Jag tror att jag inte fick tillräckligt med leksaker som liten, vi hade inte så mycket pengar. Jag tycker att det bara berikar livet att vara lite barnslig även som vuxen

Jag vet inte vad det beror på, men jag har definitivt en känsla av att aspergare ofta ser yngre ut än de är. Och jag menar inte beteendet eller klädstilen, utan utseendet, särskilt ansiktet.

När det gäller det mentala så brukar det ju sägas att färdigheterna är ojämnt fördelade hos aspergare jämfört med normalpopulationen. Vi hänger ofta inte med riktigt i det sociala umgänget, särskilt under tonåren (i min egen erfarenhet), men det är ju inte så att det rättar till sig när man uppnått en viss ålder. Med tiden blir man kanske bättre på att hantera glappet, men det är inte samma sak. Så på det området tycker jag inte att man kan säga att aspergare åldras långsammare - vi är bara konstiga, rätt och slätt.

LordNelson skrev:

Hundralappen skrev:Om man nu ska generalisera.. Brukar inte aspergare vara rätt lillgamla?

jo, för mig stämmer det i alla fall. Sa tex till min farmor hur hon skulle natta min lillasyster så att hon skulle sluta gråta. och då var jag bara kanske i 3-års åldern. Så jag har fått höra att jag var så klok, även fast jag var så liten.

Jag tror det ligger en hel del i detta, även om jag skulle formulera det annorlunda.

"Ojämn begåvningsprofil" skulle isf vara nyckeluttrycket. I vissa avseenden, eller i många, skulle man då vara yngre än sin ålder. I mitt fall så är jag över trettio, men i huvudet är jag oftast inte äldre än drygt 20.

Om ni vill ha ärliga svar hos er själva, se på vilka personer har ni lättast att umgås med? Många tenderar, även i barndom och vuxen ålder att söka sig till yngre kretsar. Detta är givetvis direkt kopplat till den mentala åldern.

Winterblues skrev:
Om ni vill ha ärliga svar hos er själva, se på vilka personer har ni lättast att umgås med? Många tenderar, även i barndom och vuxen ålder att söka sig till yngre kretsar. Detta är givetvis direkt kopplat till den mentala åldern.

Enligt den tesen är jag åldersförvirrad. Som barn och tonåring tillbringade jag hellre min tid bland de vuxna än bland de som var jämnåriga eller yngre. Uppskattade även umgänget med de äldre - mormor, morfar etc. Som vuxen är jag bekväm med alla åldrar. Kommer i regel lika bra överens med små barn, tonåringar, unga vuxna, vuxna och äldre. Idag är det, i umgänge med vuxna, hur mycket kunskap, humor och intelligents de har samt hur vidsynta och öppna de är som avgör om jag trivs eller inte.

Alltså vet inte om det stämmer men jag känner igen mig väldigt mycket i det!! Jag är 25 och har jättesvårt att få kontakt med jämnåriga och äldre personer. De är lixom på en annan nivå än vad jag är, de är typ mycket vuxnare. Själv har jag stannat nånstans mellan 16-18 (beror på tillfälle) så jaa, har hört att folk med asperger/autism kan känna sig yngre osv men ja, vet inte om det stämmer.

Men jag känner igen mig i det iaf så det kanske stämmer ^^

iuftfy547s skrev:Min psykiatriker sa för ett tag sen en sak som jag har funderat på.
Han sa att aspergare oftast bara är 2/3 av sin ålder. Så att när de är 60 beter de sig och ser ut som 40åringar osv.

Det här var intressant, när jag var 28 var jag fortfarande tvungen att visa id för att bevisa att jag var 18 och köpa öl. Och jag var en omogen 20-åring, jag var nog lite barnslig. Jag har märkt att flera andra med AS också verkar yngre. Jag träffade en dam som jag trodde var 20, hon såg väldigt ung ut. Jag gissade 19-21. Hon var 31! Jag trodde nästan inte på det. Jag känner också någon som är 40 och ser ut som 25-30. Så det kan finnas någon sanning i att de är 2/3.

Om det stämmer, så måste det ha något att göra med hormoner och sådana saker, sen utveckling. Men det finns mycket värre saker än att se ung ut, folk betalar mycket pengar för att se unga ut.

Jag skulle säga att det varierar. I vissa avseenden agerar jag som en 40åring och i andra avseenden agerar jag som en omogen tonåring.

Då är jag 15 år. Jag känner mig omogen ibland och mogen ibland, beror på vad det gäller.

Paladinen skrev:Jag skulle säga att det varierar. I vissa avseenden agerar jag som en 40åring och i andra avseenden agerar jag som en omogen tonåring.

Karamell skrev:Då är jag 15 år. Jag känner mig omogen ibland och mogen ibland, beror på vad det gäller.

Ja, det varierar nog. Men baserat på vad jag har sett ser det faktiskt ut som att många människor med AS är yngre på vissa sätt. Det är lite intressant.

Skogkatt skrev:

Paladinen skrev:Jag skulle säga att det varierar. I vissa avseenden agerar jag som en 40åring och i andra avseenden agerar jag som en omogen tonåring.

Karamell skrev:Då är jag 15 år. Jag känner mig omogen ibland och mogen ibland, beror på vad det gäller.

Ja, det varierar nog. Men baserat på vad jag har sett ser det faktiskt ut som att många människor med AS är yngre på vissa sätt. Det är lite intressant.

Jag är ganska ansvarsfull och sköter saker som ekonomi och handling och lägger upp en budget och ett sparande samt sköter om mitt hem och min vardag osv men personlighetsmässigt kan jag vara oerhört barnslig och tycka det är skitkul med Kiss och bajs och kuk och fitta

Nä just det, då är jag ju 30 år. Men känner mig väldigt efterbliven även för en 30-åring.