Riksamiralen skrev:Jaha när kommer stjärnan Betelgeuse explodera då tror ni, kommer det hända i vår livstid eller vad tror ni, några bets än på det? Kommer det bli fyrverkerier i himmeln då så man kan titta på spektaklet när hela den solen blir till en supernova?
Min magkänsla säger att det kanske kommer dröja några hundra år tills den stjärnan exploderar så då lär jag inte få se det hända.

manne skrev:

slackern skrev:

manne skrev:här så har du filmen.

https://www.netflix.com/search?q=elisu&jbv=70251536

jag är helt 100 på att inom 100 år så har vi rymdstationer i rymden.

och robotar.

https://www.dakkadakka.com/gallery/1006 ... etail.html

Vi har ju redan rymdstationer i rymden.

https://www.nasa.gov/mission_pages/stat ... index.html

jag menar sådan man kan bo livet ut med atmosfär och skogar och grön områden.

Richard skrev:

manne skrev:

slackern skrev:
Vi har ju redan rymdstationer i rymden.

https://www.nasa.gov/mission_pages/stat ... index.html

jag menar sådan man kan bo livet ut med atmosfär och skogar och grön områden.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dysonsf%C3%A4r

Richard skrev:Om det skulle hända snart, så har den ju egentligen redan exploderat, det tar 600 år innan dess ljus når oss.

Riksamiralen skrev:

Richard skrev:Om det skulle hända snart, så har den ju egentligen redan exploderat, det tar 600 år innan dess ljus når oss.

Ja precis, rymden är oändlig och växer för varje sekund utåt. Och avstånden är något otroligt långa.
Alla stjärnor som skulle innebära en risk för Jorden om de exploderade och utsöndrar strålning ligger för långt bort. Så exploderande stjärnor är en mycket liten eller icke-existerande risk i vår tid vi lever i just nu.
Men andra saker som solstormar eller gammablixtar är skrämmande att tänka på, de kan komma närsomhelst utan att vi är förvarnade.

Riksamiralen skrev:Jag ägnar Universum ganska djupa tankar varje dag, ibland funderar jag ''vem är jag?'', ''vart/hur uppstod mitt medvetande tillstånd?'', ''kan jag ha funnits innan mitt nuvarande medvetande?'', jag brukar tänka på vad som finns utanför Universums slut, rymden har mycket svar men mycket fler frågor än det svarar på, brukar tänka på att människans sinnen inte är fullständiga, ''vad är det vi inte ser?'', tänker på skikt eller dimensioner vi inte var skapade att uppfatta med våra biologiska sinnen som uppkommit på Tellus förhållanden. Allt är en enda röra, en stor begränsning, ett mysterium, jag hoppas man får veta mer om allting den dagen man dör, får svaren vad allt strävande inneburit överhuvudtaget, jag vill inte tro att allting är ett meningslöst kretslopp av uppkomst och fall, typ att medvetandet i sig uppstår och försvinner, någon oändlighet tycker jag ska finnas där man förstår allting och där allting är fulländat.

Riksamiralen skrev:Jag ägnar Universum ganska djupa tankar varje dag, ibland funderar jag ''vem är jag?'', ''vart/hur uppstod mitt medvetande tillstånd?'', ''kan jag ha funnits innan mitt nuvarande medvetande?'', jag brukar tänka på vad som finns utanför Universums slut, rymden har mycket svar men mycket fler frågor än det svarar på, brukar tänka på att människans sinnen inte är fullständiga, ''vad är det vi inte ser?'', tänker på skikt eller dimensioner vi inte var skapade att uppfatta med våra biologiska sinnen som uppkommit på Tellus förhållanden. Allt är en enda röra, en stor begränsning, ett mysterium, jag hoppas man får veta mer om allting den dagen man dör, får svaren vad allt strävande inneburit överhuvudtaget, jag vill inte tro att allting är ett meningslöst kretslopp av uppkomst och fall, typ att medvetandet i sig uppstår och försvinner, någon oändlighet tycker jag ska finnas där man förstår allting och där allting är fulländat.

Richard skrev:Jag skulle gissa på att intelligent liv är ytterst sällsynt. Liv tror jag däremot att det finns på andra planeter. Men intelligent, så som människan, tror jag knappt finns, då skulle de nog ha visat sig under alla 13,8 miljarder år universum har funnits. Via teleportering eller nått, de skulle i så fall troligen finnas nått som kommit längre än människan i utvecklingen. Eller så går det helt enkelt inte att resa så långa sträckor i rymden som avståndet mellan stjärnorna.

Det skulle kunna göras av robotar med radiobatteri som räcker i tusentals år. Alltså en planet som kommit så pass långt att robotar tagit över, något som kanske håller på att hända här snart? Men eftersom organiskt (animaliskt) liv på jorden är max 500 år (Håkäringen tros kan bli 500 år). Det är väl nästan ändå för kort tid att ta sig mellan stjärnorna, om man skulle åka 10% av ljusets hastighet så kommer vi till närmaste stjärna på 40 år. O att åka så fort är vi långt ifrån att kunna göra.

Vi började sända ut radiovågor för lite mer än 100 år sen, så signalerna har nått lite mer än 100 ljusår. Vad vi vet har det inte uppfattas av något utomjordiskt.

Richard skrev:Jag skulle gissa på att intelligent liv är ytterst sällsynt. Liv tror jag däremot att det finns på andra planeter. Men intelligent, så som människan, tror jag knappt finns, då skulle de nog ha visat sig under alla 13,8 miljarder år universum har funnits. Via teleportering eller nått, de skulle i så fall troligen finnas nått som kommit längre än människan i utvecklingen. Eller så går det helt enkelt inte att resa så långa sträckor i rymden som avståndet mellan stjärnorna.

Det skulle kunna göras av robotar med radiobatteri som räcker i tusentals år. Alltså en planet som kommit så pass långt att robotar tagit över, något som kanske håller på att hända här snart? Men eftersom organiskt (animaliskt) liv på jorden är max 500 år (Håkäringen tros kan bli 500 år). Det är väl nästan ändå för kort tid att ta sig mellan stjärnorna, om man skulle åka 10% av ljusets hastighet så kommer vi till närmaste stjärna på 40 år. O att åka så fort är vi långt ifrån att kunna göra.

Vi började sända ut radiovågor för lite mer än 100 år sen, så signalerna har nått lite mer än 100 ljusår. Vad vi vet har det inte uppfattas av något utomjordiskt.