Ska hålla ett föredrag om hur det är att leva med asperger på fredag, så jag tänkte höra om någon har lite tips om vad man kan ta med. Jag har tagit med de delar som påverkar mig mest, som jag mest har aspergererfarenhet av:

-Empati och känslor
-Specialintresse
-Udda beteende i vissa situationer

Men jag tar gärna med annat som också ingår i spektret, så kom gärna med tips!

Ytterst svårt med förändringar, speciellt oplanerade sådana.

Roligt att du vill föreläsa. Jag kom spontant att tänka på:

Tony Attwodds positiva aspie-kriterier: https://www.autismforum.se/om-autism/fo ... iterierna/

Vanliga fördomar om Aspergers/AST, kanske?

Något om kamouflage, socialt skådespeleri som många, speciellt kvinnor, som fått diagnos i vuxen ålder kan ha ägnat sig mycket åt

Nämn gärna att aspergers/AST inte är en form av psykisk ohälsa även om många har psykisk ohälsa parallellt med sin NPF.

Skillnader i funktionsförmåga på olika plan hos olika individer och hur det kan påverka vardagen/vardagssituationen.

Förslag på hur omgivningen kan underlätta för en..

Jag tycker att du bör ta tillfället i akt och nämna att människor med AS är mycket bra pojkvänner och flickvänner och älskare. Alltid bra att sprida några bra rykten, det skadar inte. Lycka till med föredraget.

Det är viktigt att betona att alla aspergare är väldigt olika. Precis som vanliga människor är olika.

Det är många numera som tycker att alla med ngt NPF tillstånd har skaffat det själv, eller bara fått för sig för att slippa arbeta. Att det inte ligger till på det viset vet ju dom som har skiten, men man kan kanske nämna att det är inget man inbillar sig för andra.

Känslighet på något område, ärliga, pålitliga, lojala.

Man ser saker med andra sammankopplingar vilket gör att man kan ge andra en annan uppfattning om problem, där de får en mindre fördunklad syn än vad man får från en NT.

Många grader av aspergers. Aspergare är mellan sig mer olika än NT är mellan sig..

antonius skrev:Det är många numera som tycker att alla med ngt NPF tillstånd har skaffat det själv, eller bara fått för sig för att slippa arbeta. Att det inte ligger till på det viset vet ju dom som har skiten, men man kan kanske nämna att det är inget man inbillar sig för andra.

Tror man det är man antingen en äldre person som inte har hängt med hur skolan, arbetsmarknaden och möjligheten att bli förtidspensionär har förändrats de senaste decennierna eller så är man själv inte särskilt välfungerande. Kanske har man ett fysiskt handikapp som man har svårt att få hjälp för och förstår inte hur personer med osynliga handikapp kan bli prioriterade.

Föräldrar som inte vill tro det värsta, syskon som är bittra över att ha hamnat i skymundan under uppväxten och barn som skäms över att ha en konstig förälder är något annat, det har med den personliga relationen att göra.

Jag tänker på det sociala. Även om man har svårt med det sociala av olika anledningar är det inte detsamma som att man vill leva helt isolerat. Man vill ofta ha både vänner och partner men klarar inte av att skaffa det. Man vill ofta ha ett arbete också men får inget. Då riskerar man att bli helt isolerad. Man får ingen träning i social skills då heller.

Richard skrev:Ska hålla ett föredrag om hur det är att leva med asperger på fredag, så jag tänkte höra om någon har lite tips om vad man kan ta med. Jag har tagit med de delar som påverkar mig mest, som jag mest har aspergererfarenhet av:

-Empati och känslor
-Specialintresse
-Udda beteende i vissa situationer

Men jag tar gärna med annat som också ingår i spektret, så kom gärna med tips!

Att en diagnostisering introducerar stigmatisering diskriminering och försämrad socioekonomiska status. Helt oberoende av om man faktiskt har eller inte har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Om man vill få andra människor att bry sig behöver man hitta något som förenar en. Att poängtera att Asperger handlar om så mycket mer än enbart neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en bra början.

Ett proletariat som aktivt kämpar för rättvisa. Vi har hört allt som har sagts i den här tråden förut. Säg något nytt! Prata om diagnostisering! Prata inte om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar...

Hur påverkar diagnostisering barn? Prata om utanförskap. Prata om skolan!

Borde först kollat

Vilka kommer du föreläsa för, till vilka vänder du dig? Vilket är syftet? Vad vill du uppnå?

Elaine Eksvärd, retorikexperten, intervjudes i går på svt nyheterna och skulle analysera Magdalena Anderssons tal. Hon påminde om att det inte räcker att kommunicera ut något bara -det måste gå in också. Det kluriga kan vara hur det ska gå till. Men du kanske har detta klart för dig? Du har en behaglig röst. Jag har lyssnat på dig tidigare i you tube klipp eller liknande och tyckte du "mötte upp" bra. Jag ville iallafall höra mer.

Karamell skrev:Det är viktigt att betona att alla aspergare är väldigt olika. Precis som vanliga människor är olika.

Lika viktigt kan vara att berätta om vad som förenar oss, vilka områden som vi ofta har svårigheter och styrkor på även om dessa ofta varierar från person till person. T ex svårigheter i social kommunikation och interaktion och begränsade rutiner, intressen, speciella sätt att göra saker på, nedsatta exekutiva förmågor, annorlunda sätt att tänka på..

Trött dels pga dålig sömn, svårt sova, lättväckt, känslig för intryck, blir mer trött av det, mkt tid [u][u]måste[/u][/u] avsättas för återhämtning, orkar något per dag, om vart för intensivt kan bli som sjuk flera dagar efter och orkar då inte göra något ens nödvändigt, blir också mer klumpig framåt em
(Min upplevelse)

Nåt fel med understrukit

Ex man kunde tro man ska sova bättre om ”tagit” ut sig, om blev mycket, tröött, nej då är jag uppstressad o sover inte ändå

Ja svårt hantera stress o bollar i luften som d heter

Jag har en kompis som brukar hålla föredrag om NPf, han brukar ta ett exempel på en gemensam kompis som är autistisk som jobbar med autistiska personer för att visa hur olika man kan va. Han har jobbat med såna med grav autism förut och nu med såna som har mild autism.

Personligen brukar jag säga att jag är dålig på att vara lagom.

Hur gick föredraget?

Skogkatt skrev:Hur gick föredraget?

Jodå tack!

Det gick väldigt bra, jag hade dock ett papper med mig med lite stöd som jag skrev ner efter tips härifrån. Fick en del frågor efteråt o det var folk var barn också har asperger. Så det var nog uppskattat!

I skolan skolkade jag alltid när det skulle redovisas arbete inför klassen, men den oviljan är helt borta nu.