marxisten skrev:Den servicelägenhet jag har är det jag som står på kontraktet på hos hyresbolaget. Detta betyder att jag närsomhelst kan sluta med att ha stödet som servicepersonalen ger men ändå bo kvar i min lägenhet då detta är min lägenhet och ingen annans.

Jag läste någon skrev att man skriver på ett kontrakt om att inte få besittningsskydd för lägenheten och att det är en tillfällig lägenhet. Men du har alltså fått ett kontrakt genom LSS? Är det olika att man ibland får kontrakt med bostadsbolaget och ibland inte får det?

Sen undrar jag om/hur ett boende i servicelägenhet på LSS kan påverka mina år i Stockholms bostadsförmedling? Jag har väl kvar kötiden? Men om jag likt marxisten skulle få ett kontrakt på lägenhet via LSS, förlorar jag då kötiden i Stockholms bostadsförmedling?

Moderator: Lade till citatruta.

Ung_Aspie skrev:Jag läste någon skrev att man skriver på ett kontrakt om att inte få besittningsskydd för lägenheten och att det är en tillfällig lägenhet. Men du har alltså fått ett kontrakt genom LSS? Är det olika att man ibland får kontrakt med bostadsbolaget och ibland inte får det?

Har jag ej fått göra, men möjligt det är så i andra kommuner. Här är det iaf, så att jag själv står på lägenheten hos NBAB och det är min signatur på pappret. Således är det jag som hyr direkt av NBAB och inte via kommunen och det är min lägenhet. Jag har lika stor besittningsrätt till den som alla andra boendes i trapphuset.

Vet dock inte hur det ser ut i andra kommuner, men för mig är det iaf. ett vanligt hyreskontrakt.

Ung_Aspie skrev:Sen undrar jag om/hur ett boende i servicelägenhet på LSS kan påverka mina år i Stockholms bostadsförmedling? Jag har väl kvar kötiden? Men om jag likt marxisten skulle få ett kontrakt på lägenhet via LSS, förlorar jag då kötiden i Stockholms bostadsförmedling?

Inte den blekaste om detta då jag inte bor i Stockholm. Dock bör det påverka lika mycket som om du flyttade in i vilken lägenhet som helst om du liksom jag får förstahandskontraktet. Vet ej hur reglerna på bostadsmarknaden ser ut i Stockholm, själv har jag turen att bo i en av få kommuner som inte har bostadsbrist.

Trådar om satellitboende, LSS och boendestöd:

ni-som-bor-i-service-eller-satellitlagenhet-hur-mycket-t18897.html

satellitboende-vs-gruppboende-servicelagenhet-t18326.html

hur-ser-gruppboenden-ut-t4021.html

fragor-om-lss-t12214.html

har-du-sokt-lss-insatser-omrostning-t11067.html

boendestod-omrostning-t6665.html

Pemer skrev:Det finns ingen inbyggd regel kring särskilt boende enligt LSS som säger att man inte ska ha rätt till den hjälpen om man ser för normal ut, eller än mindre att det skulle kräva en funktionsgrad så låg att man inte ens klarade av att använda datorer och skriva på ett forum som här...

Däremot är ofta även de som handlägger och beslutar om sådant här övertygade om att det egentligen finns någon sådan regel, och är snara att påstå att man "KLARAR" alldeles för mycket, bara för att man SER UT att klara mycket mer än man gör.

Detta är precis vad jag råkat ut för när jag pratade med Biståndshandläggaren och hon efter några minuter på telefon innan vi träffats sade att hon skulle avslå min ansökan.

http://www.aspergerforum.se/hjalp-pratade-nyss-med-bistandshandlaggare-om-lss-boende-t36496.html

Lilla Gumman skrev:Stödboende (kan ibland kallas för gruppboende, eller satellitboende) innebär att det finns ett antal lägenheter i en trappuppgång som tillhör stödboendet. Oftast bor de boende i tvåor. En av lägenheterna tillhör personalen. En annan av lägenheterna är till för de boende som på bestämda tider kan gå ner dit (om de vill) för att umgås med de andra boendena plus personalen.

Jag håller på söker LSS-boende just nu. Jag är student och har bara CSN vilket betyder ca 8800 i månaden (bidrag inkl lån). Om jag skulle få en tvåa genom LSS vet jag inte om pengarna räcker till både hyra, mat och kurslitteratur.

Men jag har en kompis som bodde på LSS-boende men då gick han till skillnad från mig på bidrag från Försäkringskassan.

Men jag tänker att om jag kunde få ett LSS-boende i en tvåa, skulle försäkringskassan kunna gå in tro och betala en del av hyran om den är hög då jag barra har CSN?

Jag är på gång att söka LSS-boende.

Jag har en tjej som är bipolär och vi pratar om att flytta ihop.

Tror ni att jag och hon kan få ett LSS-boende tillsammans?

De kan väl inte kräva att en bipolär tjej ska helt ensam ta hand om mig om jag är i behov av stöd?

Jag har precis i denna stund insett och accepterat att jag inte klarar av att bo i vanlig lägenhet. Att jag måste flytta till någon form av stödboende.

Förutom asperger och adhd har jag även bipolär sjukdom och den har blivit värre med åren. Har precis haft en manisk period/psykos där jag struntat i räkningar, målat och gjort hål i väggarna, låtit hemlösa flytta in mm. Under depressiva faserna tar jag mig knappt upp ur sängen.

Har förtidspension men inga insatser från LSS eller liknande.

Vart ska jag vända mig? Är livrädd för att bli hemlös.

RSD555 skrev:Jag har precis i denna stund insett och accepterat att jag inte klarar av att bo i vanlig lägenhet. Att jag måste flytta till någon form av stödboende.

Förutom asperger och adhd har jag även bipolär sjukdom och den har blivit värre med åren. Har precis haft en manisk period/psykos där jag struntat i räkningar, målat och gjort hål i väggarna, låtit hemlösa flytta in mm. Under depressiva faserna tar jag mig knappt upp ur sängen.

Har förtidspension men inga insatser från LSS eller liknande.

Vart ska jag vända mig? Är livrädd för att bli hemlös.

Du skulle kunna ringa din kommuns växel och säga att du vill prata med en handläggare för att ansöka om LSS-boende!

Kan hända att de föreslår nåt boende genom SoL, Socialtjänstlagen, om det framförallt är p.g.a. din psykiska sjukdom du behöver stöd. Vet inte hur man ska tänka kring det i sådana fall. Hur olika boenden fungerar och hur man för samman eller skiljer på människor med olika funktionsnedsättningar och sjukdomar verkar kunna skilja sig mycket från kommun till kommun.

Informationen ovan tycker jag är väldigt bra sammanfattad av dig och den skulle du också kunna använda i samband med den första kontakten med handläggaren för att förklara ditt behov. Sen kanske du behöver komma på nåt besök hos handläggaren också. Då kan det nog vara bra att ta med någon annan person som känner dig lite bättre, om det finns någon sådan.

Mvh

LSS boende är för de som behöver otroligt mycket stöd. Klarar du universitetet är du inte kvalificerad. Du kan istället bor i en vanlig lägenhet och få boendestöd. De hjälper till med att handla, matlagning, städning och andra hushållssysslor. De kan i viss mån hjälpa dig med ekonomin (göra en budget) men behöver du mer hjälp är en godman bättre.

Jag vet inte vilket stödbehov du har det är därför jag räknade upp allt som Aspergare/autister kan ha problem med.

LSS- eller SoL-boende kan vara bra om man behöver personal som finns nära till hands, åtminstone i perioder.
E v skov av bipolär sjukdom går ju inte att planera och då kan boendestöd vara otillräckligt.
Boendestöd är ju vanligen i förväg planerade timmar och det kan vara en nackdel om RSD555s stödbehov varierar med sjukdomen.

Om RSD555 klarat eller klarar universitetsstudier är det inget som motsäger att hon inte skulle kunna få rätt till en boende enligt LSS eller SoL.

Jag tycker som de flesta andra här, att många här är för normala/friska för att bo i gruppboenden osv, för vad jag vet så har de som bott där haft väldigt mycket problem både med vardagen och med sig själva. En jag vet som bor i gruppboende har personal runtom sig. Tex så kunde personen inte följa med någon till tåget eller bussen för de fick inte vara ute vissa tider. Så det är nog mycket att personer behöver mycket stöd och tillsyn från personal.

Sedan kan de vara likaså på vissa dagliga verksamheter där personerna också behöver mer hjälp och stöd än andra. De som var där mestadels hade ju mer svårigheter och mer psykiska problem. De andra var ju på sina praktikplatser och man såg de kanske 1 gång i veckan. Sedan var det ju mer en samlingsplats men det finns också Dv som är mer inriktade på praktiker, men detta var lite olika, de fanns att man kunde vara där på kvällarna, dagtid, man kunde åka på kollo och så hade det mer "kurser" där man kunde lära sig om ekonomi mm.

För mig var det mer som ett fritids, jag hade ju ingen nytta av att vara där för jag lärde mig inget nytt, jag kunde ju redan allting de lärde sig, så för mig var det bara kul med nya människor, jag ville ut och jobba.


Så kortfattat så handlar allting mest om vad och hur personen behöver hjälp. Det är skillnad på om personen tror pga sin sjukdom/diagnos på spöken och går runt och skriker eller har svårt att se skillnad på verklighet och fantasi ( detta är bara exempel på beteenden) jämfört med någon som är mer stabil och inte har så mycket sådana svårigheter. Det är som att man jämför en sibylla med en lyxig restaurang, det är skillnad både med priser och att det ena ser lite finare ut, de andra är mer ett snabbmatställe.

Jag menade bara att det kan vara sådana stora skillnader och ingen är sämre eller bättre.

RSD555 skrev:Jag har precis i denna stund insett och accepterat att jag inte klarar av att bo i vanlig lägenhet. Att jag måste flytta till någon form av stödboende.

Förutom asperger och adhd har jag även bipolär sjukdom och den har blivit värre med åren. Har precis haft en manisk period/psykos där jag struntat i räkningar, målat och gjort hål i väggarna, låtit hemlösa flytta in mm. Under depressiva faserna tar jag mig knappt upp ur sängen.

Har förtidspension men inga insatser från LSS eller liknande.

Vart ska jag vända mig? Är livrädd för att bli hemlös.

Inlägget jag svarar på är gammalt, så det kanske inte längre är aktuellt. Men kanske boendestöd en gång i veckan skulle kunna vara en hjälp för dig att inse vart det barkar, när du är på väg upp i mani resp. ner i depression?

Jag har släktingar med bipolär sjukdom. Den som är värst drabbad (iaf av de nu levande, det finns äldre släktingar också som förstås aldrig fick sådan diagnos) har med tiden blivit jättebra på att känna av när det är på väg att svänga. Hon har då gått till sin läkare, och ökat medicinen ett tag. Innan man blivit så bra på det som hon numera är, kanske en människa som kommer in en gång i veckan och ställer lite lämpliga frågor om hur det är kan vara en hjälp, för att inse vart det barkar och hejda utvecklingen innan det snurrat iväg alldeles för långt?

Jag fick höra gällande sådana boenden , nu kan det iofs vara skillnad på olika boenden och på kommuner, men när jag frågade så var det bara den med diagnos som fick bo i lägenheten, så man fick inte bo sambo med någon, speciellt inte om ens partner inte har en diagnos. Sen vet jag inte mer än så. Så jag kan inte säga vad som är rätt eller fel eller så. Jag kan även ha missuppfattat också.

Jossie94: Ja det stämmer att man inte får ha sambo i ett LSS-boende om detta inte är avtalat.
Normalt sett är det restriktioner på besök också, på grund av att man inte vill ha obehöriga i korridorerna. Det fungerar dock utmärkt att ha besök i ett satellitboende (förutsatt att inte hela uppgången är ett LSS-boende).

Att ha sambo i ett LSS-boende med avtal kan vara behäftade med vissa villkor, t.ex. att sambon inte får befinna sig i lägenheten under tiden stödinsatser pågår eller liknande. Har sambon egna LSS-insatser kan det ibland gå att få gemensamma LSS-insatser och därmed få bo sambo i lägenheten.

Dessa regler har blivit striktare iom GDPR, för det kan finnas information om saker som man inte vill ska komma ut t.ex. i korridorerna, och vissa brukare vill inte synas för andra och då måste man respekteras det.

I t.ex. Göteborgs kommun så är ALLA LSS-boenden andrahandskontrakt via kommunen, det är totalt omöjligt att få förstahandskontrakt via LSS.

Det låter ju förnedrade att bo på ett LSS-boende för som vuxen vill man ju vara självständig och välja själv vem som ska bo i sin bostad eller vilka tider besökare får vara där, man kan ju ha en särbo som vill sova över mellan varven.

Bott i Lss-boende nu i sex-sju år. Trivs bra med lägenheten, omgivningen samt med den underbara personalen. Oftast så handlar jag själv, diskar. Får hjälp med städning och tvätt en gång i veckan.


Det är trevligt här.

slackern skrev:välja själv vem som ska bo i sin bostad eller vilka tider besökare får vara där

Ja det är ju förståeligt, men problemet är att i många LSS-boenden så har man gemensamma korridorer med andra brukare, och man vill helt enkelt inte ha obehörigt spring i de korridorerna.

Många påstår att "man har inte rätt att begränsa en brukares rätt att ta emot besök" men man får ju då tänka på att ett LSS-boende är mer som ett sjukhus (där patientsäkerheten går före patienternas rätt till besök) än en lägenhet.

Det har också med integritet att göra, de andra brukarna kanske inte vill att du ska ta in en besökare som kanske är fientlig mot de andra brukarna osv.

Sedan finns det ju LSS-boenden där man har en "vanlig" lägenhet i en "vanlig trappuppgång" - dvs satellitboende (dvs där brukare och icke-LSS blandas hejvilt) och där brukar det vara mer fritt med besökare och oftast även sambos.

Det är dock trist att Göteborgs Kommun numera avvecklar alla satellitboenden (inga nya satellitboenden byggs) varav nya LSS-boenden enbart är i gruppboendeform, pga nya brandkrav med att alla LSS-boenden ska ha sprinkler.


På grund av Göteborgs Stad nya krav med att alla boenden ska vara "inkluderande" vilket innebär att den fasta personalen i princip är avvecklad och man får nya personal varje vecka (de kallar det "bemanningen" och de har inte ens inloggning till datorerna pga GDPR) så har jag valt att försöka flytta bort från LSS-boendet till någon lägenhet.

Trivs inte alls här längre när personalen byts ut, ingen vet vad jag heter utan måste fråga, för de har ingen inloggning till datorerna. Det jag säger skrivs inte in, återigen igen för att de inte har inloggning till "Seserva" som de kallar det för (Boendechefen tycker det är för jobbigt att dela ut behörighet i programmet för att en från bemanningen bara ska jobba i 6 timmar - och sedan ta bort behörigheten igen - tidigare hade alla i bemanningen behörighet till alla boenden, men de fick bara LOV att gå in i boenden som de jobbade på. Numera är det krav på att behörigheten ska styras exakt pga GDPR).

Så massa tider missas osv tack vare GDPR och skydda folks personuppgifter som gått för långt.
Bättre att ta tag i sitt eget liv och klara sig själv.

Bedrövligt, sebastiann, när något fungerande sabbas.

Att det skulle bero på att alla boenden ska vara "inkluderande" låter dock som en väldigt konstig tolkning. Vikarier som kommer och går brukar bero på kortsiktig personalpolitik. Ett vanligt problem inom alla omsorgsyrken numera, att det är noll fokus på kontinuitet - annat än i tjusiga ord på papper, där det ofta står så. Men i realiteten är det kortsiktig ekonomi som styr. Alla borde fatta att det är det enklaste sättet att på kort tid sabba boendets kvalitet. Dessutom blir det ofta dyrare på sikt ... men chefen klarar att hålla årets budget (iaf nästan).

slackern skrev:Det låter ju förnedrade att bo på ett LSS-boende för som vuxen vill man ju vara självständig och välja själv vem som ska bo i sin bostad eller vilka tider besökare får vara där, man kan ju ha en särbo som vill sova över mellan varven.

Jo, lite väl uppstyrt verkar det vara.
Dock vet jag med mig att jag trivs avigt bra, i uppstyrda situationer. Lugnet av att inte ens behöva fundera på olika beslut kan liknas med kärlek, enligt mig.

Liljan skrev:LSS boende är för de som behöver otroligt mycket stöd. Klarar du universitetet är du inte kvalificerad. Du kan istället bor i en vanlig lägenhet och få boendestöd. De hjälper till med att handla, matlagning, städning och andra hushållssysslor. De kan i viss mån hjälpa dig med ekonomin (göra en budget) men behöver du mer hjälp är en godman bättre.

Jag vet inte vilket stödbehov du har det är därför jag räknade upp allt som Aspergare/autister kan ha problem med.

Du skrev ''klarar du universitetet är du inte kvalificerad''.

Detta är fel. Jag har gått på uni, och bor på LSS-boende. Visserligen mot min vilja att jag bor på ett LSS-boende, för jag skulle aldrig flytta till ett CP-boende frivilligt. Jag tvingades då jag fick ÖPT(öppen psykiatrisk tvångsvård). Men du har rätt i sak, många som bor på CP-boende är riktiga muppar, många har gått i särskola, har DV osv. Men att påstå som du gör, att man inte kan klara uni, är fel. Även om majoriteten är CP:n som inte kan plugga på uni då de har gått i särskola så finns det faktiskt såna som jag.

Gunshoot skrev:

Liljan skrev:LSS boende är för de som behöver otroligt mycket stöd. Klarar du universitetet är du inte kvalificerad. Du kan istället bor i en vanlig lägenhet och få boendestöd. De hjälper till med att handla, matlagning, städning och andra hushållssysslor. De kan i viss mån hjälpa dig med ekonomin (göra en budget) men behöver du mer hjälp är en godman bättre.

Jag vet inte vilket stödbehov du har det är därför jag räknade upp allt som Aspergare/autister kan ha problem med.

Du skrev ''klarar du universitetet är du inte kvalificerad''.

Detta är fel. Jag har gått på uni, och bor på LSS-boende. Visserligen mot min vilja att jag bor på ett LSS-boende, för jag skulle aldrig flytta till ett CP-boende frivilligt. Jag tvingades då jag fick ÖPT(öppen psykiatrisk tvångsvård). Men du har rätt i sak, många som bor på CP-boende är riktiga muppar, många har gått i särskola, har DV osv. Men att påstå som du gör, att man inte kan klara uni, är fel. Även om majoriteten är CP:n som inte kan plugga på uni då de har gått i särskola så finns det faktiskt såna som jag.

Har du alls något gemensamt med dom andra på boendet? Jag har liksom svårt att tro att man är på samma kognitiva nivå som en som har läst på särskola.

slackern skrev:Jag har liksom svårt att tro att man är på samma kognitiva nivå som en som har läst på särskola.

Mycket fördomar i den här tråden och Ableism, min bästa vän är förståndshandikappad, men själv är jag högfungerande Aspergare med en Högskoleexamen på över 120hp. Vänskap behöver inte handla om att man är på samma kognitiva nivå förmåga, utan att man delar gemensamma intressen, det sårar att läsa fördomarna här.

Riksamiralen skrev:

slackern skrev:Jag har liksom svårt att tro att man är på samma kognitiva nivå som en som har läst på särskola.

Mycket fördomar i den här tråden och Ableism, min bästa vän är förståndshandikappad, men själv är jag högfungerande Aspergare med en Högskoleexamen på över 120hp. Vänskap behöver inte handla om att man är på samma kognitiva nivå förmåga, utan att man delar gemensamma intressen, det sårar att läsa fördomarna här.

Ja man blir ju liksom förvånad. Folk med diagnoser borde ju veta bättre, kan man tycka.

Visst, lika barn leka bäst heter det ju, och ofta passar liknande personer ihop. Men om man bara kan bli vän med människor som har liknande utbildningsbakgrund, värderingar, kön mm så blir det ju ganska begränsande. Det är ju nästan så man ser framför sig en del som innan dom ska gifta sig överräcker ett intelligenstest för att se om det öht blir något bröllopp.

Filmen Gattaca får mig att tänka på ableism.

Sharpshooter skrev:om man bara kan bli vän med människor som har liknande utbildningsbakgrund, värderingar, kön mm så blir det ju ganska begränsande

Visst.

Däremot kan det vara irriterande att inte alls ha folk omkring sig som man kan snacka med på samma nivå. Det ska man inte behöva bli skälld för ableist för. Behöver inte handla om IQ. Men tänk att inte få träffa en enda människa som fattar livets mening, dvs fotboll/hårdrock/datorer/hästar etc

Att hitta folk på likartad intelligensnivå kan vara lite samma. Även att hitta folk som inte sitter fast i en massa uppfattningar om "hur det ska vara" (just det är sällan ett problem bland aspigt folk, dock).