Hej alla!

Själv har jag Aspergers syndrom, är stolt över det, tänker att Aspergers syndrom inte bara behöver vara en funktionsnedsättning, utan också en funktionsförbättring på sätt och vis, i alla fall om man får rätt stöd, hjälp och anpassningar, plus att vi aspergare kan se saker som inte icke-Aspergare kan se. Med andra ord, jag känner att jag har så kallade ”aspiepowers”.

Och jag vet hur det är nuförtiden, att begreppet Aspergers syndrom bojkottas (allt mer), att det nu heter ”Autism”, ”Autismspektrumtillstånd” eller ”diagnos inom autismspektrat” (tre jättefula begrepp enligt min åsikt), samt har jag hört något i stil med att det bara är Sverige som använder begreppet Aspergers syndrom. Det är skandal, tycker jag.

Jag är född 1993 och fick min Aspergerdiagnos år 1997, när jag var fyra år, och när det hette ”Aspergers syndrom”, vilket jag tycker är en extrem lättnad för mig. Jag skulle inte kunna leva om min diagnos hette/kallades för Autism istället för Aspergers syndrom, och jag skulle inte kunna leva utan begreppet Aspergers syndrom. Aspergers syndrom är ett tusen gånger bättre och finare begrepp. Jag tycker så synd om (feel so sorry for) alla som har fått diagnosen Autism istället för Aspergers syndrom, och så dem som inte har begreppet Aspergers syndrom i sitt hemland, eller vad man ska säga.

Och jag menar absolut inget illa när jag säger det här, men ordet autism kan missuppfattas som en massa andra saker än Aspergers syndrom, det kan bland annat uppfattas som utvecklingsstörd. Och när man säger att någon är autistisk, ännu mer då kan det uppfattas som att någon är utvecklingsstörd.

Och så tycker jag att ordet Autism låter så fult och illa, att jag måste ta i och säga
”Jag HATAR ordet autism”.

Hur som helst, jag har märkt en sak, att om man säger ”Asperger” på engelska, så låter det som ”Assburger” - men om ni frågar mig, mycket hellre det än Autism och ”Åh-tissem”, som ordet Autism uttalas på engelska.


Tack på förhand!
Jfso Loasjd

Hur uttrycker sig din "aspipower"?

Asperger är ju en diagnos inom autism så spela roll vad det nu kallas för, AS kommer ju att försvinna när ICD-11 införs som diagnosmanual så lika bra att du vänjer dig och accepterar med att du har autism och inget annat.

Jfso Loasjd skrev:Jag skulle inte kunna leva om min diagnos hette/kallades för Autism istället för Aspergers syndrom

Det tror jag väl kanske ändå inte. Riktigt så viktiga är ändå inte ord.

Tänk på de som har schizofreni. Det ordet feluppfattas nog värre. Själv trodde jag som ung att det var samma sak som "split personality". I dagligt tal om någon säger att något är "schizofrent" menar de att företeelsen ifrågad är splittrad och självmotsägande. I övrigt tror folk att schizare är mördare och lite allt möjligt.

Fick du verkligen din diagnos redan vid fyra års ålder och redan 1997?
Det var i så fall väldigt snabbt ordnat!

Nå, angående det här med orden "Aspergers syndrom" och "autism".
Här har vi problemet att någon grävde fram att Hans Asperger ska ha varit nazist, och...
Det är helt enkelt så att många nu inte vill ha med hans namn att göra.
Och att de nog vill att diagnosen ska byta till namn vad som helst.
Jag tycker ju inte heller att "autism" är ett fult ord.
Det har inte heller nödvändigtvis med utvecklingsstörning att göra.

Furienna skrev:Fick du verkligen din diagnos redan vid fyra års ålder och redan 1997?
Det var i så fall väldigt snabbt ordnat!

Nå, angående det här med orden "Aspergers syndrom" och "autism".
Här har vi problemet att någon grävde fram att Hans Asperger ska ha varit nazist, och...
Det är helt enkelt så att många nu inte vill ha med hans namn att göra.
Och att de nog vill att diagnosen ska byta till namn vad som helst.
Jag tycker ju inte heller att "autism" är ett fult ord.
Det har inte heller nödvändigtvis med utvecklingsstörning att göra.

Kolla på vad diagnoserna AS gick under innan och som är synonymer till diagnosen AS.

Kod: F84.5

Innefattar:
Autistisk psykopati
Schizoid störning i barndomen

https://www.autismforum.se/om-autism/di ... nguage:/sv

Om man som jag inte är särskilt lättkränkt kan jag skämta om Autistisk psykopati vara lite lätt självironisk.

Jag var diagnostiserad med lätt utvecklningstörning innan de ändrade sig och diagnostiserade mig med Asperger. Då fick jag sluta att gå I särskolan. Vilket blev väldigt jobbigt för mig eftersom jag förlorade alla mina vänner.

Jag gillar inte heller ordet Autism, det förvirrar vad man har för något med en massa olika åkommor, ingen vet vad det är för någonting och de flesta tror då att man är riktigt illa däran fast man har högskoleexamen och allting, nej Asperger kommer jag alltid att använda, ingen kommer ändra på det, jag har bestämt att det heter så för mig.

Har folk taskig självförtroende och vill påvisa att dom är högfungerande alltså ett IK över 70 kan dom ju alltid säga att dom har högfungerande autism HFA.

slackern skrev:Har folk taskig självförtroende och vill påvisa att dom är högfungerande alltså ett IK över 70 kan dom ju alltid säga att dom har högfungerande autism HFA.

"högfungerande autism" låter som att man är "duktig för att vara utvecklingsstörd". Nedvärderande av sig själv och andra med autism.

Autism utan intellektuell funktionsnedsättning är i så fall bättre. Rullar dock inte på tungan direkt...

Låt folk kalla det vad de vill så länge allmänheten förstår vad man menar, vad vården, psykologin tycker och tror berör inte mig speciellt, jag har accepterat att myndigheter föredrar att man använder Autism, men de skulle ju också kunna ha olika namn på samma sak, eller dela upp Autism, förstår inte att det måste vara ett spektrum när jag kan relatera till vissa saker men andra delar förstår man inte över huvud taget, det diskuteras ju väldigt mycket om medicin här på forumet, olika läkemedel, men jag har då aldrig i hela mitt liv tagit något läkemedel för min Aspergers, kan till 0% relatera faktiskt, jag förstår inte ens varför man tar det.

För länge sen läste jag en bok om ungar som växte upp på skola för döva och hörselskadade. Den utspelade sig kanske på 1950-tal, eller nåt liknande. De som bara var hörselskadade stod högre i rang än de döva. Det bottnade väl i att ju lättare handikapp, desto lättare att skaffa sig ett liv ute i samhället, som då mer än nu var ordnat helt efter de "normalas" funktioner. Men det tog sig också groteska proportioner, när detta blev en av de viktigaste grejerna som avgjorde ungarnas position i ungarnas informella statusstegar. De hörselskadade gillade inte att bli kallade döva. Det var en grov förolämpning.

Den här diskussionen får mig att tänka på den boken.

Att du tänker utvecklingsstörd när du hör ordet autism handlar om dina egna fördomar, det kan du jobba på. Jag har atypisk autism och trivs bra med det, jag brukar kalla mig autist. Det är en sak att du själv vill förknippas med Aspergers syndrom och en helt annan att du tycker synd om de som har diagnosen autism. Asperger och autism är i princip samma diagnos det är därför Asperger togs bort i DSM-5.

Det stämmer inte att man bara använder Asperger i Sverige. Det finns två stora diagnosmanualer DSM och ICD. I DSM- 4 fanns Asperger med, när DSM-5 kom ut 2013 togs Asperger bort. I ICD-10 finns Asperger fortfarande kvar. Det är Världshälsoorganisationen som ger ut ICD så det är inget svenskt. ICD-11 gavs ut 1 januari 2022 men har inte blivit översatt till svenska än, troligtvis har Asperger blivit bortplockat där också men det är bara en gissning, jag vet inte.

Anledningen till att många i framförallt USA inte gillar uttrycket Aspergers syndrom är för att Hans Asperger var nazist han skickade barn med Asperger till koncentrationsläger där de gasades ihjäl eller så genomfördes plågsamma experiment på dem, många vill inte bli förknippade med det.

Riksamiralen skrev:Låt folk kalla det vad de vill så länge allmänheten förstår vad man menar, vad vården, psykologin tycker och tror berör inte mig speciellt, jag har accepterat att myndigheter föredrar att man använder Autism, men de skulle ju också kunna ha olika namn på samma sak, eller dela upp Autism, förstår inte att det måste vara ett spektrum när jag kan relatera till vissa saker men andra delar förstår man inte över huvud taget, det diskuteras ju väldigt mycket om medicin här på forumet, olika läkemedel, men jag har då aldrig i hela mitt liv tagit något läkemedel för min Aspergers, kan till 0% relatera faktiskt, jag förstår inte ens varför man tar det.

Det finns inget läkemedel mot Asperger eller autism. Det är vanligt att de med Asperger har olika psykiska sjukdomar som t.ex depression det är troligtvis därför det pratas mediciner. En del med NPF diagnoser har också brist på melatonin då kan man ta det i tablettform istället.

Sen kan jag förvisso förstå att den som från början skyddat sig mot fördomar osv. genom att säga till både sig själv och andra att jag har asperger, det är så här och så här, och aldrig ta ordet autism i sin mun, finner övergången jobbig.

Det kommer säkert länge än att vara smartare att säga till folk "jag har asperger" än "jag har autism". (I den mån man nu säger det till folk. Beror väl lite på.)

Liljan skrev:

Riksamiralen skrev:Låt folk kalla det vad de vill så länge allmänheten förstår vad man menar, vad vården, psykologin tycker och tror berör inte mig speciellt, jag har accepterat att myndigheter föredrar att man använder Autism, men de skulle ju också kunna ha olika namn på samma sak, eller dela upp Autism, förstår inte att det måste vara ett spektrum när jag kan relatera till vissa saker men andra delar förstår man inte över huvud taget, det diskuteras ju väldigt mycket om medicin här på forumet, olika läkemedel, men jag har då aldrig i hela mitt liv tagit något läkemedel för min Aspergers, kan till 0% relatera faktiskt, jag förstår inte ens varför man tar det.

Det finns inget läkemedel mot Asperger eller autism. Det är vanligt att de med Asperger har olika psykiska sjukdomar som t.ex depression det är troligtvis därför det pratas mediciner. En del med NPF diagnoser har också brist på melatonin då kan man ta det i tablettform istället.

Just det, man kan ha många olika problem samtidigt.
Jag har inte pratat så mycket om mina mediciner här, för det är väl inget roligt med det.
Men det är tydligt att många här har depressioner och sömnproblem.
Det är som att det lätt hör ihop med AS och är ett större problem än själva AS för mig i alla fall.

Marjatta skrev:För länge sen läste jag en bok om ungar som växte upp på skola för döva och hörselskadade. Den utspelade sig kanske på 1950-tal, eller nåt liknande. De som bara var hörselskadade stod högre i rang än de döva. Det bottnade väl i att ju lättare handikapp, desto lättare att skaffa sig ett liv ute i samhället, som då mer än nu var ordnat helt efter de "normalas" funktioner. Men det tog sig också groteska proportioner, när detta blev en av de viktigaste grejerna som avgjorde ungarnas position i ungarnas informella statusstegar. De hörselskadade gillade inte att bli kallade döva. Det var en grov förolämpning.

Den här diskussionen får mig att tänka på den boken.

Jag förstår din poäng. Det handlar dock inte bara om att man inte vill förknippas med dem som är lägst på den sociala rangskalan. Jag vet inte hur hörselskadade hade det förr men jag har träffat en del äldre med medfödda rörelsehinder. De kallades "institutionsskadade" eftersom de antingen växt upp på institution eller med superöverbeskyddande föräldrar. Att inte ha varit med om saker som hör till en normal barndom gör att man får stora sociala svårigheter i vuxen ålder.

Jag växte upp med föräldrar som helt förnekade att jag skulle ha någon bokstavskombination så jag hade en tonårsrevolt där jag använde ord som "utvecklingsstörning", "hjärnskada" osv när jag diskuterarde mina problem med vänner. Då trodde jag på det, men jag gjorde det för att markera att mina föräldrar hade fel har jag förstått i efterhand.

Vildsvin skrev:Jag vet inte hur hörselskadade hade det förr men jag har träffat en del äldre med medfödda rörelsehinder. De kallades "institutionsskadade" eftersom de antingen växt upp på institution eller med superöverbeskyddande föräldrar. Att inte ha varit med om saker som hör till en normal barndom gör att man får stora sociala svårigheter i vuxen ålder.

Förstås fanns hörselskadade också ute i samhället men på skolan gick både döva och hörselskadade. Det var en sån skola där ungarna bodde, de lämnades bort till institution. Några vars familjer fanns i närheten kunde vara på skolan bara på dagarna, men de flesta av eleverna bodde på skolan, på en institution.

Min poäng var oviljan att sammanblandas med en grupp som har värre/grövre funktionshinder än en själv - vilket man måste säga att utvecklingsstörda autister har, eftersom två olika funktionshinder kombineras.

verbatim skrev:

slackern skrev:Har folk taskig självförtroende och vill påvisa att dom är högfungerande alltså ett IK över 70 kan dom ju alltid säga att dom har högfungerande autism HFA.

"högfungerande autism" låter som att man är "duktig för att vara utvecklingsstörd". Nedvärderande av sig själv och andra med autism.

Autism utan intellektuell funktionsnedsättning är i så fall bättre. Rullar dock inte på tungan direkt...

Spot on!

HFA är ett väldigt konstigt begrepp som säger i princip ingenting annat än att man är född utan en intellektuell funktionsnedsättning men det finns många med Asperger som har stora problem ändå. Känns förminskande med HFA, som om ens problem ska vara lätta att få till och inte störa så mycket...

Marjatta skrev:Min poäng var oviljan att sammanblandas med en grupp som har värre/grövre funktionshinder än en själv - vilket man måste säga att utvecklingsstörda autister har, eftersom två olika funktionshinder kombineras.

Men det är väl självklart att man inte vill blandas ihop med utvecklingsstörda.

Jag vet inte hur många gånger jag läst här hur förolämpade folk har blivit för att de behandlats som utvecklingsstörda, att de som ska hjälpa dem har pratat extra långsamt och tydligt, att de behandlats som barn etc. Eller att de placerats på DV bland utvecklingsstörda och inte fått den intellektuella stimulans de behöver.

Jag tycker så här. Det var svårt att skilja aspergers från HFA. Enda egentliga diagnospunkten som fanns var att HFA hade sen språkutveckling. Men jag och andra har känt att det finns andra skillnader med. Många med HFA har bättre ögonkontakt och bättre motorik.

Men den viktigaste skillnaden är inte där tycker jag, utan att numera kan man ha autism och gå till jobbet och funka hyfsat med ökad risk för utbrändhet, och man kan också vara utan språk, inte klara sig själv alls, med eller utan nedsatt intelligens.

Så redan där tycker jag det finns fyra grupper, aspergers, HFA, grav autism, och grav LFA. Det är ett för brett begrepp.

Men lite tursamt är det, för hade man vetat om att aspergers kunde vara så "lindrigt" så skulle det aldrig fått vara med i LSS. De med ADHD är ju på ungefär samma funktionsnivå och får inte LSS.

Att jag inte gillar begreppet autism är för att det är för brett. Sedan så blir man förväxlad, troligen åt båda hållen vilket är lika illa. De som funkar hyfsat får en stämpel att de är lågt fungerande, och de som är lågt fungerande kan få fel krav på sig. Iallafall om man tänker sig till vardags, när man pratar. Någon som har en gravt autistisk unge och sedan säger en vän till mamman att Jag har en kusin med autism, han går i vanlig skola, det kan din unge också göra.

Det stämmer inte med historiken, men jag skulle vilja att man kallade autister med "våra" problem asperger syndrom, och sedan dra en gräns och resten har kanner syndrom. Nu är det ju många saker som man ska ta hänsyn till vid den gränsdragningen och folk är ju inte på samma nivå på allt, t ex finns det de med språk men grav autism och utvecklingsstörning, och de utan språk men utan utvecklingsstörning.

Men jag skulle vilja säga så här, att de med ganska lite språk och låg funktion oberoende av intelligens har kanner. Sedan får man dela upp kanner i undergrupper som kanner utan och med utvecklingsstörning.

Sedan en sak till. Jag hatar hur ordet autism låter. Jag tycker det låter så äckligt på något sätt. Särskilt när folk himlar lite med ögonen på ett sätt som de anser utstrålar värme och säger "autisssssm". Jag verkligen hatar det. JAG RYSER.

Aspergers känns som något stadigt. Autism känns som något vekt. Nu vet jag att alla inte upplever synestetiskt hur ord känns men så är det för mig.

Annars är betydelsen bra. Att man är i sin egen värld. För som autistisk har man ju en annan uppfattning av världen. Men det är bara de som lyckats skapa en skyddande autismbubbla. Resten har en värld som hela tiden är större och mer högludd och detaljerad än NT:s värld. Då är man motsatt i en bubbla.

Andra tillstånd har ju bytt namn. Aspergers till det sämre. Men andra till det bättre. Manodepression är bipolär. Multipel personlighetsstörning är dissociativ identitetsstörning. Schizofreni borde heta något annat. Psykopati med. Men just de är så inpräntade. Sedan borde depression heta något annat med som visar att det är en sjukdom och inte bara deppighet.

Autism är ju indelat i tre grader, grad 1, grad 2 och grad 3.
Grad 1 motsvarar Aspergers så vill man inte bli sedd som gravt autistisk/ intellektuellt funktionsnedsatt kan man ju säga att man har autism grad 1.
Jag fick diagnosen Aspergers men använder nog hellre ordet autism eftersom att många verkar tro att personer med Aspergers inte har så stora svårigheter.
Å andra sidan säger jag typ aldrig åt folk att jag har npf, vill inte bli sedd som diagnoser, vill bli sedd som en individ. Plus att jag sällan träffar folk.

Ordet autism kommer från ordet auto = själv.

Kidzi skrev:Att jag inte gillar begreppet autism är för att det är för brett.

Det är för att det är ett spektrum och kallas därför för autismspektrum för att markera hur pass brett det är.

De slutade faktiskt använda termen Asperger Syndrom mitt i min utredning. Jag läste något om det och frågade psykologen om det betydde att jag var helt normal och mådde bra nu. Hon skrattade. Det står att jag har AS på pappersarbetet jag fick, men jag vet inte vad det heter nu eller vad jag har. De ändrar namn på saker och gör om saker. Men det är inte så viktigt egentligen, vad de kallar det förändrar ingenting.