I en aktuell tråd skrev en forummedlem att han tyckte NT-hatet börjar bli väl dumt. Jag håller fullständigt med. Det är lätt att förstå hur det uppstår, men ändå knappast något annat än raka vägen mot ännu mer utanförskap. Och ännu mer bitterhet.

En amatörobservation: de på forum som förefaller fungera bäst med såväl andra aspingar som med NT är de som tagit ansvar för sin situation och skaffat sig kunskaper om AS. De har läst andra aspingars biografier och även facklitteratur. De har känt igen sig i böckernas beskrivningar (som inte alla gånger varit smickrande) och låtit detta påverka deras umgängesvanor på nätet och IRL.

Det tycks mig som om den med AS som inte verkligen sätter sig in i annorlundaskapet och lär sig förstå skillnaderna mellan AS och normaliteten, riskerar att gång efter gång råka ut för samma slags tråkigheter och inte förstå något. Att förstå är verkligen inte det samma som att vara eftergiven, utan något nödvändigt för att man inte jämt bli sårad eller såra i onödan. Förståelse krävs även för att man rätt ska kunna välja sina strider.

Polariseringen mellan NT och AS är något som den med AS enbart har att förlora på eftersom NT är i överlägsen majoritet. Hatet och bitterheten kan vara nog så begriplig, men till skada enbart för den hatiske/bittre. Bättre i stället att återta makten över sina känslor, bl a genom att lära sig förstå kulturskillnaderna mellan AS och NT. Ju mer man lär sig förstå sin AS, desto lättare navigerar man bland såväl AS som NT.

docfrasse skrev: Ju mer man lär sig förstå sin AS, desto lättare navigerar man bland såväl AS som NT.

Tack för ett klarsynt inlägg!

Instämmer. Människor som är AS resp. NT utgör inte några slags olika "raser" eller dyl, vi fungerar bara på lite olika sätt. Kan förstå att AS-människor med tråkiga erfarenheter försöker konstruera någon slags kollektiv aspieidentitet där "normala" får klä skott för all deras frustration, men det är givetvis en i längden destruktiv utveckling.

Håller nog inte med skribenterna ovan. AS och komorbida tillstånd förklarar i princip all mänsklig variation. T.o.m. stora personlighetstests faktorstruktur kollapsar när man blandar in autism spektrum i ett test.

Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b.

docfrasse skrev:En amatörobservation: de på forum som förefaller fungera bäst med såväl andra aspingar som med NT är de som tagit ansvar för sin situation och skaffat sig kunskaper om AS.

Måhända.

docfrasse skrev: De har läst andra aspingars biografier och även facklitteratur.

Nix, jag känner inte igen mig i Gunilla Gerlands böcker, och jag känner definitivt inte igen mig i facklitteraturen på området. Jag är inte en samling dysfunktioner.

docfrasse skrev:De har känt igen sig i böckernas beskrivningar (som inte alla gånger varit smickrande) och låtit detta påverka deras umgängesvanor på nätet och IRL.

Knappast troligt. Genom att förstå att man är annorlunda istället för en samling dysfunktioner så kan man lära sig att fungera bättre. De som fortfarande tror på "facklitteraturens" dysfunktionsmodell har ingen anledning att jobba med något ö.h.t.

rdos skrev:AS och komorbida tillstånd förklarar i princip all mänsklig variation. T.o.m. stora personlighetstests faktorstruktur kollapsar när man blandar in autism spektrum i ett test.

Det här är antingen väldigt djupt eller ren rappakalja. Jag får i varje fall inte ut något vettigt av det.

rdos skrev:Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b.

I första meningen är du förbannad för att NT ser AS som något som är sämre än de själva. I andra meningen beskriver du NT som något som är sämre än AS. Konstruktivt? Nä, jag tycker inte det...

Mats skrev:

rdos skrev:AS och komorbida tillstånd förklarar i princip all mänsklig variation. T.o.m. stora personlighetstests faktorstruktur kollapsar när man blandar in autism spektrum i ett test.

Det här är antingen väldigt djupt eller ren rappakalja. Jag får i varje fall inte ut något vettigt av det.

Förmodligen rätt djupt. Autism spektrum förklarar mycket mer än personlighetstester. När personlighetstester körs parallellt med breda autism spektrum test, så grupperar sig personlighetsdragen på NPF-NT dimensionen snarare än på smala personlighetsdimensioner. T.ex. så är extrovert en NT egenskap och introvert en NPF egenskap och "neuroticism" är en miljömässig pålagring till NPF. Introvert - extrovert är ju huvuddimensionen i såväl big-five modellen som i Meyer-Briggs.

Mats skrev:

rdos skrev:Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b.

I första meningen är du förbannad för att NT ser AS som något som är sämre än de själva. I andra meningen beskriver du NT som något som är sämre än AS. Konstruktivt? Nä, jag tycker inte det...

Nej, jag är egentligen förbannad på alla de som placerat AS i DSM, och som regelbundet publicerar artiklar om NPF där man ser hela spektrumet som dysfunktioner. Sådana som docfrasse hyllar. Jag är inte alls förbannad på NT i allmänhet. Det finns såväl trevliga som mindre trevliga NTs och aspergare.

rdos skrev:

docfrasse skrev:En amatörobservation: de på forum som förefaller fungera bäst med såväl andra aspingar som med NT är de som tagit ansvar för sin situation och skaffat sig kunskaper om AS.

Måhända.

docfrasse skrev: De har läst andra aspingars biografier och även facklitteratur.

Nix, jag känner inte igen mig i Gunilla Gerlands böcker, och jag känner definitivt inte igen mig i facklitteraturen på området. Jag är inte en samling dysfunktioner.

docfrasse skrev:De har känt igen sig i böckernas beskrivningar (som inte alla gånger varit smickrande) och låtit detta påverka deras umgängesvanor på nätet och IRL.

Knappast troligt. Genom att förstå att man är annorlunda istället för en samling dysfunktioner så kan man lära sig att fungera bättre. De som fortfarande tror på "facklitteraturens" dysfunktionsmodell har ingen anledning att jobba med något ö.h.t.

Men det är ju genom att få en diagnos som man kan förstå sig själv och andra ännu bättre. Och framför allt få andra att förstå dig bättre. Dessutom kan ju du få bättre hjälp. På mig låter det snarare som att du har svårt att acceptera din diagnos vad det nu än är. Det finns fler självbiografier än Gunilla Gerland och ännu mer facklitteratur. Förstår inte vitsen med att gå och vara förbannad på NT. Tar bara onödig energi och få dig att framstå på ett negativt sätt. Du låter oerhört avundsjuk snarare. Och vad du gör dra inte alla över en kam. Bara för att ngr kanske har betett sig illa mot dig, betyder det absolut inte att alla gör det. Tycker du borde läsa på ännu mera.

Ingen samling dysfuntioner? Det får du gärna förtydliga med vad du menar. Och om du inte är en samling dysfuntioner, vad håller dig kvar på denna sida? Det är ju dysfuntionerna som gör dig annorlunda....

Håller inte med och detta låter mest som ogrundad avundsjukt svammel:"Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b".........

Docfrasse: intressant analys och instämmer i det stora hela. När jag fick diagnosen läste jag allt jag kunde komma över, för att bli klokare på mig själv. Och lättare kunna förklara för andra hur min situation var. Ibland känns det som att fler skulle behöva läsa på.

Jag tycker det verkar som docfrasse och rdos talar om olika saker. Men på ett sätt har docfrasse fel. Om man kan välja sina strider eller inte beror inte bara på kunskap utan också på livssituation. Och vi är inte bara en samling individer.

Jag tycker det är bra om ni odlar en viss motidentitet. Ni kan behöva det för att få styrkan att känna att ert sätt att vara också är godtagbart. Det gynnar mig också att någon ifrågasätter den rådande ytligheten och folks infantila och dysfunktionella försvarsmekanismer.

Detta precis på samma sätt som det gynnar mig att någon har ifrågasatt kvinnors underordnade ställning, heteronormen och en massa annat.

Men precis som kämpar mot kvinnors underordning, för homosexuellas rättigheter eller för den delen för sin religiösa identitet eller vad det nu kan vara så kan motidentiteten vara en fälla. Man kan fastna i den.

Jag har träffat åtskilliga människor genom mitt föreningsengagemang som sitter fast i sin motidentitet och bitterheten över förlorade strider. Jag har själv delvis varit där. Så man får akta sig för att låta sånt ta över men inte heller låta sig invaggas i någon tro på att allt kan lösas individuellt.

Det man åstadkommer för sin egen del under rådande situation det åstadkommer man för egen del. Det man åstadkommer tillsammans kan också förändra för andra som inte skulle ha kommit längre. Och för alla föreställningar om att något skulle kunna vara annorlunda behövs en viss motidentitet.

Glimma skrev:Men det är ju genom att få en diagnos som man kan förstå sig själv och andra ännu bättre.

Inte riktigt. Det är genom att läsa på eller medverka på forum som man kan förstå sig själv och andra bättre. Diagnosen har ingen annan funktion än för LSS.

Glimma skrev: Och framför allt få andra att förstå dig bättre.

Det fungerar inte. Andra förstår inte en bättre för att man berättar om AS. Snarare blir det en väldigt konstig situation. Jag gjorde detta själv kring år 2000-2001. Visserligen blev jag avkopplad ifrån de flesta yttre kontakter (mest då telefonkontakt), vilket väl då var ganska bra, men i längden är det inte bra. Man behöver träna på sina svaga sidor, så idag har jag snarare lagom med sociala kontakter i jobbet. Ingen skulle få för sig att ge mig svåra sociala uppdrag, men å andra sidan så har jag själv kontakt med de folk som jag behöver ha kontakter med. Oftast via mejl, men ibland även via telefon. Som barn hade jag rejäl telefonfobi, men den har jag jobbat bort nu.

Glimma skrev:Dessutom kan ju du få bättre hjälp.

Jag behöver ingen hjälp. Annat än emot myndigheter isf, men någon hjälp emot myndigheter som t.ex. socialtjänsten finns inte inom LSS.

Glimma skrev: På mig låter det snarare som att du har svårt att acceptera din diagnos vad det nu än är.

Jag har ingen. Är självdiagnosticerad. Tänker inte skaffa någon heller, just av ovanstående skäl att jag inte är i behov av insatser genom LSS.

Glimma skrev: Det finns fler självbiografier än Gunilla Gerland och ännu mer facklitteratur. Förstår inte vitsen med att gå och vara förbannad på NT. Tar bara onödig energi och få dig att framstå på ett negativt sätt. Du låter oerhört avundsjuk snarare. Och vad du gör dra inte alla över en kam. Bara för att ngr kanske har betett sig illa mot dig, betyder det absolut inte att alla gör det. Tycker du borde läsa på ännu mera.

Jag är nog snarare för påläst.

Glimma skrev:Ingen samling dysfuntioner? Det får du gärna förtydliga med vad du menar. Och om du inte är en samling dysfuntioner, vad håller dig kvar på denna sida? Det är ju dysfuntionerna som gör dig annorlunda....

Nej, det är skillnaderna som gör mig annorlunda. När det är NTs som är bättre på något så kallas det för "dysfunktioner", men när AS är bättre på något så blir det antingen till ett problem (perception, t.ex.) eller så är det ingen som bryr sig (olika talanger som hör till AS). I det sista fallet hör man aldrig att NTs har dysfunktioner i x eller y.

Glimma skrev:Håller inte med och detta låter mest som ogrundad avundsjukt svammel:"Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b".........

Det är mitt specialintresse att visa på att det är precis så det förhåller sig. Det är just därför jag skickat in ett manuskript till en vetenskaplig tidskrift om autism, som nu är i revideringsfasen.

Läste igenom det jag skrev igen och det blev lite väl tillspetsat från att vara från en som inte ens är inblandad.. Det finns givetvis två bitar i det här. Vissa saker är också dysfunktioner, eller svagheter som ni måste kompensera för. Vissa saker är bara lite annorlunda och kan också ses som styrkor.

Om man som minoritet antingen är det för att man har ett funktionshinder eller en sjukdom eller något annat, vill uppnå respekt eller åstadkomma något så finns det olika strategier. Och motidentitet har sin plats såväl som individuellt kunskapssökande. Det var bara det jag ville säga.

rdos skrev:

Mats skrev:

rdos skrev:AS och komorbida tillstånd förklarar i princip all mänsklig variation. T.o.m. stora personlighetstests faktorstruktur kollapsar när man blandar in autism spektrum i ett test.

Det här är antingen väldigt djupt eller ren rappakalja. Jag får i varje fall inte ut något vettigt av det.

Förmodligen rätt djupt. Autism spektrum förklarar mycket mer än personlighetstester. När personlighetstester körs parallellt med breda autism spektrum test, så grupperar sig personlighetsdragen på NPF-NT dimensionen snarare än på smala personlighetsdimensioner. T.ex. så är extrovert en NT egenskap och introvert en NPF egenskap och "neuroticism" är en miljömässig pålagring till NPF. Introvert - extrovert är ju huvuddimensionen i såväl big-five modellen som i Meyer-Briggs.

Jag förstår fortfarande ingenting av detta. Finns det någon annan än rdos som förstår och som kan förklara?

Mats skrev:Jag förstår fortfarande ingenting av detta. Finns det någon annan än rdos som förstår och som kan förklara?

Låter som samma sak som i alla andra trådar där rdos redovisar sin ståndpunkt till AS Inget som kan förstås.....

Tja, det brukar ju vara så att det man inte vill förstå det förstår man inte heller.

Så till de som inte vill förstå, så kan allt formuleras mycket enkelt: AS är en personlighetstyp.

Referens:
WAKABAYASHI, A., BARON-COHEN, S., WHEELWRIGHT, S. (2006) ‘Are autistic traits an independent personality dimension? A study of the Autism-Spectrum Quotient (AQ) and the NEO-PI-R’ Personality and individual differences 41:873-883

Jag har inte direkt märkt att någon hatar NTs. Bara den delen om hur NTs ofta förhåller sig till personer med AS, som förstås är väldigt förekommande och relevant i ett diskussionsforum tillägnad AS-diagnosen. Det kan ge en väldigt negativ bild om hur folk ser på NTs när det mesta är kritik, men man måste förstå att det är inom ett relativt smalt område. Sen finns det övriga påhopp och generaliseringar om hur de funkar, typ att alla NTs gillar sport. Det kan ha en föraktfull ton, men oftast brukar det användas för att förklara hur lika vi är varandra i grund och botten. Jag tror ärligt inte att någon ser saken så simpelt.

Vad gäller att överkomma barriärerna mellan AS och NT så verkar det som att trådskaparen axlar all börda att passa in på personer med AS, för att hoppas att denne kan se ut som en renrasig NT en vacker dag. Känns lite väl ensidigt, och jag tycker att när man ses på som en pestsmittad katastrof har man all rätt att klaga. Utöver det tror jag inte att någon väljer att sitta och klaga eller att försöka passa in, utan båda parallellt. Halmdocka?

En referens till: (angående hyperkänslig perception och autism)
Emma Ashwin, Chris Ashwin, Danielle Rhydderch, Jessica Howells, and Simon Baron-Cohen "Eagle-Eyed Visual Acuity: An Experimental Investigation of Enhanced Perception in Autism"

Background: Anecdotal accounts of sensory hypersensitivity in individuals with autism spectrum conditions (ASC) have been noted since the first reports of the condition. Over time, empirical evidence has supported the notion that those with ASC have superior visual abilities compared with control subjects. However, it remains unclear whether these abilities are specifically the result of differences in sensory
thresholds (low-level processing), rather than higher-level cognitive processes.

Methods: This study investigates visual threshold in n 15 individuals with ASC and n 15 individuals without ASC, using a standardised optometric test, the Freiburg Visual Acuity and Contrast Test, to investigate basic low-level visual acuity.

Results: Individuals with ASC have significantly better visual acuity (20:7) compared with control subjects (20:13)—acuity so superior that it lies in the region reported for birds of prey.

Conclusions: The results of this study suggest that inclusion of sensory hypersensitivity in the diagnostic criteria for ASC may be warrantedand that basic standardised tests of sensory thresholds may inform causal theories of ASC.

rdos skrev:Jag tycker man har rätt att vara förbannad över att NT-sidan försöker förklara all mänsklig variation som patologisk. Den enda variation NTs tror finns är den om man gillar musik x eller y, eller om man är med i grupp a eller b.

Håller med. Det är berättigat att bli förbannad över att få stora delar av sin personlighet patologiserad. Att bilda en Aspieidentitet står på intet sätt i motsättning till att skaffa sig kunskap om de generella skillnaderna mellan AS-människor och AS-människor för att bättre kunna fungera i NT-samhället. Jag ser det tvärtom som att det varit genom min egen Aspieidentitet som jag kunnat just lära mig att navigera bland NT.

Ingen av dessa saker varken förutsätter eller omöjligör "NT-hat" heller. Jag kan mycket väl hypotetiskt hata NT men försöka lära sig mer om fienden för att bättre kunna bekämpa den, och dess förtryckande strukturer.

Själv är det nog så jag ser det förutom att jag på intet sätt hatar enskillda NT utan bara det system de som kollektiv format.

Alternativen till en självförsvarande Aspieidentitet är antingen att vägra acceptera sin diagnos eller anamma den patologiska synen på AS och se sig själv som en underlägsen, svag och hjälpbehövande stackare och då skaffar man sig ingen kunskap om hur man ska klara sig i NT-samhället utan lägger sitt liv helt i händerna på LSS-tanter. De aspisar som lever så må vara mycket mindre kritiska till NT än vad jag är men har inte mindre utan mer problem än jag som identifierar mig som en Aspie som kämpar för att klara mig i NT-samhället.

Docfrasse, håller med. Att lära känna sig själv är konstruktivt, att hata 'NT' (ickespektrumiter) är det knappast.

Bjäbbis, jättebra inlägg om att skaffa en motidentitet men inte låta den ta över.

Rdos, glädjer mig att både du och experterna kunnat verifiera den koppling till introversion och sensoriska variationer som jag propagerat för sen jag blev uppkopplad (och även gjorde dig medveten om genom att ta med såna frågor i första quizet). Dock är det ju dessa saker bara två pusselbitar bland många. Och dessutom är det bara Aspergare som är övervägande introverta, c:a hälften med ADHD är ju istället extroverta (enligt Teresas enkät).

Liksom du anser jag att AS/NPF i första hand är en sorts personlighetstyp men som, utöver vissa fördelar och helt naturliga variationer, även kan innefatta vissa reella begränsningar (med t ex planering, inlärning, minne, exekutiva funktioner, motorik, ork, tvång, ångest, fobier, sociala koder, sömn, mat etc).

Till de reella begränsningarna skulle jag också hänföra den oförmåga t ex du uppvisar att fatta att bara för att du klarar vissa saker (som att jobba heltid och ha familj) så gäller det inte alla aspergare; alltså bristande ToM. Du har ingen diagnos själv, ändå har du mage att göra dig till talesman för alla aspergare och negligera de problem som andra trots allt fått sin diagnos för.

Att ha fastnat i trotsåldern ser jag också som en inte särskilt konstruktiv avvikelse som i alla fall är irriterande för andra, och då inte bara för icke-spektrumiter.

Inger skrev:Rdos, glädjer mig att både du och experterna kunnat verifiera den koppling till introversion och sensoriska variationer som jag propagerat för sen jag blev uppkopplad (och även gjorde dig medveten om genom att ta med såna frågor i första quizet).

Förvisso så var det du som ledde in mig på den vägen. Dock duger det ju inte med att denna information stannar på AS-forum. Den måste ju ut till de som spekulerar kring AS oxå.

Inger skrev: Dock är det ju dessa saker bara två pusselbitar bland många. Och dessutom är det bara Aspergare som är övervägande introverta, c:a hälften med ADHD är ju istället extroverta (enligt Teresas enkät).

Må så vara, men i en NT population så är det nog betydligt fler än 50% som är extroverta.

Inger skrev:Till de reella begränsningarna skulle jag också hänföra den oförmåga t ex du uppvisar att fatta att bara för att du klarar vissa saker (som att jobba heltid och ha familj) så gäller det inte alla aspergare; alltså bristande ToM.

Nu är det ju så att jag i första hand företräder de som är "subkliniska" och de som är lågfungerande. De som ligger mitt emellan har jag egentligen inget intresse av. Många av dem borde ifrågasätta mycket mera om alla deras problem verkligen är dysfunktioner hos dem själva, snarare än att de blivit utsorterade för att samhället utvecklats på ett för dem ofördelaktigt sätt. De som driver denna samhällsutveckling har självklart ett ansvar för de som hamnar utanför och kan inte bara ge dem olika patologiska stämplar och sätta dem på LSS.

Inger skrev:Du har ingen diagnos själv, ändå har du mage att göra dig till talesman för alla aspergare och negligera de problem som andra trots allt fått sin diagnos för.

Se ovan.

Inger skrev:Att ha fastnat i trotsåldern ser jag också som en inte särskilt konstruktiv avvikelse som i alla fall är irriterande för andra, och då inte bara för icke-spektrumiter.

Kan vara ganska konstruktivt oxå.

rdos skrev:AS är en personlighetstyp.

JAHAAA!!! Var det det du menade med alla dina konstiga ord? Nu har jag läst igenom de tre inledande inläggen i den här tråden en gång till och inte kunnat hitta någonting som motsäger ditt påstående att AS är en personlighetstyp. Budskapet i inledningsinlägget är väl något i stil med: "Lär känna styrkorna och svagheterna i din personlighetstyp men bli inte bitter och hatisk." Dessutom var det ju trevligt att höra dig påstå att AS är en personlighetstyp. Det är mycket bättre det än att påstå att AS är en egen ras . Det är f.ö. precis det Chieftain skriver. Ändå håller du inte med Chieftain.

rdos skrev:

Inger skrev:Rdos, glädjer mig att både du och experterna kunnat verifiera den koppling till introversion och sensoriska variationer som jag propagerat för sen jag blev uppkopplad (och även gjorde dig medveten om genom att ta med såna frågor i första quizet).

Förvisso så var det du som ledde in mig på den vägen. Dock duger det ju inte med att denna information stannar på AS-forum. Den måste ju ut till de som spekulerar kring AS oxå.

Ja naturligtvis, därför är det ju bra att så många jobbar med att sprida kunskapen på olika sätt; föredrag, hemsidor, artiklar, quiz, diskussioner med professionella och föräldrar etc.

rdos skrev:

Inger skrev: Dock är det ju dessa saker bara två pusselbitar bland många. Och dessutom är det bara Aspergare som är övervägande introverta, c:a hälften med ADHD är ju istället extroverta (enligt Teresas enkät).

Må så vara, men i en NT population så är det nog betydligt fler än 50% som är extroverta.

Det stämmer nog. Ville bara påpeka att alla med NPF inte är introverta.

rdos skrev:

Inger skrev:Till de reella begränsningarna skulle jag också hänföra den oförmåga t ex du uppvisar att fatta att bara för att du klarar vissa saker (som att jobba heltid och ha familj) så gäller det inte alla aspergare; alltså bristande ToM.

Nu är det ju så att jag i första hand företräder de som är "subkliniska" och de som är lågfungerande. De som ligger mitt emellan har jag egentligen inget intresse av. Många av dem borde ifrågasätta mycket mera om alla deras problem verkligen är dysfunktioner hos dem själva, snarare än att de blivit utsorterade för att samhället utvecklats på ett för dem ofördelaktigt sätt. De som driver denna samhällsutveckling har självklart ett ansvar för de som hamnar utanför och kan inte bara ge dem olika patologiska stämplar och sätta dem på LSS.

Å, det var ju sprillans ny information!

Detta borde du uttrycka lika tydligt som här, ifall du händelsevis skulle gå vidare med din 'alternativa aspie-förening'.

Och helt sluta tala för diagnosticerade men högfungerade aspergare som har problem.

rdos skrev:

Inger skrev:Att ha fastnat i trotsåldern ser jag också som en inte särskilt konstruktiv avvikelse som i alla fall är irriterande för andra, och då inte bara för icke-spektrumiter.

Kan vara ganska konstruktivt oxå.

Inte för andra... Bara det att du själv tycker det är så roligt och inte fattar eller bryr dig om hur irriterande det kan vara för andra bekräftar liksom min poäng...

Mats skrev:Dessutom var det ju trevligt att höra dig påstå att AS är en personlighetstyp. Det är mycket bättre det än att påstå att AS är en egen ras .

Jag förenklade ju för att du skulle lyssna lite bättre. Hade jag sagt att AS är en egen art/ras så skulle du ju bara slagit dövörat till.

Mats skrev: Det är f.ö. precis det Chieftain skriver. Ändå håller du inte med Chieftain.

Det gör jag ju inte. Om AS är en egen art/ras, så är det ju en personlighetstyp oxå.

rdos skrev:Må så vara, men i en NT population så är det nog betydligt fler än 50% som är extroverta.

Det här tror jag inte på. Introvert/extrovert är ingen digital egenskap där man är antingen det ena eller det andra utan en gråskala där man kan ligga var som helst mellan extremerna. Att vara extrovert borde betyda "mer extrovert än medel" och introvert borde betyda "mindre extrovert än medel". Eftersom en stor majoritet av populationen är NT borde c:a 50% av NT vara extroverta i betydelsen "mer extroverta än medel".

Inger skrev:Detta borde du uttrycka lika tydligt som här, ifall du händelsevis skulle gå vidare med din 'alternativa aspie-förening'.

Inte så troligt. Planerar snarare att skriva nya artiklar. Har en hel del annat jag skulle vilja publicera.

Inger skrev:Och helt sluta tala för diagnosticerade men högfungerade aspergare som har problem.

Du förenklar nog lite för mycket här. De "problem" som finns bland diagnosticerade finns självklart även i den subkliniska gruppen och i LFA gruppen oxå. Alltså så måste jag fortsätta att propagera för varför dessa problem uppkommer, och vad deras grund är. Om gruppen diagnosticerade AS/HFA gillar psykiatrins dysfunktionstänk bättre så får de väl lyssna till detta isf. Inte mitt problem.

Förresten så visade ju Baron-Cohens studie kring visuell perception precis det jag själv propagerat för i åratal, nämligen att perceptionsproblemen inte är några dysfunktioner utan tvärtemot överlägsna drag.