NormBrytaren skrev:

slackern skrev:

NormBrytaren skrev:
Att ta betalt för barn hos dig när de inte är över 18 år gamla är inte rätt tycker jag.
Du borde ge tillbaka de pengarna.
20 åringen betalar väldigt mycket i hyra. Jag bor i egen lägenhet och betalar inte ens 4000 kr och då ingår el och värme.

Fan det var ju värsta kapet din hyra endast 4000 inklusive el.

Jag hade inga betalningsanmärkningar och då är det lättare att få tag på boende.

Jag har inte heller betalningsanmärkning, jag har också haft billiga lägenheter fast då har dom inte varit stambytta och har haft 1920-tals elstandard med alldeles för få eluttag.

NormBrytaren skrev:

Alien skrev:Jag tycker det är solidaritet och moraliskt rätt att ta hand om varandra. En 18-åring räknas som ung vuxen.

Men det är väl en typiskt svensk inställning. Föräldrar ska ta hand om barnen, barnen ska aldrig behöva ta hand om föräldrarna. Därför kan en kvinna som är fattigpensionär aldrig be barnen om hjälp, trots att de har höga löner. Och barnen kommer inte själva på tanken att hjälpa till.

Det står om ett sådant fall i boken (Fattigfällan). Beata hade trots låga inkomster lyckats försörja sina barn. Men när hon blev sjuk bad hon förstås inte barnen om hjälp utan gick till socialtjänsten. Där blev hon förnedrad och fick ibland inga pengar till mat. Men aldrig att hon skulle bett barnen om pengar. Där tycker jag helt osvenskt att hon hellre skulle bett barnen om hjälp el åtminstone om lån.

Att ta sina barns pengar för eget bruk är olagligt https://www.aftonbladet.se/family/a/34d ... det-galler

Om man tar pengar till en vinterjacka till ett yngre barn el för mat till hela familjen skulle jag inte kalla "eget bruk".

Vad menar du med "ta" förresten? Menar du att det är olagligt att be barnet om några hundralappar till godare mat än gårdagens rester/falukorv/fiskpinnar? Det är ju även till det myndiga barnets fördel.

Det går att låna av barnet. Men är det en större summa (arv) så krävs överförmyndarens godkännande.

Fakta om barnets pengar

Fram tills att barnet fyller 18 är barnets föräldrar förmyndare och kan råda över pengarna, det vill säga bestämma vad de ska gå till, så länge det är till nytta för barnet. Är barnet över 16 och tjänar egna pengar får barnet göra vad de vill med dem.
Om barnet får ett arv som överstiger ett basbelopp eller en fastighet måste man som förälder har överförmyndarens godkännande för att hantera pengarna, exempelvis sälja fastigheten.
Blanda inte ihop dina och barnets pengar, barnet ska ha ett eget konto.
Om du ska låna pengar av ditt barn så ska du ansöka om en god man och få samtycke av överförmyndaren.

Du verkar höra till dem som anser att föräldrar aldrig får be om el ta emot pengar från sina barn. Hellre får föräldern och ev mindre barn halvsvälta och gå i trasiga kläder.

Alien skrev:

NormBrytaren skrev:

Alien skrev:Jag tycker det är solidaritet och moraliskt rätt att ta hand om varandra. En 18-åring räknas som ung vuxen.

Men det är väl en typiskt svensk inställning. Föräldrar ska ta hand om barnen, barnen ska aldrig behöva ta hand om föräldrarna. Därför kan en kvinna som är fattigpensionär aldrig be barnen om hjälp, trots att de har höga löner. Och barnen kommer inte själva på tanken att hjälpa till.

Det står om ett sådant fall i boken (Fattigfällan). Beata hade trots låga inkomster lyckats försörja sina barn. Men när hon blev sjuk bad hon förstås inte barnen om hjälp utan gick till socialtjänsten. Där blev hon förnedrad och fick ibland inga pengar till mat. Men aldrig att hon skulle bett barnen om pengar. Där tycker jag helt osvenskt att hon hellre skulle bett barnen om hjälp el åtminstone om lån.

Att ta sina barns pengar för eget bruk är olagligt https://www.aftonbladet.se/family/a/34d ... det-galler

Om man tar pengar till en vinterjacka till ett yngre barn el för mat till hela familjen skulle jag inte kalla "eget bruk".

Vad menar du med "ta" förresten? Menar du att det är olagligt att be barnet om några hundralappar till godare mat än gårdagens rester/falukorv/fiskpinnar? Det är ju även till det myndiga barnets fördel.

Det går att låna av barnet. Men är det en större summa (arv) så krävs överförmyndarens godkännande.

Fakta om barnets pengar

Fram tills att barnet fyller 18 är barnets föräldrar förmyndare och kan råda över pengarna, det vill säga bestämma vad de ska gå till, så länge det är till nytta för barnet. Är barnet över 16 och tjänar egna pengar får barnet göra vad de vill med dem.
Om barnet får ett arv som överstiger ett basbelopp eller en fastighet måste man som förälder har överförmyndarens godkännande för att hantera pengarna, exempelvis sälja fastigheten.
Blanda inte ihop dina och barnets pengar, barnet ska ha ett eget konto.
Om du ska låna pengar av ditt barn så ska du ansöka om en god man och få samtycke av överförmyndaren.

Du verkar höra till dem som anser att föräldrar aldrig får be om el ta emot pengar från sina barn. Hellre får föräldern och ev mindre barn halvsvälta och gå i trasiga kläder.

Om en förälder inte kan ta hand om sina barn utan att utnyttja dem på pengar så borde den inte ha skaffat barn.

Ja och? Ingen kan se in i framtiden. En gång i tiden var de ett par som ville ha barn. Bägge hade jobb och allt såg ljust ut. Sedan stack mannen och kvinnan blev ensam. Man kan också bli sjuk och arbetslös. Barnen finns redan, vad ska man göra av dem?

Att moralisera över tidigare val och säga "de borde ha" el "de borde inte ha" är rätt meningslöst. Det hjälper inte till att lösa nuvarande problem.

Frågan är, ska man vara solidarisk inom familjen el inte? Eller är det var och en för sig själv?

Dessutom så är detta uttryck synnerligen ledande: "Utnyttja på pengar". Gäller det om en man tjänar mer än sin fru och bidrar med mer till hushållet och barnen, "utnyttjar hon honom på pengar" då?

slackern skrev:

Furienna skrev:

Alien skrev:Man har kanske inte rätt att kräva av någon som går i gymnasiet att den ska bidra till hushållet. Men det kan väl inte vara förbjudet om den gör det frivilligt? Varför behöver en 18-åring, som bor hemma och förväntas vara försörjd av sina föräldrar, öht aktivitetsersättning, vad är den tänkt att gå till? Som en extra generös fickpeng?

Alla i familjen bör väl leva på samma standard. Ska 18-åringen leva i lyx, köpa märkeskläder och äta dyr mat, medan hens mor och småsyskon får gå i slitna kläder och bara äta den billigaste maten?

Fast nog fick jag betala för mig efter att jag fick aktivitetsersättning när jag var 19 år.

Pluggade du på gymnasiet då? För det är det som gäller föräldrarnas försörjningsplikt.

Fast det gäller kanske bara om man endast har studiebidrag?
Jag fick en aktivitetsersättning och många tusen till i månaden.

Alien skrev:Ja och? Ingen kan se in i framtiden. En gång i tiden var de ett par som ville ha barn. Bägge hade jobb och allt såg ljust ut. Sedan stack mannen och kvinnan blev ensam. Man kan också bli sjuk och arbetslös. Barnen finns redan, vad ska man göra av dem?

Att moralisera över tidigare val och säga "de borde ha" el "de borde inte ha" är rätt meningslöst. Det hjälper inte till att lösa nuvarande problem.

Frågan är, ska man vara solidarisk inom familjen el inte? Eller är det var och en för sig själv?

Dessutom så är detta uttryck synnerligen ledande: "Utnyttja på pengar". Gäller det om en man tjänar mer än sin fru och bidrar med mer till hushållet och barnen, "utnyttjar hon honom på pengar" då?

Alien skrev:Ja och? Ingen kan se in i framtiden. En gång i tiden var de ett par som ville ha barn. Bägge hade jobb och allt såg ljust ut. Sedan stack mannen och kvinnan blev ensam. Man kan också bli sjuk och arbetslös. Barnen finns redan, vad ska man göra av dem?

Att moralisera över tidigare val och säga "de borde ha" el "de borde inte ha" är rätt meningslöst. Det hjälper inte till att lösa nuvarande problem.

Frågan är, ska man vara solidarisk inom familjen el inte? Eller är det var och en för sig själv?

Dessutom så är detta uttryck synnerligen ledande: "Utnyttja på pengar". Gäller det om en man tjänar mer än sin fru och bidrar med mer till hushållet och barnen, "utnyttjar hon honom på pengar" då?

Om man är i en situation där man inte har råd att ta hand om sina barn så är det illa.
Om jag var i en sådan situation så hade jag eventuellt kontaktat socialen men om de inte ville erbjuda hjälp så hade jag lipat över det faktum att mina barn inte kommer få samma möjligheter som resten.
Det hade stört mig framförallt i hur deras skolbetyg hade påverkats av att de måste lägga ner tid på att ta hand om mig.
Hade naturligtvis sedan betalat tillbaka alla pengarna de gett mig om jag själv sedan lyckas få ordning på ekonomin.

Alien skrev:

NormBrytaren skrev:

Alien skrev:Jag tycker det är solidaritet och moraliskt rätt att ta hand om varandra. En 18-åring räknas som ung vuxen.

Men det är väl en typiskt svensk inställning. Föräldrar ska ta hand om barnen, barnen ska aldrig behöva ta hand om föräldrarna. Därför kan en kvinna som är fattigpensionär aldrig be barnen om hjälp, trots att de har höga löner. Och barnen kommer inte själva på tanken att hjälpa till.

Det står om ett sådant fall i boken (Fattigfällan). Beata hade trots låga inkomster lyckats försörja sina barn. Men när hon blev sjuk bad hon förstås inte barnen om hjälp utan gick till socialtjänsten. Där blev hon förnedrad och fick ibland inga pengar till mat. Men aldrig att hon skulle bett barnen om pengar. Där tycker jag helt osvenskt att hon hellre skulle bett barnen om hjälp el åtminstone om lån.

Att ta sina barns pengar för eget bruk är olagligt https://www.aftonbladet.se/family/a/34d ... det-galler

Om man tar pengar till en vinterjacka till ett yngre barn el för mat till hela familjen skulle jag inte kalla "eget bruk".

Vad menar du med "ta" förresten? Menar du att det är olagligt att be barnet om några hundralappar till godare mat än gårdagens rester/falukorv/fiskpinnar? Det är ju även till det myndiga barnets fördel.

Det går att låna av barnet. Men är det en större summa (arv) så krävs överförmyndarens godkännande.

Fakta om barnets pengar

Fram tills att barnet fyller 18 är barnets föräldrar förmyndare och kan råda över pengarna, det vill säga bestämma vad de ska gå till, så länge det är till nytta för barnet. Är barnet över 16 och tjänar egna pengar får barnet göra vad de vill med dem.
Om barnet får ett arv som överstiger ett basbelopp eller en fastighet måste man som förälder har överförmyndarens godkännande för att hantera pengarna, exempelvis sälja fastigheten.
Blanda inte ihop dina och barnets pengar, barnet ska ha ett eget konto.
Om du ska låna pengar av ditt barn så ska du ansöka om en god man och få samtycke av överförmyndaren.

Du verkar höra till dem som anser att föräldrar aldrig får be om el ta emot pengar från sina barn. Hellre får föräldern och ev mindre barn halvsvälta och gå i trasiga kläder.

Om du som förälder vill låna pengar utav ett barn som är under 18 år måste du skaffa en god man och få dennes godkännande. Det står i det du har citerat från länken.

slackern skrev:

NormBrytaren skrev:

slackern skrev:
Fan det var ju värsta kapet din hyra endast 4000 inklusive el.

Jag hade inga betalningsanmärkningar och då är det lättare att få tag på boende.

Jag har inte heller betalningsanmärkning, jag har också haft billiga lägenheter fast då har dom inte varit stambytta och har haft 1920-tals elstandard med alldeles för få eluttag.

Jag hittade den på blocket.se
Står också i en lägenhetskö och kan byta men trivs ändå så bra där jag bor nu så jag låter poängen till lägenhetskön växa i stället.
Det är inte den lyxigaste lägenheten men grannarna är lugna.
Stör mig bara lite att min dörr hade öppnats av någon som hade en nyckel till låset men jag fixade det problemet genom att bygga mitt eget lås.
Måste ge mig själv beröm för att uppfinna ett eget lås utan att spika eller skada dörren/väggen.

Hade jag nämnt min diagnos hade jag aldrig fått den lägenheten. Som tur var kunde jag dölja den men vad händer om man i framtiden gör det möjligt för hyresvärdar att se om man är diagnostiserad.
Det oroar mig oerhört.

slackern skrev:

Alien skrev:

NormBrytaren skrev:
Att ta sina barns pengar för eget bruk är olagligt https://www.aftonbladet.se/family/a/34d ... det-galler

Om man tar pengar till en vinterjacka till ett yngre barn el för mat till hela familjen skulle jag inte kalla "eget bruk".

Vad menar du med "ta" förresten? Menar du att det är olagligt att be barnet om några hundralappar till godare mat än gårdagens rester/falukorv/fiskpinnar? Det är ju även till det myndiga barnets fördel.

Det går att låna av barnet. Men är det en större summa (arv) så krävs överförmyndarens godkännande.

Fakta om barnets pengar

Fram tills att barnet fyller 18 är barnets föräldrar förmyndare och kan råda över pengarna, det vill säga bestämma vad de ska gå till, så länge det är till nytta för barnet. Är barnet över 16 och tjänar egna pengar får barnet göra vad de vill med dem.
Om barnet får ett arv som överstiger ett basbelopp eller en fastighet måste man som förälder har överförmyndarens godkännande för att hantera pengarna, exempelvis sälja fastigheten.
Blanda inte ihop dina och barnets pengar, barnet ska ha ett eget konto.
Om du ska låna pengar av ditt barn så ska du ansöka om en god man och få samtycke av överförmyndaren.

Du verkar höra till dem som anser att föräldrar aldrig får be om el ta emot pengar från sina barn. Hellre får föräldern och ev mindre barn halvsvälta och gå i trasiga kläder.

Om du som förälder vill låna pengar utav ett barn som är under 18 år måste du skaffa en god man och få dennes godkännande. Det står i det du har citerat från länken.

Ja, om det gäller en stor summa.

Men några hundralappar, nej det skulle jag inte göra. Det myndiga barnet har ju möjlighet att säga nej, "jag tänker använda pengarna till ...".

Räcker inte pengarna så ska man ju söka försörjningsstöd hos Socialtjänsten. Men efter att ha läst Fattigfällan skulle jag nog i första hand söka stöd hos familjen. Annars så säger handläggaren att man måste sälja huset/bostadsrätten el flytta till en billigare hyreslägenhet (som inte finns).

Alien skrev:

slackern skrev:

Alien skrev:Om man tar pengar till en vinterjacka till ett yngre barn el för mat till hela familjen skulle jag inte kalla "eget bruk".

Vad menar du med "ta" förresten? Menar du att det är olagligt att be barnet om några hundralappar till godare mat än gårdagens rester/falukorv/fiskpinnar? Det är ju även till det myndiga barnets fördel.

Det går att låna av barnet. Men är det en större summa (arv) så krävs överförmyndarens godkännande.



Du verkar höra till dem som anser att föräldrar aldrig får be om el ta emot pengar från sina barn. Hellre får föräldern och ev mindre barn halvsvälta och gå i trasiga kläder.

Om du som förälder vill låna pengar utav ett barn som är under 18 år måste du skaffa en god man och få dennes godkännande. Det står i det du har citerat från länken.

Ja, om det gäller en stor summa.

Men några hundralappar, nej det skulle jag inte göra. Det myndiga barnet har ju möjlighet att säga nej, "jag tänker använda pengarna till ...".

Räcker inte pengarna så ska man ju söka försörjningsstöd hos Socialtjänsten. Men efter att ha läst Fattigfällan skulle jag nog i första hand söka stöd hos familjen. Annars så säger handläggaren att man måste sälja huset/bostadsrätten el flytta till en billigare hyreslägenhet (som inte finns).

Missade du att jag skrev ett omyndigt barn?

Nu diskuteras ju både de som är under och över 18 år.

Men även för omyndiga kan man som förmyndare använda deras pengar så länge det är till nytta för barnet. De exempflierar med en semesterresa för hela familjen. Behöver barnet en ny vinterjacka så kan man ta av de pengarna (man kanske inte betror barnet att köpa den jackan, eftersom barnet hellre väljer en snygg jacka av rätta märket än en praktisk och prisvärd).

Det förutsätts väl att föräldern själv köper kläder men det kan bli mycket pengar när alla barn ska ha nya vinterjackor, pengar som man inte har. Barnet självt föredrar nog att få en ny jacka för sina egna pengar framför en från Myrorna.

Jag bor hemma hos min mamma. Är över 18 år och myndig men behandlas som om jag vore omyndig.

Om det inte vore för min stora syster skulle jag vara omyndigförklarad så det är väl rätt agerande av dom.

Tror jag får kvar ca 9000 kr efter att hyra och el är betalt för min obebodda lägenhet(Har lägsta sjukersättning och bostadstillägg.)

Hur mycket borde jag betala till min mamma? (Hon och mina systrar köper och betalar allt jag behöver.)

Solblomma skrev:

NormBrytaren skrev:Ser att aktivitetsersättning ligger på minst 10 850 kronor före skatt i månaden.
Jag kände en kille som berättade att hans föräldrar tog av hans aktivitetsersättning.
2100 kr är ändå en slant som kan göra skillnad. Båda mina föräldrar levde på socialen när de ville diagnostisera mig.
Har han eget boende eller bor han hos dig?

Om föräldrarna tar hans aktivitetsersättning ska han göra en polisanmälan, det är som vilken stöld som helst.

Han bor hemma, går fortfarande på gymnasiet. Hans bror, 20 år, bor också hemma (han jobbar heltid). Båda två betalar hemma. 20-åringen betalar enligt konsumentverkets mall, men 18-åringen betalar mindre eftersom han har så låg inkomst.

https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/var-verksamhet/privatekonomi/kostnadsberakningar/flytta-hemifran-eller-bo-kvar-hemma/

Kollade länken och såg att jag borde betala min mamma 12 450 kr per månad.

Måste säga upp min lägenhet om jag ska få ihop det.

NormBrytaren skrev:

slackern skrev:

NormBrytaren skrev:
Jag hade inga betalningsanmärkningar och då är det lättare att få tag på boende.

Jag har inte heller betalningsanmärkning, jag har också haft billiga lägenheter fast då har dom inte varit stambytta och har haft 1920-tals elstandard med alldeles för få eluttag.

Jag hittade den på blocket.se
Står också i en lägenhetskö och kan byta men trivs ändå så bra där jag bor nu så jag låter poängen till lägenhetskön växa i stället.
Det är inte den lyxigaste lägenheten men grannarna är lugna.
Stör mig bara lite att min dörr hade öppnats av någon som hade en nyckel till låset men jag fixade det problemet genom att bygga mitt eget lås.
Måste ge mig själv beröm för att uppfinna ett eget lås utan att spika eller skada dörren/väggen.

Hade jag nämnt min diagnos hade jag aldrig fått den lägenheten. Som tur var kunde jag dölja den men vad händer om man i framtiden gör det möjligt för hyresvärdar att se om man är diagnostiserad.
Det oroar mig oerhört.

Jag är glad för din skull att du har hittat en billig lägenhet som du trivs i.

Får jag fråga om du har förstahandskontrakt eller om det är andrahand? Om hyresvärden lägger ut förstahandskontrakt på Blocket så är ju det värsta guld informationen för folk som är på lägenhetsjakt.

När jag bytt vårdcentral har dom på den nya frågat om dom fått(får) läsa gamla journaler.

Jag tror därför att diagnoser är privata, att man inte behöver dela med sig av dom.

När jag fick diagnos trodde jag att allt skulle bli guld och gröna skogar. Tyvärr blev det -för mig- bara värre.

Samma gäller för dom som blir kristna har jag hört.

Vardagslivet blir inte lättare, det blir mycket svårare. Man måste förklara och försvara sig hela tiden.

Inte ens säkert man kommer överens med andra kristna, alla har sin egen uppfattning om vad det betyder att vara kristen.

Alien skrev:Nu diskuteras ju både de som är under och över 18 år.

Men även för omyndiga kan man som förmyndare använda deras pengar så länge det är till nytta för barnet. De exempflierar med en semesterresa för hela familjen. Behöver barnet en ny vinterjacka så kan man ta av de pengarna (man kanske inte betror barnet att köpa den jackan, eftersom barnet hellre väljer en snygg jacka av rätta märket än en praktisk och prisvärd).

Det förutsätts väl att föräldern själv köper kläder men det kan bli mycket pengar när alla barn ska ha nya vinterjackor, pengar som man inte har. Barnet självt föredrar nog att få en ny jacka för sina egna pengar framför en från Myrorna.

Spoiler: visa

Själv drar jag mig inte för att utnyttja mitt stackars barn. Går vi på restaurang betalar hon. Reser vi till henne betalar hon resan. Men behöver hon en större summa t ex för att köpa en lägenhet så ställer vi upp. It's all in the family.

SPOILER: DÖLJ
Själv drar jag mig inte för att utnyttja mitt stackars barn. Går vi på restaurang betalar hon. Reser vi till henne betalar hon resan. Men behöver hon en större summa t ex för att köpa en lägenhet så ställer vi upp. It's all in the family.

Om ditt barn är under 18 år och själv måste betala för mat på resturang och dessutom betala för DIN resa så tvekar jag på att du har råd att ge hen pengar för en lägenhet.

Jag måste säga Alien att det här är en katastrof.
Psykiatrin hjärntvättar föräldrar att det är fel på deras barn trots att det är uppenbart att föräldrarna missköter sina barn. Psykologer nekar dessa barn vård helt och hållet och säger att de bara får lov att söka vård hos en psykolog med kompetens inom autism men sådana finns knappt att få tag på.
Många barn är helt övergivna i händerna på sina narcissistiska och psykopatiska föräldrar.
Och det sjuka är att dessa föräldrar får bidrag och pengar för att ha förstört sina barn.

RSD555 skrev:När jag bytt vårdcentral har dom på den nya frågat om dom fått(får) läsa gamla journaler.

Jag tror därför att diagnoser är privata, att man inte behöver dela med sig av dom.

I Norge kan man spärra sin journal så att ingen kan läsa den, jag har hört att det är samma system i Sverige men jag vet inte säkert.

Jag fyllde i ett formulär och skickade det till ett register som hanterar sådana saker, sen blockerade de min journal. Så om jag till exempel går till läkaren nu och han skriver in mitt namn i datasystemet, så har han inte tillgång till mina papper eller information. Jag blockerade det eftersom det har blivit vanligare att anställda inom hälso- och sjukvården snokar i andra folks papper. Det är inte lagligt, men folk gör det ändå.

Skogkatt skrev:

RSD555 skrev:När jag bytt vårdcentral har dom på den nya frågat om dom fått(får) läsa gamla journaler.

Jag tror därför att diagnoser är privata, att man inte behöver dela med sig av dom.

I Norge kan man spärra sin journal så att ingen kan läsa den, jag har hört att det är samma system i Sverige men jag vet inte säkert.

Jag fyllde i ett formulär och skickade det till ett register som hanterar sådana saker, sen blockerade de min journal. Så om jag till exempel går till läkaren nu och han skriver in mitt namn i datasystemet, så har han inte tillgång till mina papper eller information. Jag blockerade det eftersom det har blivit vanligare att anställda inom hälso- och sjukvården snokar i andra folks papper. Det är inte lagligt, men folk gör det ändå.

det är ingen bra ide att blocka ens journaler vad som händer då är att man tar förgivivet att du har gjort något hemskt som du vill dölja eller att du lider av någon psykisk åkomma , så det är följaktligen ingen bra metod, bättre att vara öppen med sådant annars kan man bli behandlad sämre, än om de ser ens sjukdomshistoria

antonius skrev:det är ingen bra ide att blocka ens journaler vad som händer då är att man tar förgivivet att du har gjort något hemskt som du vill dölja eller att du lider av någon psykisk åkomma , så det är följaktligen ingen bra metod, bättre att vara öppen med sådant annars kan man bli behandlad sämre, än om de ser ens sjukdomshistoria

Ja, jag förstår vad du tänker men jag har tänkt igenom det noga och nu är samhället fullt av skurkar som snokar runt andra folks information i register och stjäl information och allt möjligt, så jag blockerade det. Om någon har fantasier och inbillar sig att jag har gjort något hemskt så bryr jag mig inte så mycket om det. Jag tror oavsett inte att det hade stått något i en patient-journal om jag hade gjort något hemskt? Sådant står väl i polisens register. Inte i läkar-journaler. Jag har inte gjort någonting och jag är vuxen och behöver inte förklara mig för någon. Och min patientjournal är privat, ingen har något med det att göra.

Skogkatt skrev:

antonius skrev:det är ingen bra ide att blocka ens journaler vad som händer då är att man tar förgivivet att du har gjort något hemskt som du vill dölja eller att du lider av någon psykisk åkomma , så det är följaktligen ingen bra metod, bättre att vara öppen med sådant annars kan man bli behandlad sämre, än om de ser ens sjukdomshistoria

Ja, jag förstår vad du tänker men jag har tänkt igenom det noga och nu är samhället fullt av skurkar som snokar runt andra folks information i register och stjäl information och allt möjligt, så jag blockerade det. Om någon har fantasier och inbillar sig att jag har gjort något hemskt så bryr jag mig inte så mycket om det. Jag tror oavsett inte att det hade stått något i en patient-journal om jag hade gjort något hemskt? Sådant står väl i polisens register. Inte i läkar-journaler. Jag har inte gjort någonting och jag är vuxen och behöver inte förklara mig för någon. Och min patientjournal är privat, ingen har något med det att göra.

men då har du ingen anledning att blocka, det är då misstänksamhet startar, du säger emot dig själv, om vårdpersonal ser det undrar de såklart vad är detta för en skum typ, vad försöker han dölja, och så kommer en massa frågor, det vet ju inte heller om patienten har något tillstånd som kan förvärras av en behandling

antonius skrev:men då har du ingen anledning att blocka, det är då misstänksamhet startar, du säger emot dig själv, om vårdpersonal ser det undrar de såklart vad är detta för en skum typ, vad försöker han dölja, och så kommer en massa frågor, det vet ju inte heller om patienten har något tillstånd som kan förvärras av en behandling

Jo, jag blockar det för att det är privat. Vad som står där eller inte står där spelar inte så stor roll. Det är min patient-journal och den är privat. Man skulle kunna säga att det är principen som är viktig. Privata saker ska vara privata. Människor har rätt att ha sina privata saker privata. Och nu när den är blockerad behöver jag inte tänka mer på det, den är stängt och jag gillar det. Om någon vårdpersonal undrar så får de bara göra det, jag bryr mig inte om det.

Som jag nämnde är jag vuxen och jag behöver inte förklara mig för någon alls. Och ingen kan göra något, det är inte så att jag är beroende av någon eller måste förklara mig för någon eller förklara vad jag gör. Så om någon tror något eller undrar varför jag har blockerat det, så bryr jag mig inte om det. Om någon ställer frågor säger jag åt dem att sköta sig själva och sluta vara oförskämda. Och jag har ingen tillstånd som kan förvärras av en behandling, inga problem. Så det går bra.

antonius skrev:men då har du ingen anledning att blocka

Man kan se på det så här; Förr eller senare kommer vi att få se en sak på nyheterna här i Norge, om en vårdanställd som har stulit alla patient-journaler och lagt ut all privat information på internet eller sålt det eller gjort något annat dumt. När det händer behöver jag inte tänka på det. Det är inte mer än en vecka sedan en anställd i NAV-systemet greps för att ha snokat i register och stulit information. Så det är bara en tidsfråga innan någon stjäl all patientinformation i hela Norge. Allt är digitalt nu, det betyder att allt är mycket mer sårbart.

Skogkatt skrev:Allt är digitalt nu, det betyder att allt är mycket mer sårbart.

Det betyder i klartext att underrättelsetjänster, främmande makt med flera intressenter har tillgång till patientjournaler.

Att spärra journaler betyder endast att vårdpersonal inte får bläddra lika fritt i dem. De får fortfarande öppna dem om de anser att de är relevanta för ens vård, vilket de enkelt kan hävda. De tänker sig nog för en extra gång eftersom spärrade journaler säkert loggas hårdare än öppna. Det finns säkert skillnader mellan Norge och Sverige, men att spärra sin journal betyder inte att den är hemlig.