Jag såg idag en dokumentär om Astrid Lindgren på Tv4,så nu undrar jag vilken Astrid Lindgren favorit ni har?
Min är Karlsson på taket,i orginal från 70-talet,lagom elak och med underbara skådespelar insatser av så många.

Jag tycker att allt hon gjorde var fantastiskt. Det går inte att välja favoriter. Hon var verkligen en av de stora svenskarna. Sveriges stolthet. Madicken, Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Bullerbyn, Saltkråkan, det är ju inte klokt hur mycket bra hon skrev och gjorde.

Finns det inte en enda svensk här som har något att säga om Astrid Lindgren?

Det är da verkligen för illa att bara en norrman har svarat på denna tråd.

Skogkatt skrev:Finns det inte en enda svensk här som har något att säga om Astrid Lindgren?

Jag är uppväxt med Astrid Lindgren, och det är alla i min generation. Man når en mättnad. Det mesta är ju för barn och unga.

Jaja, då vet jag inte. Jag tyckte det var konstigt att ingen hade något att säga om en av Sveriges mest kända och respekterade personer som gjorde ett sådant stort intryck på så många barn.

Ingen. Astrid Lindgren är för barn, men även riktad åt barn kan innehållet ifrågasättas. Berättelserna vad jag kan komma ihåg handlar ju bara om barn som trotsar sina föräldrar eller de vuxna på olika vis, ofta berättelser från förr i tiden men egentligen helt i sin egen tidsanda när de författades. I verkligheten kan det vara bra uppfostran att lyssna på vuxna och följa vuxnas exempel, barn kan inte lära vuxna eller sig själva någonting, de behöver stöd, lyssna och lära sig om god moral och hur man blir vuxen. Det finns alldeles för många vuxna i samhället just nu som stannat i barndomen fortfarande, och blir bortskämda och börjar gråta så fort de inte får som de vill, resultatet befinner vi oss i idag.

När jag var barn tror jag Mio, min Mio var en favorit. Rasmus på luffen var en annan. Senare när jag inte var så liten längre var det Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och Emil (fast det är tevefilmerna jag minns).

Skogkatt skrev:Jaja, då vet jag inte. Jag tyckte det var konstigt att ingen hade något att säga om en av Sveriges mest kända och respekterade personer som gjorde ett sådant stort intryck på så många barn.

Emil är min favorit. Han hissade upp Ida i flaggstången. Precis som jag skulle göra.

Läste intervju med Astrid där hon sa Emil var hennes favorit, före Pippi.

Förstår varför. För jag skulle hissa upp Ida alla dagar i veckan.

Lyfta hästar och hänga läsk i ett träd kan väl alla göra. Emil är bäst.

Riksamiralen skrev:Ingen. Astrid Lindgren är för barn, men även riktad åt barn kan innehållet ifrågasättas. Berättelserna vad jag kan komma ihåg handlar ju bara om barn som trotsar sina föräldrar eller de vuxna på olika vis, ofta berättelser från förr i tiden men egentligen helt i sin egen tidsanda när de författades. I verkligheten kan det vara bra uppfostran att lyssna på vuxna och följa vuxnas exempel, barn kan inte lära vuxna eller sig själva någonting, de behöver stöd, lyssna och lära sig om god moral och hur man blir vuxen. Det finns alldeles för många vuxna i samhället just nu som stannat i barndomen fortfarande, och blir bortskämda och börjar gråta så fort de inte får som de vill, resultatet befinner vi oss i idag.

Jag tror att en barnbok om ett barn som bara lyder sina föräldrar och aldrig har några egna (galna) idéer vore rätt tråkig.

Rasmus på luffen handlar om ett föräldralöst barn på ett barnhem som rymmer och till slut får en familj. Mio, min Mio handlar om en ensam pojke som bor hos hårda fosterföräldrar och upptäcker att hans riktiga far är en kung. (Som vuxen ser man det som en önskedröm hos pojken.) Emil i Lönneberga är inspirerad av Astrids egen far och utspelar sig förr i tiden, dvs då Astrids far var barn. Emil får en massa galna infall, men han menar väl.

Astrid själv var väl inte heller så lydig, annars hade hon inte blivit med barn med en gift man som hon inte ens var kär i. Det var en sån stor skandal att vara ogift mor då att hon tvingades föda honom i hemlighet och lämna bort honom till en fostermor i Danmark. Det var en så traumatisk upplevelse för Astrid och sonen (som plötsligt blev uppryckt från den han kände var hans mamma) att hon aldrig kunde glömma det, och det inspirerade henne till böckerna om ensamma pojkar som Bo/Mio och Rasmus. (Flickorna var däremot ofta kavata, kanske som Astrid själv var som barn.)

Alien skrev:Ronja Rövardotter

Det var en vinnare. Mycket bra.

Rumpnissar




Ronja, Emil och Pippi var nog mina favoriter. Och Lilla Gubben och Herr Nilsson.

Madicken kanske. För mamma tyckte jag såg ut som henne när jag var liten. Hade en söt klänning som vi kallade Madickenklänningen.