Huggorm skrev:Pära betyder potatis i flera delar av landet, även Skåne. Utspritt här och där från norr till söder.

Jordäpple, fast med värmländskt uttal förekommer också.
Joläppel och joräppel hörde jag när jag levde där.
I början ble ja att lit övermigiven... nö lit bar.

Lynx-66 skrev:

Huggorm skrev:Pära betyder potatis i flera delar av landet, även Skåne. Utspritt här och där från norr till söder.

Jordäpple, fast med värmländskt uttal förekommer också.
Joläppel och joräppel hörde jag när jag levde där.
I början ble ja att lit övermigiven... nö lit bar.

På norska man kan säga jordeple i stället potet
även laglig skriva...står i ordboken

Heidi79 skrev:

Lynx-66 skrev:

Huggorm skrev:Pära betyder potatis i flera delar av landet, även Skåne. Utspritt här och där från norr till söder.

Jordäpple, fast med värmländskt uttal förekommer också.
Joläppel och joräppel hörde jag när jag levde där.
I början ble ja att lit övermigiven... nö lit bar.

På norska man kan säga jordeple i stället potet
även laglig skriva...står i ordboken

Å man säger joleple med tjock l

Jepp, samma i värmland.

Pärstamp är potatismos.
Jag fick gåshud när de sa tuppskinn

@antonius


Haha....jaa älskar Norrland, var där mycket som barn på 70talet

Chrilleb skrev:@antonius


Haha....jaa älskar Norrland, var där mycket som barn på 70talet

Du är hjärtligen välkommen tillbax, här är ingen corona-trängsel, friskluft och tid för kontemplation...

Alien skrev:

Flia skrev:Min mamma, som växte upp i Umeå på 1920-talet, använde "ämlig".

Ja, det var ju före Två masar i stan (60-talet). Kanske har det funnit lika länge i Västerbotten som i Dalarna. Eller om det spritt sig från Dalarna norrut el Västerbotten söderut, men då borde ordet finnas även i mellanliggande landskap. Jag växte upp i Gästrikland och hade aldrig hört det innan jag hörde det på radio.

Jag har hört ordet i både södra och norra Norrland, förvisso efter 1962 men från gamla människor som jag inte tror plockar upp "modeord" på det sättet. Förmodar att sketchen spridde ordet till rikssvenskan men kanske det faktum att det var ett aktivt ord på flera håll i landet bidrog till att det tog fart?

När dialektord finns på flera ställen i landet rör det sig ofta om ord som en gång varit vanliga och normala i svenskan men försvunnit ut från "riksspråket" samt somliga, men inte alla, dialekter. Jag vet inte hur många ord som jag hört stolt presenterat som "så heter det på pitemål" och jag tyckte "så säger mina släktingar också, och ingen av dem torde ha satt sin fot i Piteå".

Jag skulle f.ö. också spontant stava det ämlig, med ä. Men det är nog en smaksak.

@antonius

Exempel på ord från Västerbotten (el Norrland allmänt) i tidningen:

UNT skrev:Sekig – Långsam

– Herregu' vad sekig du ä, vi kom' på å missa bussen!

Måsta – Böjning av ordet "måste"

– Men ska vi måsta hålla koll på alla fjällorna dina, du kom' ju dragandes med nån ny donna var och varannan dag!
---
Flyttje – (Uppmaning) flytta på dig/er

– Flyttje så jag får plats i soffan, mello börjar ju snart!

https://unt.se/familj/god-morgon/artike ... d/j83o10yr

Men "måsta" säger jag också. Det används även på andra sidan Kvarken.

Jag vet inte riktigt vilken tråd detta passar in i, så jag försöker här. Ni svenskar har en tv-serie som heter "Vägens Hjältar". Det finns en norrman i den serien, han jobbar i Sverige. Och han pratar så otroligt svorsk! Han är en glad och trevlig kille och han försöker verkligen sitt bästa tror jag, att prata svenska, men det råder ingen tvekan om att han är norrman. Det är lite roligt att lyssna på, ni svenskar borde titta på det.

Skogkatt skrev:Jag vet inte riktigt vilken tråd detta passar in i, så jag försöker här. Ni svenskar har en tv-serie som heter "Vägens Hjältar". Det finns en norrman i den serien, han jobbar i Sverige. Och han pratar så otroligt svorsk! Han är en glad och trevlig kille och han försöker verkligen sitt bästa tror jag, att prata svenska, men det råder ingen tvekan om att han är norrman. Det är lite roligt att lyssna på, ni svenskar borde titta på det.

Väder-Tone var en favorit annars, fast hon pratade ju nästan ren svenska på slutet innan hon försvann från TV.

Huggorm skrev:Väder-Tone var en favorit annars, fast hon pratade ju nästan ren svenska på slutet innan hon försvann från TV.

Mitt ex som var från dalarna påstod att harkrank heter skronk på dalmål. Inte säker på om det stämmer för hittar inget när man googlar dessa ord, men stämmer det var det ganska roligt tycker jag iallafall

Ms_Hulot skrev:skronk

Skronk? Vad i hela friden är en skronk? Roligt ord, ovanligt.

Skogkatt skrev:

Ms_Hulot skrev:skronk

Skronk? Vad i hela friden är en skronk? Roligt ord, ovanligt.

Eller hur är det! Det är en harkrank, en sånhär: https://sv.wikipedia.org/wiki/Harkrankar

Ms_Hulot skrev:Eller hur är det! Det är en harkrank, en sånhär: https://sv.wikipedia.org/wiki/Harkrankar

Åh, så det är en skronk. Vi kallar dem "stankelbein" här. Eller stankelben.

Stankelben tror jag att jag hört dem kallas också borta i västra Värmland.

I Luleåtrakten säger man harskrank, det har smugit sig in ett s, men i Piteå har den ett helt eget namn, koggamoy en trolig förveckling av koggamygga.

nallen skrev:Stankelben tror jag att jag hört dem kallas också borta i västra Värmland.

Ja, jag tror att jag har hört det också. Jag tror jag har hört svenskar säga stankelben. När man är i det glada Värmland, då är man inte långt borta från Norge. Och jag vet att i områdena nära gränsen, där finns det många norska och svenska ord som används på båda sidor om gränsen. Språken flyter in i varandra lite. Svorsk.

Aha, undrars vad stankel betyder! Och vad finns det fler för Svorska ord?

Ms_Hulot skrev:Aha, undrars vad stankel betyder! Och vad finns det fler för Svorska ord?

Stankel betyder att någon är lång och tunn och har tunna ben. Fredrik Skavlan på svensk tv, han var skandinavisk mästare i svorsk tror jag.

Skånk eller skank betyder ben på många dialekter, en långskånk är en person med långa ben. På något vis känns det som det hänger ihop med stankel

Huggorm skrev:Skånk eller skank betyder ben på många dialekter, en långskånk är en person med långa ben. På något vis känns det som det hänger ihop med stankel

Jag undrar om det har något med "skänkel" att göra också. Skänkel kallas ryttarens ben när denne rider. Från höft till knä heter det överskänkel och från knä ner till tåspets heter det underskänkel. Det finns också en spindel som kallas stankelben, de med mycket långa tunna ben som dyker upp på hösten.

Aha, jag tänkte att det hade nåt att göra med skranglig kanske. Skrangelben betyder tydligen ”gänglig pojke” enligt Svenska Akademiens Ordbok på nätet såg jag (https://svenska.se/saob/?sok=skrangelbe ... 543_238262).