Tips om en konferens i Sthlm alt. på nätet.

"Vilka psykologiska behandlingar kan hjälpa människor med adhd och autism? Hur kan vi förstå svårigheterna att reglera känslor och självskadebeteende? Hur ser evidensläget ut för psykologisk behandling vid adhd, hur kan man behandla stress vid autism och hur anpassar man traumabehandling vid NPF? Under den här konferensen får du kunskap både ur ett egenupplevt perspektiv och från forskare och kliniskt verksamma med stor erfarenhet på sina områden."

Känslor, stress och trauma vid autism och ADHD.

https://www.pedagogisktperspektiv.se/lecture/kanslor-stress-och-trauma-vid-autism-och-adhd/

Det var på tiden....
Man har alltid betett sig som att ANTINGEN har du autism etc ELLER så beror dina bekymmer på trauma. Inte både och det går ej tydligen....
Faktum är att de med npf är väldigt mycket mer utsatta för sådant som alla betecknar som traumatiska negativa händelser och dessutom i vardagen är utsatta för daglig stress vilket i sig är traumatiskt och sätter stora spår när det pågår ständigt och utan att kunna komma ifrån eller bli förstådd!

Verkar ju bara vara en timme om npf och differentialsiagnostik vid trauma.

Känner mig så less på alla konferenser etc. Det låter bra med konferenser, föreläsningar etc, fast de bara pratar mycket men det märks inte några förbättringar i vården.

Zima33 skrev:Verkar ju bara vara en timme om npf och differentialsiagnostik vid trauma.

Känner mig så less på alla konferenser etc. Det låter bra med konferenser, föreläsningar etc, fast de bara pratar mycket men det märks inte några förbättringar i vården.

Exakt!
Jävla snack hela tiden och alla ska verka så jädra duktiga och nytänkande (my ass) men inte ett JÄKLA SKIT händer i vården eller samhället!!!
Kör upp ett skit i röven..

Men det är väl inte samma personer som föreläser som ska implementera nya rön i vården.

Alien skrev:Men det är väl inte samma personer som föreläser som ska implementera nya rön i vården.

Vad f-n är meningen då?


Det handlar ju enbart om att glänsa. Att synas själv.
Jaja jag ska inte vara för dömande nä... Bara trött på alt som jag upplever som ett falskt spel enbart.
Är ingen duktig välbeläst akademiker nej. Tyvärr alla är ju ej så lyckade. Men jag säger vad jag ser och tycker.

Vadå meningen? Är det inte bra att forskningen går framåt? Ska inte forskare få föra ut sina resultat?

Sedan är det en annan sak att det tar lång tid innan forskningresultatet påverkar behandlingen på sjukhusen. Det finns ett talesätt typ att nya rön får genomslag först när de gamla professorerna slutat.

Ibland läser man om nya mediciner men då är de fortfarande på forskningsstadiet. Som sjuk/anhörig får man kanske hopp men det tar åratal innan de nya medicinerna kan tas i bruk.

Alien skrev:Vadå meningen? Är det inte bra att forskningen går framåt? Ska inte forskare få föra ut sina resultat?

Sedan är det en annan sak att det tar lång tid innan forskningresultatet påverkar behandlingen på sjukhusen. Det finns ett talesätt typ att nya rön får genomslag först när de gamla professorerna slutat.

Ibland läser man om nya mediciner men då är de fortfarande på forskningsstadiet. Som sjuk/anhörig får man kanske hopp men det tar åratal innan de nya medicinerna kan tas i bruk.

Jag tycker att jag ser att det tar för lång tid!
Och under tiden lider människor...

Får jag inte bli upprörd över det??
Jag ser som vissa andra tydligen också gör att det är bara prat, prat, visa upp sig, konferenser, göda sin egen pengakran etc bla bla bla......
Men var fan är Resultatet?

Ibland undrar man ju om det är så att det är bra för en dels personliga liv att det är problem i samhället....

Men vad fan vet jag? Jag är ju ej forskare, journalist, lobbyist, reporter, politiker, .........

Nä jag tänker väl fel

Alyana skrev:

Alien skrev:Vadå meningen? Är det inte bra att forskningen går framåt? Ska inte forskare få föra ut sina resultat?

Sedan är det en annan sak att det tar lång tid innan forskningresultatet påverkar behandlingen på sjukhusen. Det finns ett talesätt typ att nya rön får genomslag först när de gamla professorerna slutat.

Ibland läser man om nya mediciner men då är de fortfarande på forskningsstadiet. Som sjuk/anhörig får man kanske hopp men det tar åratal innan de nya medicinerna kan tas i bruk.

Jag tycker att jag ser att det tar för lång tid!
Och under tiden lider människor...

Får jag inte bli upprörd över det??
Jag ser som vissa andra tydligen också gör att det är bara prat, prat, visa upp sig, konferenser, göda sin egen pengakran etc bla bla bla......
Men var fan är Resultatet?

Ibland undrar man ju om det är så att det är bra för en dels personliga liv att det är problem i samhället....

Men vad fan vet jag? Jag är ju ej forskare, journalist, lobbyist, reporter, politiker, .........

Nä jag tänker väl fel

Nä, jag håller med. Inte upplevt att det varit någon större idé att gå till vården, jag kom till insikten att jag hatar och förstör för mig själv och det var för att jag spånade själv med psykologen som mest höll med. Det känns som vi alltid kommer sist och får minst hjälp. Mig verkar samhället helst vilja glömma så de har ett problem mindre.

Jag förstår att man blir frustrerad för att det inte händer något/går för långsamt.

Men forskningen måste ta tid, det bara är så. Och journalister vill ju skriva nyheter de vet att männisor är intressede att läsa. Jag tycker det är bra att det finnns både forskare och journalister. De ska också ha lön för sitt arbete, vaddå "göra sin egen pengakran".

Läkemedelsföretag finns inte för välgörenhets skull utan för att tjäna pengar. De satsar pengar på forskning och vill ha tillbaka detta och vinst. Det är inte heller något att förundras över. Vad är alternativet, att staten finansierar läkemedelsforskningen i stället? Då skulle nog skatterna behöva höjas rejält. Alltså för varje framgångsrik medicin som forskats fram och ger vinst, finns det säkert mycket forskning som inte lett fram till resultat.

Skulle man släppa ut en medicin för tidigt riskerar man oväntade biverkningar (som neurosdyn). Därför måste det ta tid.

Det har ju kommit fram många effektiva mediciner som gör att folk som tidigare skulle ha dött överlevt. Är det något som gått framåt så är det den medicinska vetenskapen.

Sen är det en annan sak att den psykiska vården kommer sist. Att det inte finns resurser och att det inte ens finns tillräckligt med läkare. Att man måste vänta så länge på vård fast man mår jättedåligt. Men det är ju varken forskarnas el journalisternas fel.