Vad kostar en utredning?
31 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Vad kostar en utredning?
Hejsan!
Jag är "Marre", ny här på sidan.. Tänkte börja med en liten fråga..
Är det någon här som vet vad en utredning kostar?
Dum fråga kanske,men jag behöver veta detta..
Tack på förhand,
Marre
Jag är "Marre", ny här på sidan.. Tänkte börja med en liten fråga..
Är det någon här som vet vad en utredning kostar?
Dum fråga kanske,men jag behöver veta detta..
Tack på förhand,
Marre
Senast redigerad av Marre 2011-05-04 16:47:05, redigerad totalt 1 gång.
Välkommen, den är gratis och du går till din vanliga husläkare på din vårdcentral eller öppna psykmottagningen för remiss till utredning.
Ha gärna lite argument med dig om varför du tror att du behöver den.
Ha gärna lite argument med dig om varför du tror att du behöver den.
Senast redigerad av Aspkvinna 2011-05-04 16:47:05, redigerad totalt 1 gång.
Den är bara gratis om man går via vanliga vården, och om de ger en remiss till utredning. På vissa håll är det långa köer och det kan ta mycket lång tid innan man blir utredd. Gör man den privat kan det gå snabbt, men det kostar mycket. Vi betalade 8000 eller nåt sådant när vi utredde dottern.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 16:47:05, redigerad totalt 1 gång.
Okej.... hm..för min läkare skickar in en remiss för utredning nämligen. Kom sedan i efterhand på att det kanske kostade en hel del. Så, iaf.. tack för hjälpen!
Senast redigerad av Marre 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Marre skrev:Okej.... hm..för min läkare skickar in en remiss för utredning nämligen. Kom sedan i efterhand på att det kanske kostade en hel del. Så, iaf.. tack för hjälpen!
Nej om läkaren har skickat då är det gratis eller är det möjligen det där 120:- beloppet eller liknande upp till frikort så inga tusenlappar.
Senast redigerad av Aspkvinna 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Om vi förutsätter att du går via vanliga vården går det på ditt högkostnadsskydd (vilket max kostar 900 kronor per år), men det är inte "gratis", åtminstone var inte min utredning det. Dock anser jag att 900 per år är så gott som gratis (jämfört med 3000 per år till tandläkaren; måste skaffa tandvårdskort SNABBT), men det är ju en annan fråga. Jag tror min utredning kom upp i 420 kronor eller något sådant även om jag tror de faktiskt glömde ta betalt för ett par besök.
Senast redigerad av Peter 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Jag betalade sjuttio spänn per gång på WAIS och 275 per gång hos läkaren, så det plockade ihop till nytt frikort ganska raskt... Men det är ju billigt för vad det är! Särskilt när man hör vad folk får ge privat för att få ungar utredda när BUP har för lång kö och vårdgarantin inte ger nåt.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Jag betalade ingenting, men jag väntade i fem år för att få utredning. Under den tiden jag gick obehandlad drog jag på mig flera depressioner, samt strulade till en hel del saker.
Självkännedom är inget som kommer över en natt, och direkt då man får en diagnos. Men det känns som om den processen blev försenad fem år medan jag befann mig i vårdkön.
Det var ingen som berättade för mig att man kunde göra en privatutredning, tanken slog mig inte heller att det borde varit möjligt. Jag vet faktiskt inte hur "marknaden" såg ut för 10 år sedan då min remiss skickades.
En privat utredning kostar mellan 6000:- till 20.000:- beroende på var du vänder dig och vilken modell som de använder sig av.
Så här i efterhand skulle jag lätt ha betalt de pengarna för att slippa vänta så många år, men det är inte säkert att jag hade resonerat likadant då.
Jag informerar i alla fall om att den möjligheten finns när människor frågar. Vi listar också en del alternativ på vår webbsida: http://attention.vgl.se/index.php?option=com_weblinks&catid=28&Itemid=23
Självkännedom är inget som kommer över en natt, och direkt då man får en diagnos. Men det känns som om den processen blev försenad fem år medan jag befann mig i vårdkön.
Det var ingen som berättade för mig att man kunde göra en privatutredning, tanken slog mig inte heller att det borde varit möjligt. Jag vet faktiskt inte hur "marknaden" såg ut för 10 år sedan då min remiss skickades.
En privat utredning kostar mellan 6000:- till 20.000:- beroende på var du vänder dig och vilken modell som de använder sig av.
Så här i efterhand skulle jag lätt ha betalt de pengarna för att slippa vänta så många år, men det är inte säkert att jag hade resonerat likadant då.
Jag informerar i alla fall om att den möjligheten finns när människor frågar. Vi listar också en del alternativ på vår webbsida: http://attention.vgl.se/index.php?option=com_weblinks&catid=28&Itemid=23
Senast redigerad av ragnevi 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Jag betalade ingenting, men så blev jag ju i princip "tvingad" att gå med på utredningen också, jag var inte särskilt positivt inställd direkt. Men nu i efterhand är jag mycket glad att jag gjorde utredningen och fick diagnoser.
Grattis mig till 4700 inlägg...
Grattis mig till 4700 inlägg...
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Hej Marre och varmt välkommen till oss!
Jag fick också min utredning gratis, på remiss av en barnpsykolog.
Hoppas massor du hittar en bra psykolog!
Förresten: det finns inga dumma frågor, bara dumma svar !
Jag fick också min utredning gratis, på remiss av en barnpsykolog.
Hoppas massor du hittar en bra psykolog!
Förresten: det finns inga dumma frågor, bara dumma svar !
Senast redigerad av geocache 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Jag fick ingen som helst hjälp att förstå vad asperger innebär, då jag hade fått diagnos.
Som tur var, var jag som många andra som nyss upptäckt npf, specialintresserad av att leta information. Så det gick ju rätt bra i alla fall.
Efter utredningen, fick jag ett möte med utredningsteamet där de visade hur jag hade presterar på WAIS, och så sade de att jag har Aspergers syndrom.
Och så skrev de en remiss till mitt vanliga psyk, att jag hade fått diagnosen och behövde hjälp. Då fick jag en kurator som kunde ungefär noll och intet om asperger (mer än att hon trodde att jag kanske hade svårt att få vänner eftersom jag inte tittade henne i ögonen).
Besöken för utredningen kostade det som andra har skrivit i denna tråd.
Som tur var, var jag som många andra som nyss upptäckt npf, specialintresserad av att leta information. Så det gick ju rätt bra i alla fall.
Efter utredningen, fick jag ett möte med utredningsteamet där de visade hur jag hade presterar på WAIS, och så sade de att jag har Aspergers syndrom.
Och så skrev de en remiss till mitt vanliga psyk, att jag hade fått diagnosen och behövde hjälp. Då fick jag en kurator som kunde ungefär noll och intet om asperger (mer än att hon trodde att jag kanske hade svårt att få vänner eftersom jag inte tittade henne i ögonen).
Besöken för utredningen kostade det som andra har skrivit i denna tråd.
Senast redigerad av Bror Duktig 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Tack för alla era svar och att ni tog er tiden.. Nu känner jag mej lugn angående kostnaden. Antar att det nu bara är till att vänta och se hur lång tid det tar innan jag väl får komma dit och påbörja utredningen.
Det är ingen som råkar veta hur utredningen går till? Alltså vad dom gör/vad man själv får göra etc..
Tack iaf än en gång!
// Marre
Det är ingen som råkar veta hur utredningen går till? Alltså vad dom gör/vad man själv får göra etc..
Tack iaf än en gång!
// Marre
Senast redigerad av Marre 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
nano skrev:Vem försökte tvinga dig?MsTibbs skrev:Jag betalade ingenting, men så blev jag ju i princip "tvingad" att gå med på utredningen också...
Och varför?
Jag mådde inge bra då. Utan min vetskap snackade min AF-handläggare som "tyckte jag såg deprimerad ut" med psykolog och utan förvarning dök brev upp att jag skulle till arbetsprykologen, ja å det gick ju inge bra, hon tydligt efter första mötet sa att jag hade så massa AS och ADHD-symtom att hon insisterade på utredning. My way or the highway. Antingen utredning eller tack och ajöss å ha det så kul. Enda jag visste då var att jag var så psykiskt fucked up i perioder att jag skulle gå under totalt annars. Det var den hjälpen eller ingen hjälp what so ever och hur bra har jag historiskt klarat mig då? Njää. För snurrig allting kaos, usschyamejjen....
Fx0r vad nervös jag är ska till psyk sen *ångestig och snurrig* :cry:
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Marre, först ska du bli ställd i kö av nån läkare, på nåt utredningsställe eller på vanliga öppenpsyk. När du väl blivit ställd i kö ska du fråga hur lång väntetid det ser ut att bli. Om det är mer än tre månader (det lär det vara, tror det brukar ligga på ett till två år på många ställen) så ska du ringa Vårdgarantikansliet och be att få bli ställd i kö hos dem. Orkar du med mer så kan du sen leta vidare efter nån privatpraktiserande utredare som kan ta dig och så be dem tala med Vårdgarantikansliet om finansieringen. Lycka till!
Inser först nu att jag svarat på nåt helt annat än det du frågade om... Typiskt mig. Skit samma, kanske du har glädje av att få veta det här också, man vet ju aldrig?
Inser först nu att jag svarat på nåt helt annat än det du frågade om... Typiskt mig. Skit samma, kanske du har glädje av att få veta det här också, man vet ju aldrig?
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Trodde annars att vårdarantin var något som sköttes automatiskt, menar du att man måste säga till det där vårdgarantikansliet för att något ska hända?
MsTibbs, låter som en ganska udda metod, upplevde de dig som aggressiv och försökte köra med samma mynt tillbaka eller så?
Man har ju alltid rätt att neka till behandling, vet inte om de har rätt att då tvärvägra hjälpa till själva.
Marre, tänkte på en sak som någon annan på forumet skrev med tanke på att skaffa diagnos, tycker man inte att man behöver diagnosen till något är det troligen lika bra att låta bli att skaffa någon.
Hon hade råkat ut för någon som förmodligen i okunskap tagit hennes AS som en egenskap som skulle göra att hon inte kunde knyta an till barnet hon fött och att barnet inte skulle kunna knyta an till henne, om nu anknytandet spelar någon roll vet jag inte.
Antar att denne trodde (eller "visste") det var ett förståndshandikapp, nämnde själv ordet asperger till en myndighetsperson som genast började tala enklare med mig (välvilja antar jag).
I vilket fall som helst, så socialtjänsten såg till att hon fick en sk "god man" som skulle sköta hennes ekonomi (hur nu det skulle hjälpa detta lilla nyfödda barn var det nog ingen som visste).
Han var ju dessbättre inte den som gav sig utan skrev till tingsrätten, och de sade upp godmannaskapet med omedelbar verkan.
************** Lite förmodligen rätt onödighetsaktig info ************
Om vård:
Har iofs sluppit köer på mer än några få dagar själv, som mest föreslogs 3 veckor.
Det ändrades snabbt näs jag sade, "ok, inte snabbare? jag ska väl iaf ta o ringa runt o se om det finns någon som kan ta mig."
"Det tror jag inte, de kör bara i 8 timmar om dagen de flesta, vi kör till kl 22".
"Jaha, rätt kört då, men jag kan väl ändå ringa runt o se?"
"ja det kan du".
Medans jag satt o väntade på en annan sak så fick jag veta att de kunde ta mig redan på måndagen klockan 20 efter helgen och detta var på en torsdag.
På AF en gång i tiden:
Jag frågade efter "någon hjälp att komma rätt för jag är så nere, och jag har jobb på gång och jag behöver frächa upp en specifik kunskap" en gång och då sade hon i mottagningen på AF, åh men du har det lätt för dig, du är så öppen och frammåt.
Jo det kan se så ut men skenet bedrar.
Just då kom det en journalist och hon ursäktade sig med att de dels stänger just precis och att hon bokat in denna journalist.
MsTibbs, låter som en ganska udda metod, upplevde de dig som aggressiv och försökte köra med samma mynt tillbaka eller så?
Man har ju alltid rätt att neka till behandling, vet inte om de har rätt att då tvärvägra hjälpa till själva.
Marre, tänkte på en sak som någon annan på forumet skrev med tanke på att skaffa diagnos, tycker man inte att man behöver diagnosen till något är det troligen lika bra att låta bli att skaffa någon.
Hon hade råkat ut för någon som förmodligen i okunskap tagit hennes AS som en egenskap som skulle göra att hon inte kunde knyta an till barnet hon fött och att barnet inte skulle kunna knyta an till henne, om nu anknytandet spelar någon roll vet jag inte.
Antar att denne trodde (eller "visste") det var ett förståndshandikapp, nämnde själv ordet asperger till en myndighetsperson som genast började tala enklare med mig (välvilja antar jag).
I vilket fall som helst, så socialtjänsten såg till att hon fick en sk "god man" som skulle sköta hennes ekonomi (hur nu det skulle hjälpa detta lilla nyfödda barn var det nog ingen som visste).
Han var ju dessbättre inte den som gav sig utan skrev till tingsrätten, och de sade upp godmannaskapet med omedelbar verkan.
************** Lite förmodligen rätt onödighetsaktig info ************
Om vård:
Har iofs sluppit köer på mer än några få dagar själv, som mest föreslogs 3 veckor.
Det ändrades snabbt näs jag sade, "ok, inte snabbare? jag ska väl iaf ta o ringa runt o se om det finns någon som kan ta mig."
"Det tror jag inte, de kör bara i 8 timmar om dagen de flesta, vi kör till kl 22".
"Jaha, rätt kört då, men jag kan väl ändå ringa runt o se?"
"ja det kan du".
Medans jag satt o väntade på en annan sak så fick jag veta att de kunde ta mig redan på måndagen klockan 20 efter helgen och detta var på en torsdag.
På AF en gång i tiden:
Jag frågade efter "någon hjälp att komma rätt för jag är så nere, och jag har jobb på gång och jag behöver frächa upp en specifik kunskap" en gång och då sade hon i mottagningen på AF, åh men du har det lätt för dig, du är så öppen och frammåt.
Jo det kan se så ut men skenet bedrar.
Just då kom det en journalist och hon ursäktade sig med att de dels stänger just precis och att hon bokat in denna journalist.
Senast redigerad av nano 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
nano skrev:MsTibbs, låter som en ganska udda metod, upplevde de dig som aggressiv och försökte köra med samma mynt tillbaka eller så?
Man har ju alltid rätt att neka till behandling, vet inte om de har rätt att då tvärvägra hjälpa till själva.
AF uppfattade att jag hade problem och AF trodde dessa problem huvudsakligen berodde på AS/ADHD som var odiagnosticerad. AF erbjöd hjälpen att jag skulle få utredning, ville jag inte ha den hjälpen som de erbjöd, så skulle jag få klara mig bäst jag kunde utan hjälp på öppna arbetsmarknaden. Realistiskt iofs, men jag bidde jäkligt sur då, eftersom jag inte alls tyckte jag stämde in på det jag då trodde var asperger och ADHD.
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Aha, ja nu när du säger det så okmmer jag o tänka på att jag trodde jag att asperger var något helt annat jag med innan jag började undersöka det närmare, hade just ingen anledning innan, och inte intresse heller.
Jag tänkte i termer som rullstol, dregla, inte kunna prata.
Inte så kul om man faktiskt hade det bekymret, och tänk om det bara är ytan, huga, hmm kanske ännu värre om man inte kan tänka heller, jag vet inte.
Jag gör nog ibland som dessa som tror sig veta vad AS är förnågot innan de faktiskt vet.
Jag tänkte i termer som rullstol, dregla, inte kunna prata.
Inte så kul om man faktiskt hade det bekymret, och tänk om det bara är ytan, huga, hmm kanske ännu värre om man inte kan tänka heller, jag vet inte.
Jag gör nog ibland som dessa som tror sig veta vad AS är förnågot innan de faktiskt vet.
Senast redigerad av nano 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Tack eran hjälp.. Nu vet jag lite mer iaf.. Speciellt det där med vårdgarantin. Det hade jag faktiskt ingen aning om.. Så det var ju bra att jag fick reda på det..
Senast redigerad av Marre 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
nano skrev:Trodde annars att vårdarantin var något som sköttes automatiskt, menar du att man måste säga till det där vårdgarantikansliet för att något ska hända?
Japp. Detta är väldigt viktigt. Se också till att de noterar dagen då din första vårdkontakt gjordes (tex om du självanmälde dig till utredning eller gick till din husläkare som remitterade) för det är den dagen som skall vara dag 0 och inte den dag då du anmäler dig till vårdgarantikansliet. Ring också igen när det börjar ta tid. Det verkar som om man kan korta tiden genom att "tjata" (inte alltför mycket förstås, men säg en gång i månaden) och fråga vad som händer.
Jag tror det sagts tidigare, men det tål att upprepas: Normala väntetider för utredning av Asperger eller ADHD-problematik ligger på mellan 2 och 4 år. Det är inte troligt att vårdgarantin gör väntetiden kortare än säg 1,5 år eller kanske 1 år om man verkligen har tur, trots att det i teorin skall vara 90 dagar. Men även om det kan kännas som om några månader hit eller dit knappast gör någon skillnad skulle jag säga att det halvår till kanske ett år vårdgarantin kan förkorta väntetiden kan vara bra i förlängningen, speciellt när man är frustrerad på att inget händer.
Senast redigerad av Peter 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Haha, jag pratade med någon myndighetsperson om att det nog skulle ta lång tid om man ville bli utredd, hon sade "neeeej det ska inte ta så lång tid, det går nog att ordna".
Men vill knappast längre själv annat än för min personliga nyfikenhet och då vill jag vara någolunda skärpt, det är jag verkligen inte nu efter en tids depression, tror iaf att det är vad det är, har ju varit helt nere i skorna men det bättrar sig nu
Börjar känna att jag kan göra bra saker åt det jag gör i framtiden.
Jag går nog o undersöker mig inkognito om jag gör det.
Men vill knappast längre själv annat än för min personliga nyfikenhet och då vill jag vara någolunda skärpt, det är jag verkligen inte nu efter en tids depression, tror iaf att det är vad det är, har ju varit helt nere i skorna men det bättrar sig nu
Börjar känna att jag kan göra bra saker åt det jag gör i framtiden.
Jag går nog o undersöker mig inkognito om jag gör det.
Senast redigerad av nano 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Peter skrev:
Japp. Detta är väldigt viktigt. Se också till att de noterar dagen då din första vårdkontakt gjordes (tex om du självanmälde dig till utredning eller gick till din husläkare som remitterade) för det är den dagen som skall vara dag 0 och inte den dag då du anmäler dig till vårdgarantikansliet.
Det de sagt till mig är dag ett är nån nån tagit emot anmälan och skrivit in en i kö, på en utredningsenhet eller psyk.mottagning. Det kan säkert råda olika uppfattningar om det, det tycks ju göra det om det mesta. Jag fick vänta i två år innan jag fick min utredning via Vårdgarantin.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
alfapetsmamma skrev:Peter skrev:
Japp. Detta är väldigt viktigt. Se också till att de noterar dagen då din första vårdkontakt gjordes (tex om du självanmälde dig till utredning eller gick till din husläkare som remitterade) för det är den dagen som skall vara dag 0 och inte den dag då du anmäler dig till vårdgarantikansliet.
Det de sagt till mig är dag ett är nån nån tagit emot anmälan och skrivit in en i kö, på en utredningsenhet eller psyk.mottagning. Det kan säkert råda olika uppfattningar om det, det tycks ju göra det om det mesta. Jag fick vänta i två år innan jag fick min utredning via Vårdgarantin.
För mig tog det ungefär 1,5 år. Det datum vårdgarantienheten skrev upp för mig (två gånger, för de hade fipplat bort mig emellan) var det datum jag självanmälde mig till Karolinska sjukhusets neuropsykiatriska avdelning. Innan jag fick utredningen hade jag dessutom blivit remitterad två gånger av olika läkare, men det var min självanmälan som satte tidpunkten. Vad jag menar är att det må vara olika, men man skall vara medveten om vad som är möjligt och påtala detta, så att man inte bara accepterar vad just den tjänsteman som råkar sitta vid telefonen när man ringer godtyckligt känner för. Jag misstänker att reglerna är sådana att det datum som gäller är det datum man ansöker om att få ställas i kö. Detta blir i praktiken det datum man gör en självanmälan alternativt det datum en läkare skriver en remiss om utredning.
Senast redigerad av Peter 2011-05-04 16:47:09, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Aspergare och vården