Är det någon mer här inne som har ätstörningar?

Jag kom idag kontakt med rehabiliteringen som ska hjälpa mig att äta lite bättre. Under de senaste åren har min vardagsmat sett ut som:

Morgon: 2-3 Kexchoklad
Middag: Knäckebröd med ägg, sedan frukt, numera vaniljmunkar
Eftermiddag: Ett paket glass

Tidigare åt jag inget på hela dagen men lagade en stor måltid skräpmat på kvällen. Det var t.ex. 4 hamburgare med massa tillbehör, 60 (små) köttbullar o makaroner, 4 varma mackor med en massa ost o majonnäs o annat skräp på, en full Picadeli plocksallad på över ett kg, 8 tacos med massa tillbehör.

Då var jag överviktig o vägde 105 kg. När jag började äta mindre gick jag ned till 75 kg, men har sen gått upp 10 kg igen. Nu är jag rädd att gå upp ännu mer, så jag måste lägga om maten för att gå ner igen.

Jag tänkte börja med att få in lite frukt, samt gå tillbaka till att ta ett par ägg om dagen. Någon som har/haft liknande problem?

jaa du, det är väl ett problem för många i västvärlden, allt som är gott, är ju tyvärr oftast fettbildande eller onyttigt, och ofta både och

ett fel kan ju vara att man inte tar sig tid att verkligen laga mat

och många tjatar om att motionera, men sanningen är ju den att det bara är 20% hur mycket man rör sig som anses av dietister vara anledningen till vikten och 80% som är beroende på kosten

oro och ångest är ofta en sak som påverkar ens aptit, och socker är väl en av de största bovarna, alla vet ju om att är man sjuk av oro och klappar man i sig ett par snickers, så känns det genast lättare, men efter ett tag får man ångest igen

så att bara minska sitt sockerberoende är väl ett första steg, socker är ju egentligen en drog, och inget annat

antonius skrev:oro och ångest är ofta en sak som påverkar ens aptit, och socker är väl en av de största bovarna, alla vet ju om att är man sjuk av oro och klappar man i sig ett par snickers, så känns det genast lättare, men efter ett tag får man ångest igen

Ett mycket sunt beteende för vintersovande djur. Men också för människor när det väntas ofred. Fettreserver ökar chansen att överleva plundringar.

Vildsvin skrev:

antonius skrev:oro och ångest är ofta en sak som påverkar ens aptit, och socker är väl en av de största bovarna, alla vet ju om att är man sjuk av oro och klappar man i sig ett par snickers, så känns det genast lättare, men efter ett tag får man ångest igen

Ett mycket sunt beteende för vintersovande djur. Men också för människor när det väntas ofred. Fettreserver ökar chansen att överleva plundringar.

precis, vi är designade för att leva på savannen, och där fanns det inte mat varje dag, så man var tvungen proppa i sig så mycket man kunde, vilket blir ett problem i en urban miljö

Richard skrev:Är det någon mer här inne som har ätstörningar?

Jag gick nästan ett år hos en dietist i öppenpsykiatrin pga "ospecificerad ätstörning". Jag varvade perioder av självsvält med hetsätningsperioder. Dessutom tränade jag alldeles för mycket vissa perioder som kompensation för ett för högt kaloriintag.

Nu äter jag enligt en strikt kostplan. Tre större mål (enligt tallriksmodellen) och två till tre mellanmål varje dag. Mitt BMI ligger nu konstant runt 21. Innan jag började följa kostplanen pendlade min vikt kraftigt.

För att klara av det här behöver jag fortfarande skriva ner allt jag äter, och så går jag på kontroll en gång per månad på vårdcentralen, plus att en boendestödjare kommer en gång per månad för att stötta mig i att äta och träna på ett sunt sätt. Det fungerar bra nu, men hade såklart varit skönt att slippa skriva hela tiden.

Min psykolog på habiliteringen sa till mig att ätstörning ingår i kriterier för asperger nu för tiden.
Ja jag har problem med maten.
Men det är lite bättre nu när jag har fått hjälp av habiliteringen och gått till dietist.
Men det är ändå inte lätt. Speciellt när man är skälv och ska söka det. Med en himla massa ångest och stress i mellan åt.