Alien skrev:I Sverige svär inga läkare någon läkared. De följer Socialstyrelsens föreskrifter i stället. Men de bör gå ut på samma sak.

En kortfattad version äv läkareden:
Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta

manne skrev:nej det är sak vid cancer eller hjärntumörer och en helt annan sak att operera vid psykiskt ohälsa två olika saker det som helikopter och Ferrari i skillnaden mellan dessa två..

psykokirurgi är inte samma sak som att operera hjärna för att kunna överleva men du kanske tycker att det är bra att operera hjärnan vid psykiskt ohälsa .? jag gör det inte.

manne skrev:

Alien skrev:I Sverige svär inga läkare någon läkared. De följer Socialstyrelsens föreskrifter i stället. Men de bör gå ut på samma sak.

En kortfattad version äv läkareden:
Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta

här så kan du läsa om detta denna operation.

https://jamanetwork.com/journals/jamaps ... Ask5jayaD8

August 4, 2008
Capsulotomy for Obsessive-Compulsive Disorder
Long-term Follow-up of 25 Patients

Alien skrev:

manne skrev:nej det är sak vid cancer eller hjärntumörer och en helt annan sak att operera vid psykiskt ohälsa två olika saker det som helikopter och Ferrari i skillnaden mellan dessa två..

psykokirurgi är inte samma sak som att operera hjärna för att kunna överleva men du kanske tycker att det är bra att operera hjärnan vid psykiskt ohälsa .? jag gör det inte.

Men manne, det är väl inte DU som ska bestämma det utan patienten och läkaren? Det angår inte dig.

Som jag skrev ovan så används gammaknivskirurgi när det behövs, t ex vid vid "arteriovenösa missbildningar, trigeminusneuralgi, akustiskt neurom" m m.

manne skrev:

Alien skrev:

manne skrev:nej det är sak vid cancer eller hjärntumörer och en helt annan sak att operera vid psykiskt ohälsa två olika saker det som helikopter och Ferrari i skillnaden mellan dessa två..

psykokirurgi är inte samma sak som att operera hjärna för att kunna överleva men du kanske tycker att det är bra att operera hjärnan vid psykiskt ohälsa .? jag gör det inte.

Men manne, det är väl inte DU som ska bestämma det utan patienten och läkaren? Det angår inte dig.

Som jag skrev ovan så används gammakninskirurgi när det behövs, t ex vid vid "arteriovenösa missbildningar, trigeminusneuralgi, akustiskt neurom" m m.

JA fast att operera vid psykisk ohälsa är en helt annan sak det .?

tumörer och vid cancer sjukdomar är en sak med vid psykisk ohälsa att må dåligt är en helt annan sak det ju.

manne skrev:dessa personer är inte direkt fredliga av sig heller.

RSD555 skrev:

manne skrev:

Alien skrev:Men manne, det är väl inte DU som ska bestämma det utan patienten och läkaren? Det angår inte dig.

Som jag skrev ovan så används gammaknivskirurgi när det behövs, t ex vid vid "arteriovenösa missbildningar, trigeminusneuralgi, akustiskt neurom" m m.

JA fast att operera vid psykisk ohälsa är en helt annan sak det .?

tumörer och vid cancer sjukdomar är en sak med vid psykisk ohälsa att må dåligt är en helt annan sak det ju.

Att ha psykisk sjukdom kan vara lika jobbigt som cancer och mediciner fungerar inte aldrig.

Richard skrev:Har nog skrivit det i tråden redan, men jag var så less när ECT inte fungerade på mig, så jag började tänka på att lobotomera mig. Skulle vara beredd att prova vad som helst för att få må "normalt".

Nu har jag lärt mig att acceptera o leva med min Asperger, o depressionen släppte äntligen för två år sen. Tur att jag inte lobotomerade mig! ECT:n har förstört minnet tillräckligt. Hela 00-talet är suddigt, troligen p.g.a. av de ca 35 ECT-behandlingar jag fick 2003-2005.

Richard skrev:Har nog skrivit det i tråden redan, men jag var så less när ECT inte fungerade på mig, så jag började tänka på att lobotomera mig. Skulle vara beredd att prova vad som helst för att få må "normalt".

Nu har jag lärt mig att acceptera o leva med min Asperger, o depressionen släppte äntligen för två år sen. Tur att jag inte lobotomerade mig! ECT:n har förstört minnet tillräckligt. Hela 00-talet är suddigt, troligen p.g.a. av de ca 35 ECT-behandlingar jag fick 2003-2005.

manne skrev:

Richard skrev:Har nog skrivit det i tråden redan, men jag var så less när ECT inte fungerade på mig, så jag började tänka på att lobotomera mig. Skulle vara beredd att prova vad som helst för att få må "normalt".

Nu har jag lärt mig att acceptera o leva med min Asperger, o depressionen släppte äntligen för två år sen. Tur att jag inte lobotomerade mig! ECT:n har förstört minnet tillräckligt. Hela 00-talet är suddigt, troligen p.g.a. av de ca 35 ECT-behandlingar jag fick 2003-2005.

Mår du dåligt så kan du käka Stesolid eller valium eller ECT behandling.
jag tycker att lugnade piller hjälper en hel del man kan ta dem i bland.

blir du stressa ut och gå promenader.
att skaffa en hund eller katt hjälper också en att må bättre.

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

slackern skrev:manne du ska nog läsa Gökboet eller lyssna på den som ljudbok, den handlar ju om allt det där.

slackern skrev:manne du ska nog läsa Gökboet eller lyssna på den som ljudbok, den handlar ju om allt det där.

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.

Alien skrev:

manne skrev:ECT är annars bra och det funkar med ECT så sabbar man inte hjärnan utan man omstartar hjärnan och det är en bra metod detta ju.

varför göra en hjärn operation när det finns ECT då.?

Tror du att du är värsta experten? Du vet bättre än patienterna själva och deras läkare? ECT innebär också biverkningar.

En metod mot djup depression är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation):

Läkartidningen 2016-08-19 skrev:Stereotaktisk funktionell neurokirurgi med elektrisk stimulering av centrala kärnor och nervbanor i hjärnan har en lång historia som går tillbaka till mitten av 1900-talet [15]. Den moderna användningen av djup hjärnstimulering för kirurgisk behandling vid rörelsestörningar, såsom Parkinsons sjukdom, har expanderat kraftigt, och är i dag en etablerad behandlingsmetod. Nya indikationer för djup hjärnstimulering är under utvärdering och då även psykiska sjukdomar [16]. För närvarande finns det publicerade studier omfattande totalt cirka 200 patienter med depression och tvångssyndrom [14, 17-42].

Spoiler: visa

När en patient bedömts som lämplig för djup hjärnstimulering monteras en stereotaktisk ram på patientens huvud och en magnetkameraundersökning av hjärnan utförs. Målområdet i hjärnan identifieras sedan på magnetkamerabilderna med hjälp av ett datoriserat navigationssystem, och en bana för elektroderna beräknas. Vid operationen görs ett eller två hudsnitt beroende om uni- eller bilaterala elektroder ska placeras. Därefter borras ett eller två hål på 14 millimeter i skallbenet. En båge med ett riktinstrument för att leda elektroderna fästs i den stereotaktiska ramen, och elektroden förs ned till målet i hjärnan. Elektroderna är ungefär 1,3 millimeter i diameter med fyra kontakter i yttersta änden, där själva stimuleringen sker. Efter att elektroderna har implanterats avlägsnas ramen från huvudet. En förlängningskabel som förbinder elektroderna med en neuropacemaker dras subkutant. Därefter placeras neuropacemakern under nyckelbenet i en subkutan ficka. Vårdtiden efter operation är vanligtvis mellan tre och fem dagar och styrs bland annat av den tid som krävs för att ställa in neuropacemakern [43].

Under programmeringen av neuropacemakern bestäms stimuleringsparametrarna: vilka kontakter som ska användas, spänning, amplitud och frekvens. Inställningarna är individuella för varje patient. Målet är att erhålla bästa möjliga symtomlindring, samtidigt som man vill undvika stimuleringsinducerade biverkningar. Vid rörelsestörningar kan effekterna av djup hjärnstimulering i de flesta fall ses redan vid programmeringen, och vanligen behövs endast ett fåtal justeringar månaderna efter operationen. Vid psykiska sjukdomar är programmeringen mer komplex på grund av minimala initiala effekter av stimuleringen och begränsade kunskaper om optimala stimuleringsparametrar.

https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... -resultat/

Detta var från 2016, här nyare information:

Umeå universitet 2021-10-14 skrev:Lovande resultat av djup hjärnstimulering vid tvångssyndrom

Personer med tvångssyndrom som behandlades med djup hjärnstimulering, DBS, gick på ett års tid från att ha ett svårt till att i genomsnitt bara ha ett måttligt tvångssyndrom, med ökad möjlighet att klara vardagen. Det visas i en ny avhandling.