiralen skrev:* Lyssna på och gör som dina vänner säger, om du inte håller med om vad som sägs kan ni diskutera det vänligt och du kan ta upp vad du tycker, försök hitta kompromisser tillexempel vad ni ska göra så både du och din vän får göra något ni vill när ni träffas och dela vad ni båda individuellt tycker är roligt.

* Acceptera inte att ta på dig några skulder åt din vän, eller att bistå ekonomiskt, jag har själv råkat ut för en sådan ''vän'', det enda som tillslut hände var att jag fick vänta, och vänta, och vänta, på att få mina pengar tillbaka, räntefritt till och med, men ja det gick så långt att man nästan fick bli lite lånehaj, jag fick säga till på skarpen, komma med krav. Såklart mottogs detta väldigt surt av min vän som bara ''behövde lite mer tid''. Så rekommenderas verkligen inte, enda undantaget är om du bjuder på måltid eller ger gåva som du inte förväntar dig få tillbaka och är tydlig med det.

* Försök diskutera varandras känslor och humör, fråga om det. Jag vet själv som Aspergare att det kan vara svårt att läsa av känslor och humör, men det skadar inte att fråga hur din vän mår om din vän ser lite deppig ut, jag brukar gilla komma med rådgivning vad man kan göra åt ett bistert humör, ångest, olika problem, och liknande. Jag tar gärna på mig mentorsrollen i en vänskap för att hjälpa min vän med sitt humör och sina känslor.

* Träffas någorlunda regelbundet, kanske åtminstone 1 gång i månaden eller varannan. Gör man inte det kan det undermedvetet betyda hos er båda att ni inte längre är intresserade av vänskapen. Åtminstone så mycket tycker nog jag, egentligen borde det inte vara nödvändigt om man är mycket goda vänner, men det är nog lika bra för att vara på den säkra sidan om man vill bevara en vänskap i det långa loppet.

* Avgränsa om ni inte är överens om allt, typ välja vad ni kan diskutera eller inte, går inte det, är man för oense, så kanske man är för olika för att vara vänner? Då ska man inte låtsas som att allting är bra och må dåligt själv, utan vara ärlig och gå ifrån.

* Vara ärlig och inte ljuga. Inte samma sak som att vara elakt ärlig och säga rakt ut vad man tycker om allting hos sin vän. Det menar jag inte, för då brukar inte vänskapen heller hålla om du eller din vän säger elaka saker rakt ut om dig för det är ''sanningen'', enligt dig eller din vän. Vad jag menar är väl taktfull ärlighet, säg som det är när det känns att det behövs (vilket inte borde vara ofta om man passar som vänner i grunden), annars behöver man inte säga så mycket som kan uppröra någon, utan man är trevlig och respektfull, men ärlig när det behövs, ungefär.

* Se upp för att bli utnyttjad. När du känner att du inte behandlas rättvist, att du gör en massa saker åt din vän men inte känner att det ger någonting tillbaka, så säg ifrån, går det att avstyra eller är inte vännen på samma nivå som dig utan ser dig snarare som en resurs? Akta dig säger jag bara, gå ifrån sådant folk.

Med dessa punkter har jag haft många vänner genom åren.

det var en avancerad lista jag vet bara att man ställer upp för sina vänner och hjälper dessa så gott man kan

Riksamiralen skrev:

antonius skrev:jag vart utmattad bara av att ta del av allt det där, och inser att jag aldrig kommer att kunna orka bli en bra vän, är nog en för svår och osocial aspie, men för dem det funkar kanske det kan vara en bra manual, något att följa lixom för dem som verkligen söker vänskap och ett socialt umgänge

Att vara en bra vän är inte samma kunskaper som att skaffa vänner anser nog jag.
Vilket kräver att man är extrovert vilket sällan en Aspergare som jag är.
Man kan ha den nödvändiga förmågan att vara en jättebra vän, men man får aldrig möjlighet att visa någon detta för man tycker det är för svårt att skaffa vänner. Jag personligen tycker det är svårt att skaffa vänner delvis på grund av att ju äldre man blir och ju mindre sammanhang man finner i vardagen att möta nya intressanta vänner.

För mig hade jag turen att människor ville prata med mig, jag har svarat vänligt och sen har vi fortsatt prata tills vi blivit vänner kan man väl säga. Men att söka upp vänner på eget bevåg är aldrig något jag testat faktiskt. Sen ska sägas att det blir svårare att hitta roliga äkta vänner också tror jag ju äldre man blir, det blir liksom bara prata väder, hushåll, jobb. Liksom en konformistisk social modell. Intressanta diskussioner uppenbarar sig mer sällan i dessa sällskap. Inget djup liksom, ingen som vill prata specialintressen och sånt. Det blir det ytliga sociala småpratet som Aspergare så förfasar sig över.

något säger mig att man skall vara försiktig att låna ut stora mängder pengar till vänner 1000 lappar då.
för det om något kan förstöra vänskapen
annars så försöker man att hjälpa sina vänner så gott det bara går

Jag vet inte.
Är så osäker.
Sen vågar jag inte lita på någon heller ändå.
Då är det svårt att bli vän.

Alyana skrev:Jag vet inte.
Är så osäker.
Sen vågar jag inte lita på någon heller ändå.
Då är det svårt att bli vän.

jag har inte så mycket vänner kvar är bara några fåtal personer som jag snackar med i telefonen

har förlorat en jävla massa vänner på grund av alla mina ständiga flyttar i livet

har bytt adress väldigt ofta sedan 20 års ålder är 42 i dag gammal

manne skrev:

Alyana skrev:Jag vet inte.
Är så osäker.
Sen vågar jag inte lita på någon heller ändå.
Då är det svårt att bli vän.

jag har inte så mycket vänner kvar är bara några fåtal personer som jag snackar med i telefonen

har förlorat en jävla massa vänner på grund av alla mina ständiga flyttar i livet

har bytt adress väldigt ofta sedan 20 års ålder är 42 i dag gammal

Jag har ingen.

Pga dels samma som dig, flyttade 30 gånger mellan 28 olika "hem" från jag var 6 till jag var 36...

Det var inte vad jag behövde.

Sen så har jag blivit utnyttjad och sviken och illa behandlad av exet (ja innan med) och tycker inte om sociala krav och skitsnack och då blir man ensam om man är kvinna.

Är i samma ålder som dig.

jag hjälper mina vänner så gott jag kan eller i alla fall alla personer som jag lärt känna.

alla personer som är psyk sjuka och som har en diagnos är mina vänner

vi som är psyk sjuka måste kämpa för våra rättigheter