Jag kräver anledningar för att göra saker. Så kommer väl sluta mina dagar med att någon ropar "Akta!" och jag säger stilla "Varför då?" och sen säger det SMACK och en bil kör över mig.

Hade ingen aning om att det kunde vara aspigt.

Jag ser det inte som att jag har några svårigheter, det får andra personer göra åt mig.
Det vill säga att andra personer får se saker jag gör som svårigheter, jag har märkt att folk är så duktiga på att störa sig på saker som jag gör, så jag överlåter detta åt dem

Det är ytterst struligt med både Asperger (som jag nu nöjt förstår mig själv bättre genom att veta om), när jag är på sjukhus p.g.a schizofrenin. Jag är alltid utanför "det normala".

Sedan så har jag nog skrivit av mig en massa saker som Aspergern har inneburit för mig under många år, speciellt som enstöring och psykiskt pressad, och efter sjukdomskraschen, det tomma intet av "relationer" gentemot vården. Olika mycket.

Det som är svårast generellt är NT:s. LOL Kunde inte låta bli

Min mening är absolut inte att skoja bort allvaret med ställd fråga, och jag kan känna igen mig i en hel del av det som vissa redan svarat.

Men jag har en grundläggande inställning att autism/asperger egentligen inte finns.
Det är ju bara ett ord som försöker beskriva ett tillstånd och en perception samt diverse symptom som man har klumpat ihop och valt ett namn för. Det är alltså påhittat. Precis som det mesta.

Och misstolka mig rätt nu om nån ska göra det, jag försöker inte vara kränkande mot någon, utan det är bara så jag ser det.

uum...att umgås med folk...det är ju dessutom vad diagnosen handlar om.

Wow, ni verkar verklige ha koll på er själva.....

Stresskänslighet med tillhörande sömnproblem. Kallprat är även en svårighet men inget jag bryr mig om eftersom jag inte får något ut av det ändå.

triggerhappyD skrev:diverse symptom som man har klumpat ihop och valt ett namn för. Det är alltså påhittat.

Kanske man borde dela upp diagnosen i flera underdiagnoser? Det borde iaf vara användbart för att utarbeta effektiva mitigeringsstrategier för de effekter som de olika delegenskaperna ger.

Sazzynation skrev:Konfrontation - Vare sig det är irl eller inte så undviker jag konflikter.

Svenskar är konflikträdda ( rent generellt ) och det har inget med AS att göra .

Hela landet har asperger..

Situationer när det är rörigt och ostrukturerat och jag inte kan skapa mig en egen struktur. Sådan tillfälllen är hemska och jag blir ofta arg.

elle skrev:

Sazzynation skrev:Konfrontation - Vare sig det är irl eller inte så undviker jag konflikter.

Svenskar är konflikträdda ( rent generellt ) och det har inget med AS att göra .

Fast när konfrontationen eller konflikten tar all ens tid och energi i anspråk kan det visst relateras till AS. När konflikten pågår i ens huvud i dagar, veckor och månader eller år efter det att den är avslutad för motpartens del kan det vara en följd av de svårigheter AS medför.
Jag är inte rädd för konflikter men vet av erfarenhet att de tar all min energi vilket gör att det inte finns ork till något annat. Därför försöker jag undvika att hamna i konflikt med omgivningen. Tyvärr har omgivningen en tendens att utnyttja detta. Så det gäller att vara observant när man har med människor att göra.

Det mest konkreta jag har är sociala svårigheter. Annars tycker jag inte att resten är någon negativ effekt förutom vissa tillfällen som det krockar t.ex. jag har olika vanor o gillar inte då det förändras om inte jag har godkänt det.

enperson skrev:Det mest konkreta jag har är sociala svårigheter.

Där har vi grunden i AS-diagnosen

För mycket intryck av allting.

Är inte så djupt in i autismspektrumet men men:
-Dålig på att knyta djupare kontakter till andra människor
-Dålig på att ta sociala initiativ
-Dålig på socialt umgänge
-För nöjd/lat med ensamhet
-Svårt för stora sociala sammankomster med hög grad stimuli (krog, koncerter, likn.
-Kan inte attrahera kvinnor
-Svårt att börja med nya aktiviteter/intressen om jag inte direkt brinner för dem

Detta leder i sin tur till:
-Depression
-Ännu mer ovilja till att ta sociala initiativ och träffa folk
-Tråkigt liv där jag gör samma saker hela tiden, utan att något nytt händer eller några nya människor dyker upp

Jag kan fastna lite för mycket i vanor. Det kan vara fint att ha samma rutiner hela tiden men det är inte bra tror jag. Det kan bli lite för överdrivet. Och jag blir för ensam och isolerar mig. I sommar jobbade jag mycket och tillbringade för mycket tid ensam, det var inte en bra sommar, och istället för att göra det vettiga och gå ut mer och spendera mer tid med folk, kontakta folk och säga hej, så isolerar jag mig mer. Det är inte bra.

triggerhappyD skrev:Det som är svårast generellt är NT:s. LOL Kunde inte låta bli

Min mening är absolut inte att skoja bort allvaret med ställd fråga, och jag kan känna igen mig i en hel del av det som vissa redan svarat.

Men jag har en grundläggande inställning att autism/asperger egentligen inte finns.
Det är ju bara ett ord som försöker beskriva ett tillstånd och en perception samt diverse symptom som man har klumpat ihop och valt ett namn för. Det är alltså påhittat. Precis som det mesta.

Och misstolka mig rätt nu om nån ska göra det, jag försöker inte vara kränkande mot någon, utan det är bara så jag ser det.

Jag tycker själv att asperger som diagnos är väldigt förvirrande. Just för att det är vissa typer av symptom som någon har klumpat ihop. Jag vet ju bara att jag har uppfyllt tillräckligt många punkter för att bli diagnostiserad men vet knappt vilka punkter jag har svårt med.

Det är väl snarare folk som har problem med AS, om man kunde acceptera att man är eljest, skulle det inte vara en svårighet

Fick veta av dietisten idag att min ätstörning är en del av att ha autism, så där har jag definitivt en svårighet, milt sagt. Om jag inte kämpar emot den svälter jag ihjäl.

Är dålig på att vara lagom.

Gör allt 200%. Är intensivt, noggrann och känslig. Blir lätt trött av det.
Är både fysiskt och psykiskt känslig. Försöker bli mer tuff, cool, lugn och känslokall.
Har svårt att komma igång med saker och ting men när jag väl kommit igång går det bra, men då kan det vara svårt tt avsluta.
Dålig på att passa tider. Vänder lätt på dygnet eftersom man kan sova och vara vaken väldigt länge. Men mina sömntabletter av sömnhormon har hjälp mig mycket.
Är blyg också, men mycket mindre än när jag var yngre och barn.
Extremt feminin helt enkelt. Och det är ju aldrig politiskt korrekt.
Så att jag är noggrann är bra, men att jag är stresskänslig är dåligt.

antonius skrev:Det är väl snarare folk som har problem med AS, om man kunde acceptera att man är eljest, skulle det inte vara en svårighet

Klokt sagt.

Solblomma skrev:Fick veta av dietisten idag att min ätstörning är en del av att ha autism, så där har jag definitivt en svårighet, milt sagt. Om jag inte kämpar emot den svälter jag ihjäl.

Om jag minns rätt så är inte ätstörning en av de punkterna som kan bidra med att man blir diagnostiserad med just asperger. Kanske om du har en annan form av autism. Däremot vet jag att det är ganska vanligt att folk diagnostiserade med asperger kan ha svårt för att äta vissa saker.
Det finns många problem som jag har haft vilka folk har skyllt på min diagnos men så har det visat sig att jag har lidit av olika sjukdomar i stället.

Karamell skrev:

antonius skrev:Det är väl snarare folk som har problem med AS, om man kunde acceptera att man är eljest, skulle det inte vara en svårighet

Klokt sagt.

tack