Jossie94 skrev:En sak som jag tycker är ett bra exempel på detta är att tex för massa år sedan så test rökte jag, alla andra jag var med rökte så det bara blev så. Testade kanske 7 gånger men var ingenting för mig så rekommenderar ingen att börja, man har ju vart ung och dum någon gång.
Och då sa dessa tjejer att man inte skulle köra munbloss, utan det var halsbloss som gällde. Här skulle man ha generaliserat situationen och gjort som alla andra, men hur skulle jag veta det?
Det är ju ingen som berättar "nu ska alla köra halsbloss, för kör man munbloss så gör man fel. Detta ska man alltså bara fatta. Så jag fick ju höra att man inte skulle köra munbloss, för då kunde man inte röka.

Jag tror det är själva begreppsapparaten "rätt" och "fel" som ställer till det för dig. Försök analysera på annat sätt istället.

I det här fallet handlar det om att om ingen som röker vill framstå som nybörjare. Vana cigarettrökare tar halsbloss, eftersom de vill få i sig mer nikotin. Tar man inte halsbloss är man avslöjad som antingen nybörjare eller "inte rökare på riktigt", inte beroende. Nu när det inte längre är självklart coolt att röka låter det inte lika självklart som för 30 år sen ... men det är vad som ligger bakom.

Marjatta skrev:Jag tror det är själva begreppsapparaten "rätt" och "fel" som ställer till det för dig. Försök analysera på annat sätt istället.

Själv analyserade jag länge allt i termer av statushierarkier. Saker bedöms i väldigt hög grad efter vem som säger det. Om det är en person med hög status kommer folk tycka det var jättebra, om personen har låg status kommer ingen bry sig.

Och visst, det ligger något i det där. Men det förklarar inte allt. Den tesen var min hammare, och jag betraktade alla problem som spikar. Jag behövde vidga perspektivet. Det tror jag att du behöver också.

RapeRegs skrev:

antonius skrev:vinprovningar spottar de ju ut vinet, annars skulle de ju hinna bli plakat innan hela sortimentet är provat.

Nej vet du vad. Om du kom hem till mig och uppförde dig så skulle jag kasta ut dig. Hemma hos mig dricker man vin, man spottar inte ut det och äcklar sig!

Ja vad vet jag, här där jag bor dricker vi hemkört ur en syltburk.

Jossie94 skrev:Men många säger ju att man bara vet eller det där märker man osv. Men vi som har svårt med dessa saker inom det sociala, hur ska man hjälpa oss att förstå när det är rätt oavsett situation?

Tex att veta rätt läge /timing när man ska göra vissa saker såsom nu är det dags att skaffa barn eller rätt timing när man samtalar med andra, nu kan man lägga ett skämt. När det känns som att folk inte tänker på dessa saker och bara kör på. Eller att veta den inre klockan, när man har dålig tidsuppfattning.

Hur hanterar ni dessa saker? För ALLA har ju ändå varit på noll, så att folk ska sitta och bara "det är bara göra såhär" har nog glömt bort att de också varit nybörjare.

Jag försöker numera vara lite mer laidback. Mindre "på". Mindre babblig.

Rätt läge för att dra ett skämt. Jag tror man har större chans att hitta det, om man lägger lite mer fokus på de andra i sällskapet. Sådär som NT gör av sig själva.

Det jag syftar på är att för andra ser det så lätt ut att bara dra det där skämtet, det är som att personen bara drar det där skämtet helt spontant, utan någon som helst planering eller hur man ska säga. Själv brukar jag vänta tills andra slutat prata och då kan jag börja prata och då kanske jag säger "Jo, jag var med om en rolig grej..." Bara för att få igång själva storyn eller vad det nu är som jag ska säga.

Alltså att jag sitter och väntar på min "tur" eller rättaersagt när ingen annan pratar medan andra bara babblar på och pratar i mun på varandra men ändå så får de på något sätt uppmärksamhet, att folk lyssnar på vad de säger, medan det känns som folk tycker det är jobbigt att jag pratar/tycker jag pratar för mycket.

Det finns några personer som är väldigt pratiga och hörs och syns mest, tippar på att de ligger adhd bakom. Men för mig är det ingen som tycker det är jobbigt att de pratar mycket, det är som att det är helt okej. Det kan vara så att det är bara min egna känsla att jag tror att de tycker att jag är jobbig, men för mig är det tydligt att det är någonting, eftersom det känns som de förstår andra när andra pratar. Gällande mig är det mer att de behandlar mig annorlunda.


Det kan vara småsaker som att ifrågasätta saker eftersom folk i min omgivning vet om min situation/diagnos. Eller att folk har ignorerat mig och inte frågat mig om saker för att de kanske vet om att jag tycker det är jobbigt, men bara för att jag tycker det är jobbigt behöver man ju inte ignorera mig helt.

Ja men på vinprovningar har jag också hört att man bara smakar litegrann och spottar ut det. Eftersom man provar ju en del vin.

Jag visste inte om det där med nikotinet så jag tänkte mer "jag röker" så vad gnäller ni om nu? Räckte det inte med att jag testade röka? Nej då ska man ju röka rätt också, och då var det just det där med att du ska inte ta munbloss, du ska ta halsbloss. Hur skulle jag veta det när det var första gången jag testade röka? Skulle jag ha gått en kurs, läst på? Som sagt, jag var ung och dum och gjorde mycket för att passa in, jag hade lärt mig att man skulle ha vissa kläder, hänga på vissa ställen, röka osv. Man skulle inte tycka skolmaten var god mm..

Hittade denna om just lära sig hur man röker och tänder en cigg.
https://rimbokanalen.tripod.com/cigg.html

Inte visste jag att man faktiskt skrev hur man gör vissa saker som för mig är onödigt att man behöver lära sig. Tex så sätter de upp lappar hur man tvättar händerna eller liknande. Jag menar att sådana här saker behöver man inte tänka på eller lära sig, men tex så kanske man måste lära sig andra saker. Barn lär sig saker väldigt snabbt och helt plötsligt har den en dator/ipad eller en mobil när det är väldigt små. Eller jag har hört och läst om barn som vet hur man gör vissa saker och föräldrarna blir chockade för de vet inte hur barnen har lärt sig dessa saker. Det kan vara hur man räddar en person eller det finns en dokumentär på svt play där de är på en förskola och där löser barnen olika konflikter utan lärarnas hjälp, för förskolelärarna sitter i närheten och observerar. Sedan har de pedagoger som är utbildade, de va inga förskolelärarna utan några andra.