om det är ett språkligt orienterat test. Alla är inte det.

Om man kan danska nog, eller är listig (intelligent?) nog att trycka på knappen längst ner så krävs inte så mycket språkliga kunskaper.

http://mensa.dk/testiq.html

Äh, vad ska man ha sina IQ 130 till, när man ändå inte vet hur man ska använda dem?

HellviHumle skrev:Äh, vad ska man ha sina IQ 130 till, när man ändå inte vet hur man ska använda dem?

Haha, precis vad en släkting till mig fick för svar, han gjorde ett test när i samband med ansökningen in till nån teknisk högskola och fick svaret att intelligensnivån var det inget fel på, men vad spelar det för roll om han inte använder sig av den

alfapetsmamma skrev:
Har man ADHD så får man sämre resultat och ser alltså "dummare" ut än vad man EGENTLIGEN är, eftersom närminne och annat spökar. Samtidigt botas en del av ADHDn av testsituationen, eftersom man sitter med nån som kan puffa och pusha (ställföreträdande frontallob), det är en strukturerad situation, det är nytt och antagligen lite spännande och man kanske har lite tävlingstendenser osv osv. I verkliga livet däremot, så kan det se helt annorlunda ut...

Haha är det sant? Den har jag aldrig hört faktist

Faktum är att jag tror man gör sig själv en tjänst om man inte tar detta med högt IQ för allvarligt.

Saken är ju den att ett IQ test faktiskt inte säger något om intelligengensen, utan det är ett test för att inringa de problem man har, inte bara tala om att man är intelligent, utan framhäva de sidor man är bra på och även de man är dålig på. Det kallas ju inte ens för intelligenstest, det är bara en gammal kvarleva.

Tar man som osäker ensam aspergare sin egen intelligens för allvarligt, så blir man snabbt en rätt illa omtyckt och fortfarande ensam aspergare, FAST kanske inte osäker, iallafall inte på sin egen förträfflighet.

Sanna

Helt rätt, Sanna! Alfred Binet som utformade det första IQ-testet var mycket noga med att det inte var något intelligenstest, utan ett instrument för att identifiera dem som behöver extra stöd i skolan. Intelligens menade han var omätbar. I strikt mening mäter ett test bara en sak: personens prestation på ett specifikt test i en specifik situation. Jag förnekar alls inte användbarheten i ett sådant instrument, bara att det skulle vara något annat än ett instrument, vars användbarhet dessutom (gällande just IQ-test) påverkas starkt av sociokulturella faktorer.

Den som gör annat än indirekta kopplingar mellan intelligens och IQ-test kan lika gärna gå hela vägen och ta Oxford Capacity Anaysis istället.

Varför måste folk välja en extrem i den här frågan? Kan inte folk vara sakliga och ta det för vad det är?

oscar skrev:Varför måste folk välja en extrem i den här frågan? Kan inte folk vara sakliga och ta det för vad det är?

http://www.aspergerforum.se/tanker-du-analogt-eller-digitalt-t7685.html

apkonstapel skrev:Helt rätt, Sanna! Alfred Binet som utformade det första IQ-testet var mycket noga med att det inte var något intelligenstest, utan ett instrument för att identifiera dem som behöver extra stöd i skolan. Intelligens menade han var omätbar. I strikt mening mäter ett test bara en sak: personens prestation på ett specifikt test i en specifik situation. Jag förnekar alls inte användbarheten i ett sådant instrument, bara att det skulle vara något annat än ett instrument, vars användbarhet dessutom (gällande just IQ-test) påverkas starkt av sociokulturella faktorer.

Den som gör annat än indirekta kopplingar mellan intelligens och IQ-test kan lika gärna gå hela vägen och ta Oxford Capacity Anaysis istället.

Och inte nog med att det bara mäter somligt, och missar annat, och är starkt färgat av kultur och sammanhang, det är jättekänsligt för hur man mår den perioden och den specifika dagen man gör det, vilken inställning man har till testet, testledaren och hur lättstörd man är och hur miljön där är.

Dessutom spelar det roll hur testledaren leder en. Den som gjorde det med mig glömde grejer som vi fick göra i efterhand osv, sånt som stressar iaf mig.

Men nån slags hint kan det ju ge iaf, i stora drag.

Kvasir skrev:

oscar skrev:Varför måste folk välja en extrem i den här frågan? Kan inte folk vara sakliga och ta det för vad det är?

http://www.aspergerforum.se/tanker-du-analogt-eller-digitalt-t7685.html

Fyndigt. Men resultatet är beroende av vilken nivå man applicerar analog/digital-tänkandet på. Nu blev det OT, så jag stannar där.

MsTibbs skrev:...Jag läste Mensas definition på "särbegåvade" barn, till skillnad från de duktiga http://www.mensa.se/content/view/45/94/

Det där var ju riktigt intressant, tyckte de prickade in AS rätt bra om jag fattat AS rätt
"En del särbegåvade barn kan visa prov på stor personlig integritet och känslomässigt stor kompetens. En del forskare har till och med hävdat att de har svårt att ljuga!"
Skulle då vara att inte visa känslorna.

Och dessa saker:

Arbete
- Passion för att bli mycket duktig inom sitt särbegåvningsområde.
- Njuter av sitt arbete.
- Ju svårare utmaningar, desto roligare.
- Oftast perfektionister.

Värderingar
- Vill gärna ha kontroll.
- Vill inte göra saker som inte är engagerande.
- Följer egna regler.
- Förkastar oftast könsroller.

Moral
- Intensivt intresse för moraliska spörsmål.
- Kan uppvisa lidelsefulla åsikter i etiska och politiska frågor.
- Hög moralisk nivå kan ibland ge dåliga sociala färdigheter.

Social situation
- Extremt observanta och känsliga.
- De flesta har inte fler sociala problem är barn i gemen, utom för de extremt begåvade som kan ha svårt att relatera till andra barn.
- Kan ställa högre krav på vänskap och förtroende.

Varning för personligt skryt här i kommande text
Nu känns det så bra o berätta att jag gjorde något sådant test och ett av testen var jag "off the chart" på och tyckte jaha, det var väl inget och ville prata om annat.
Tyckte mer det var synd att jag missuppfattat instruktionerna för ett annat deltest.
Allt det andra gick inte lika bra.
Fast jag tycker inte jag brukar vara intelligentare än någon annan såvida man inte bara jämför det jag är bra på