TheWonderer92 skrev:Hur går det egentligen till med läkarintyget? Jag har fått svar från Transportstyrelsen att en specialist inom Asperger behöver utfärda läkarintyget. Var får man tag på sådana? Vad kostar det?

Jag gick till vanliga vårdcentralen för att få mitt läkarintyg, doktorn på vårdcentralen hade inga behörigheter (han var vanlig doktor och inte psykolog), jag hade inga dokument med mig från någon utredning eller liknande som jag egentligen skulle ha haft, jag kom helt oförberedd, vi satte oss ner, doktorn läste ur ett frågeformulär och ställde några enkla korta frågor, tog 3 minuter, sen ansåg han att jag var säker för vägarna. Borde inte vara så krångligt för dig heller, men det kanske beror på hur grav autism du har, jag är väldigt högfungerande och inte utvecklingsstörd. Det är säkert olika erfarenhet för alla. Tog mitt B-körkort i September 2018.

Kanske sagt det här förut också men eftersom min habilitering saknar psykologer (jo men precis) så behövde jag få remiss till allmänpsykiatrin + göra obligatoriskt absolut icke-kränkande pissprov innan. Det gick igenom, kommer inte ihåg vad jag betalade men det gick väl an.

marxisten skrev:

slackern skrev:
Specialist menas med en psykiatriker i det här fallet så du bör kontakta psykiatrin skulle jag gissa.

Vad jag har förstått så bor du i Norrort så du kanske tillhör det här området?

https://www.norrastockholmspsykiatri.se/

Krävs det inte remiss för att komma till psykiatrin?

Du bra fråga ibland kan man slänga iväg en egenremis ibland behövs en remis, så kanske bäst att Wonderer slänger iväg en fråga till psykiatrin och frågar?

Riksamiralen skrev:Jag gick till vanliga vårdcentralen för att få mitt läkarintyg, doktorn på vårdcentralen hade inga behörigheter (han var vanlig doktor och inte psykolog), jag hade inga dokument med mig från någon utredning eller liknande som jag egentligen skulle ha haft, jag kom helt oförberedd, vi satte oss ner, doktorn läste ur ett frågeformulär och ställde några enkla korta frågor, tog 3 minuter, sen ansåg han att jag var säker för vägarna. Borde inte vara så krångligt för dig heller, men det kanske beror på hur grav autism du har, jag är väldigt högfungerande och inte utvecklingsstörd. Det är säkert olika erfarenhet för alla. Tog mitt B-körkort i September 2018.

Många här verkar haft det mycket krångligare än vad jag hade det, tråkigt för er.
Jag frågade nog trafikverket vem jag skulle vända mig till, då sa de väl habiliteringen där jag fick min diagnos, jag ringde till habiliteringen och frågade om jag skulle få träffa en psykolog som skulle utvärdera mig, men de habiliteringen reagerade typ: ''Vem fan är du?'' Då fick jag förklara att jag hade fått en diagnos hos dem när jag var 13 år gammal men efter det aldrig mer haft någon kontakt med varken dem eller vården eller någon myndighet, de tyckte jag var ett jävla slöseri på resurser de sa: ''Vi är fullbokade vi har inga lediga psykologer längre, köerna är jättelånga på flera år, vi kan inte hjälpa dig!'', så då sa dem att jag skulle få ta kontakt med en vanlig doktor på vårdcentralen eftersom jag hade haft så lite kontakt med habiliteringen och aldrig haft något stöd över huvud taget, så gick det till för mig i alla fall och tydligen kunde en vanlig doktor hjälpa mig, det enda habiliteringen sa att jag skulle ha med mig var dokumentationen eller vad utredningen kom fram till men jag visste inte vart jag skulle få tag på detta någonstans, har ingen aning fortfarande så jag bara gick till vårdcentralen och fick ett intyg av en vanlig doktor, alltså inte en psykolog eller någon specialist, det finns inga specialister över huvud taget ute i obygden och bondvischan där jag bor så en vanlig doktor fick duga. Och jag fick aldrig ta några tester över huvud taget, blev bara frågad några enkla frågor av doktorn som rörde hur jag uppfattade medtrafikanter, om jag hade empati och inkännande med de vid sidan av gatan, väldigt enkla frågor om man inte är störd psykopat.

Riksamiralen skrev:

Riksamiralen skrev:Jag gick till vanliga vårdcentralen för att få mitt läkarintyg, doktorn på vårdcentralen hade inga behörigheter (han var vanlig doktor och inte psykolog), jag hade inga dokument med mig från någon utredning eller liknande som jag egentligen skulle ha haft, jag kom helt oförberedd, vi satte oss ner, doktorn läste ur ett frågeformulär och ställde några enkla korta frågor, tog 3 minuter, sen ansåg han att jag var säker för vägarna. Borde inte vara så krångligt för dig heller, men det kanske beror på hur grav autism du har, jag är väldigt högfungerande och inte utvecklingsstörd. Det är säkert olika erfarenhet för alla. Tog mitt B-körkort i September 2018.

Många här verkar haft det mycket krångligare än vad jag hade det, tråkigt för er.
Jag frågade nog trafikverket vem jag skulle vända mig till, då sa de väl habiliteringen där jag fick min diagnos, jag ringde till habiliteringen och frågade om jag skulle få träffa en psykolog som skulle utvärdera mig, men de habiliteringen reagerade typ: ''Vem fan är du?'' Då fick jag förklara att jag hade fått en diagnos hos dem när jag var 13 år gammal men efter det aldrig mer haft någon kontakt med varken dem eller vården eller någon myndighet, de tyckte jag var ett jävla slöseri på resurser de sa ''Vi är fullbokade vi har inga lediga psykologer längre, köerna är jättelånga på flera år, vi kan inte hjälpa dig!'', så då sa dem att jag skulle få ta kontakt med en vanlig doktor på vårdcentralen eftersom jag hade haft så lite kontakt med habiliteringen och aldrig haft något stöd över huvud taget, så gick det till för mig i alla fall och tydligen kunde en vanlig doktor hjälpa mig, det enda habiliteringen sa att jag skulle ha med mig dokumentationen eller vad utredningen kom fram till men jag visste inte vart jag skulle få tag på detta någonstans, har ingen aning fortfarande så jag bara gick till vårdcentralen och fick ett intyg av en vanlig doktor, alltså inte en psykolog eller någon specialist, det finns inga specialister över huvud taget ute i obygden och bondvischan där jag bor så en vanlig doktor fick duga.

Det var då händigt, stod att man behövde en kunnig inom området som intygade, så en psykolog eller psykiater då. Behövde gå via psykiatrin men det var som tur bara en månad eller tvås väntetid. Psykiatrin gillar ju att dra ut på tiden annars.

Har kör lite manuell växlad bil i landsbygden när jag var 23 år gammal.

Men att köra bil i stan och i städerna skulle jag aldrig kunna göra.

körkort är för svårt har testat teori kursen och köra lite bil på landet.

höll också på med teori kursen när jag bodde ensam ett par månader men jävlar vad svårt det var.

https://online.mydrivingacademy.com/aut ... afikskola/

köpte på CD skiva år 2009 och höll på en kortare under ett par månader tid men la ner det hela.
Försökte i alla fall.

Utökade mitt körkort med en bokstav till nyligen, BE, personbil med tungt släp.

Har varit mycket tid spenderat på teorin men pga andra saker som krånglade så tog det lite längre tid än planerat men gjort är gjort och jag var behörighet att köra med tungt släp

Tyvärr kostade det mer än B-kortet men det var värt det

Nu underlättar det att kunna ta hand om släpvagnarna som står på terminalen där jag jobbar

En annan fördel är att det öppnar upp nya delar av arbetsmarknaden Finns många företag som söker folk med släpvagnskort

Har inte körkort, har aldrig blivit att jag tar d. En del på jobbintervjuer, har kanske nån gång frågat mig om det.

Jag har körkort, men har aldrig haft en bil och har inte kört någon bil på de senaste tio åren.

Har körkort men kör inte bil om det inte är ytterst nödvändigt, då jag tar starka mediciner. För körde jag mycket, det var avkopplande o köra runt mitt i natten. Men sen jag sålde bilen har jag inte kört särskilt mycket, bara testat typ min systers el-bil.

Jag har gjort ett reaktionstest hos psykiatrin o trots bensodiazepiner var min reaktionsförmåga bättre än genomsnittet.