Det måste finnas en del medlemmar här som är intresserade av odling eller trädgårdsanläggning eller någon speciell sorts växt.

Här kan ni vädra framtidsplaner, inköp och dreggel-objekt, eller fråga efter råd och tips från andra som kanske är mer insatta.

Jag själv permanent-bor i min familjs sommarstuga. Tomten har aldrig varit trädgård, och lite mindre än halva var bara lite avstyckad skog. Jag har dock fått alla granar och tallar fällda och bortforslade mot att gubben fick virket, men det är ändå oländigt, och riset ligger kvar. Räknar med mer sol över hela tomten till våren/sommaren dock, nu när bara lövträden är kvar.


Den här hösten brände jag över 1000 spänn på lökar och perenner som var rabatterade efter säsongens slut. Jag har fått ner de 20+ perennerna, de 6 olika pärlhyacint-sorter jag köpte samt lite olika botaniska tulpaner jag köpte i våras på tradera, men det återstår ca 150-200 lökar.

Jag är expert på att köpa växter, fröer och lökar och sedan ignorera dem i flera månader. Växterna blir stående på min altan. Man kan ju säga att det är en sorts initieringsrit. Klarar de inte lite tough love så var de inte rätt för min trädgård.

Jag har perioder där jag intensivt bevakar tradera efter lökar, rotbitar och fröer, men jag har slutat kolla på fröer nu för det blir bara för mycket hela tiden.

Jag odlade lite ett tag.
Bl.a. broccoli och grönkål. Kålfjärilar kom på besök och visade mig att jag borde lämna intresset.

ALLA kålväxter bara försvann och kvar stod vad som liknande paraplyskelett.

Jag har i år dock lyckas få fram några plantor av brytbönan Nerina. Och några bönor av dessa, som jag skördat och ska sätta nästa år.

EN grönkålsplanta står också på trappan i en stor kruka. Den räcker till en halv måltid. Det känns lite trist med tanke på jobbet att försöka driva upp 30 grönkålsplantor.

Det bästa är att rensa bort stort ogräs och skörda våtarv i stället. Det är väldigt nyttigt och smakar rätt ok. Går att ge hunden om man BARFar också.
Känns lite korkat att riva bort våtarven och odla åt kålfjärilarna.
Och växer i massor - tar över allt.

Jag har en kolonilott på 100kvm som jag haft i många år. Där har jag dels bärbuskar dels odlar jag diverse grönsaker.
I år blev det inte så mycket, har inte riktigt haft effekt efter min dotters självmord.
Men jag fick iallafall 5 sorters potatis. Kul faktisk, köpte en låda med blandad delikatesspotatis. Vilket innebar att 3 av sorterna hade formen av mandelpotatis. En var väldigt gul, en hade rött skal och en var vit. Av de andra 2 var det en rödköttig och en gulköttig sort. Goda allihop.

Dessutom fick jag en hel del pujolök och en stor blom matta av ätbara blommor.

Hoppas ha energi nog att gräva och plantera mera nästa år, helst också att nu i höst flytta min rabarberplanta och ett vinbärsskott och ett krusbärsskott som numera är 2 fina buskar. Fick faktiskt en hel del krusbär. Gott! Något jag inte ätit sen jag var barn.

Sanna

På min tomt är det väldigt nära till berggrunden på flera ställen, vilket gör att det finns begränsningar för vart man kan odla saker som ska ner en bit i jorden. Plus att det stått så många träd där så marken är full med rötter som är lagom kul att gräva upp.

Jag funderar på att odla i pallkragar istället. Då kan man lägga någon duk i botten så att ogräset inte kommer dit underifrån, och fylla på med bra jord. Då slipper jag välja odlingsplats utifrån vart det finns en sänka i berget.

Jag har en extremt bra bok som heter Köksträdgården. Den är min bibel när det gäller sortnamn på grönsaker, och skötselråd. I den så står det om gamla svenska potatissorter som tydligen ska smaka mer än dagens moderna gör. En sort som tydligen vunnit smaktester heter Leksands Vit, så om jag ska ha potatis nästa år så ska jag få tag på den.

I år odlade jag lite grönsaker i diverse krukor, men det mesta hann inte ge något. En sak som jag lyckades med vad en böna jag köpt på tradera. Den heter Ying Yang och är svinsnygg. Jag provade aldrig att äta den dock, eftersom man i ätsyfte skördar innan bönan helt får sin färg och jag ville vänta tills den fick färgen.

Bror Duktig skrev:Jag odlade lite ett tag.
Bl.a. broccoli och grönkål. Kålfjärilar kom på besök och visade mig att jag borde lämna intresset.

ALLA kålväxter bara försvann och kvar stod vad som liknande paraplyskelett.

Jag har i år dock lyckas få fram några plantor av brytbönan Nerina. Och några bönor av dessa, som jag skördat och ska sätta nästa år.

EN grönkålsplanta står också på trappan i en stor kruka. Den räcker till en halv måltid. Det känns lite trist med tanke på jobbet att försöka driva upp 30 grönkålsplantor.

Det bästa är att rensa bort stort ogräs och skörda våtarv i stället. Det är väldigt nyttigt och smakar rätt ok. Går att ge hunden om man BARFar också.
Känns lite korkat att riva bort våtarven och odla åt kålfjärilarna.
Och växer i massor - tar över allt.

Jag har inte vågat mig på kålväxter av den anledningen. Men jag har hört att det går bra så länge du har duk på dem hela tiden så att inte fjärilarna kan landa.
Visste inte vad våtarv var för något, men det låter ju ganska praktiskt.

Jag har ingen trädgård eler växthus men allt som jag odlar ska kunna ätas. Så jag har örter (timjan oregano basilika rosmarin salvia peppar- och grönmynta) på balkongen majs smultron o tomatillo har jag också haft. Men det stora intresset är Capsicum alltså Chilepeppar har i år 23 sorter har frön till 35 sorter just nu och fler lär det bli

Jag köpte penispeppar-fröer på tradera, och alla grodde. Men en av jourhemskatterna jag hade åt upp dem i ett tidigt stadium. Får testa igen nu när jag bara har mina egna två katter. De är inte lika intreserade av att äta växter.

Penispeppar:

Bryr du dig om smaken eller tycker du bara att det är kul attt samla?

När jag börjar samla på saker så brukar jag nämligen sluta ha något intresse av att faktiskt ha nytta av saken jag samlar på.

Jag skulle till exempel inte använda en ny servis jag köpt, eller lyssna på en ovanlig utgåva av en skiva, eller använda en massa chilipeppar i maten bara för att jag hade flera sorter. Tillfredsställelsen skulle komma i att jag ägde sorterna och lyckats få dem att gro.

Mördarsnigel skrev:Jag har inte vågat mig på kålväxter av den anledningen. Men jag har hört att det går bra så länge du har duk på dem hela tiden så att inte fjärilarna kan landa.
Visste inte vad våtarv var för något, men det låter ju ganska praktiskt.

Jag visste inte innan, att kålfjärilar är så jobbiga. Men jag måste tydligen lära mig allt genom "trial and error". (Svårt att ta och förstå råd... [om jag inte aktivt söker dem själv])

Våtarv lärde jag mig genom hundutfodring (BARF) att det går att äta.
En aspergare jag känner, som varit intresserad av växter som går att äta, identifierade våtarven i min trädgård, och sade att de går att äta som nässlor och liknande.
Senare såg jag även ett program på TV där det sades att just våtarv innehåller kortkedjad Omega3 och att det är nyttigt.

Just våtarv växer "som ogräs" i min trädgård.

Jag skördade och proppade ned det som det var, i glassburkar.
Sedan när jag ville använda det, så var det bara att hacka/peta loss lagom mängd. Som fryst blev det mycket skört, så någon hackning behövdes inte. Mycket praktiskt.

Den här tråden fick mig att undra vart Ford har tagit vägen...

Forumets trädgårdsmästare nummer ett:)

Min lilla trädgård på 100kvm ser mest ut som en industritomt, jag har inte kunnat göra ngnting vettigt för allt jag gör är att försöka bli av med rotogräs som tistlar, kvickrot och maskrosor. Efter att envetet kämpat mot dem mano y mano så hyrde jag en liten grävmaskin förförra våren. Tanken var att skala av grässvålen och sedan vända på jorden under men maskinen var så tung och svårmanövrerad för sådant finlir i min hårda lerjord så det blev bara att köra ner skopan och vända bit för bit och sen fanns inte mer tid och kraft kvar hos mig den dagen. Skam den som ger sig.

Mitt intresse i trädgården ligger främst hos låga marktäckare men såna ynka oftast fula plantor kostar förvånansvärt mycket, sedan gillar jag nyttoväxter som grönsaker, frukt och bär och doftande blommor/växter som luktärter och myskmadra.

Bror Duktig skrev:

Mördarsnigel skrev:Jag har inte vågat mig på kålväxter av den anledningen. Men jag har hört att det går bra så länge du har duk på dem hela tiden så att inte fjärilarna kan landa.
Visste inte vad våtarv var för något, men det låter ju ganska praktiskt.

Jag visste inte innan, att kålfjärilar är så jobbiga. Men jag måste tydligen lära mig allt genom "trial and error". (Svårt att ta och förstå råd... [om jag inte aktivt söker dem själv])

Våtarv lärde jag mig genom hundutfodring (BARF) att det går att äta.
En aspergare jag känner, som varit intresserad av växter som går att äta, identifierade våtarven i min trädgård, och sade att de går att äta som nässlor och liknande.
Senare såg jag även ett program på TV där det sades att just våtarv innehåller kortkedjad Omega3 och att det är nyttigt.

Just våtarv växer "som ogräs" i min trädgård.

Jag skördade och proppade ned det som det var, i glassburkar.
Sedan när jag ville använda det, så var det bara att hacka/peta loss lagom mängd. Som fryst blev det mycket skört, så någon hackning behövdes inte. Mycket praktiskt.

Oj, är du intresserad av BARF? Då kan du prata med min kompis Suvi, som verkar helt frälst. Och jag fattar ingenting (har inte hund).

http://suvi.se/

Jag BARF:ar inte vovvis just nu, har för lite ork.
Så jag kör med färskfoder, burgare som jag tar fram ur frysen, tinar och ger.

För tillfället försöker jag göra slut på saker som blivit stående sedan jag gjorde hemlagat foder, så nu är det ris/bovete, alger, kött m.m. som gäller, men när köttet är slut, så går jag nog över till färskfoder igen.

Det är rätt jobbigt att BARF:a när man är pressad själv och ibland undrar hur man ska överleva (och dessutom lyckas ge sig själv mat...).

Egentligen kan man nog säga att BARF för hundar går ut på detsamma som paleodiet/stenålderskost för människor.
Man söker vilken kost som är det en art är gjord för.
(Jag skulle gärna äta paleodiet om jag hade orkat, nu blir det mest slarvig LCHF).

När jag orkar ska jag läsa om vad i all världen BARF är för något, just nu vill jag bara ha utlopp för ett av mina specialintressen.

Bror Duktig skrev:Egentligen kan man nog säga att BARF för hundar går ut på detsamma som paleodiet/stenålderskost för människor.
Man söker vilken kost som är det en art är gjord för.

Rätta mig om jag har fel men jag har fått för mig att s.k. stenåldersdiet är en efterapning av den diet vi hade som nyblivna jordbrukare. Såvitt inte denna min uppfattning är fel, så vitt inte s.k. stenålderskost består av rötter och smådjur man hittar i havets tidvattenzon, så utgörs den knappast av någon kost som vi kan sägas vara gjorda för.



F.ö. drömmer jag om den dag då jag har en liten täppa vars skötsel är mitt enda ordinarie arbetsinslag i vardagen.

Jag skulle gärna ha en massa vackra krukväxter i mitt hem, om det inte var för att de bara dör... Antingen torkar de ihjäl, eller också, när jag försöker rycka upp mig och komma ihåg att vattna dem, så vattnar jag ihjäl dem...

Jag bor ju på bottenvåningen, och har en liten uteplats, den här tråden påminner mig om att jag skulle vilja odla både vackra blommor och grönsaker till nästa sommar. Vad som nu kan tänkas gå att odla här uppe... Men morötter och sallad borde väl gå, och några blommor i rabatten, gärna perenner, så man slipper köpa nya varje år. Det är så dyrt om man vill ha mycket...

Jag köpte en bonsai på Ikea, den är inte en äkta, äkta bonsai,
utan en för 200 kronor, men den duger som första bonsai att börja med.
Jag har fått den att leva i ungefär två månader nu och jag är stolt.
Faktiskt är det första gången någonsin som jag har egna krukväxter och klarar av dem.

Jag har två konstiga blommor från Ikea i köket, en bonsai i sovrummet,
fyra kaktusar och två hjärtan på tråd.
De där hjärtan på tråd vill sig inte riktigt... Jag köpte de förra veckan,
och de börjar redan tappa allt för mycket blad.
Kanske är det för att elementet under fönsterbrädan är för varm?

Jag har alltid haft svårt att få till det där med vattningen...
Antingen blir det för mycket eller för lite, precis som du skrev Ensamflickan.
Jag vill så gärna... Men jag är helt enkelt inte född med gröna fingrar

Jag hade polare som barfade sin hund, men de köpte djupfryst färdig-barf. Det luktade pyton, såg äckligt ut och hunden gillade det inte, dessutom var det bara kött/köttbiprodukter och det är väl inte helt hundens idealmat. De äter ju faktiskt självvalt grönsaker/gräs om de får. I synnerhet kvickrot, som är synnerligen nyttigt faktiskt.

Hade grannar vars hundar åt maskrosblommor.

Själv lagar jag periodvis mat åt min hund, allt efter ork. Han gillar det betydligt bättre än torrfoder, men min ork är inte alltid på topp.

Sanna

hysteriskt skrev:
Jag har alltid haft svårt att få till det där med vattningen...
Antingen blir det för mycket eller för lite, precis som du skrev Ensamflickan.
Jag vill så gärna... Men jag är helt enkelt inte född med gröna fingrar

Så länge det bara handlar om krukväxter är det väl uthärdligt. Jag är ganska mycket sån med människor, det är vanskligare..

I fråga om krukväxter så är nog det vanligaste skälet till att man misslyckas att man vattnar ihjäl dem. De "små liven" vill ha vatten men det är också så att deras syreupptagning sker i rötterna - om jag nu minns det hela rätt. En funktion med vattningen är faktiskt att dra ner luft i jorden, men då är det förstås viktigt att det inte blir stående vatten i krukan.

Olika krukväxter har nu sina olika krav på vatten, näring och andra omsorger (som exv "lusvård" och spinnbekämpning). Men ett allmänt tips, för många säkerligen självklart, är att man petar ner sina fingrar i krukan och känner efter om det är fuktigt eller inte. Detta adresserat till dem som vattnar mer efter något slags allmänt schema, dvs för den som går runt med sin vattenkanna och ger varje växt sin skvätt. Genom att känna med fingrarna i jorden minskar man risken för övervattning.

Allmänt sett är det bättre att göra som man också ska göra i trädgårdslandet att man vattnar ordentligt och vid behov, än att man så att säga skvätter. Inomhus är det dock viktigt att man tänker på en fungerande dränering i krukorna.

Sedan kan man förstås också se på sina växter när de behöver mer vatten för att hålla sin spänst. Vissa växter kan också genom doftsignaler "tala till en" om att de behöver ha något att dricka. Ampellilja är en sådan har jag kommit fram till efter att ha haft denna relativt rumsluftsrenande krukväxt i mina hem i nu över trettio år.

Ensamflickan skrev:Jag skulle gärna ha en massa vackra krukväxter i mitt hem, om det inte var för att de bara dör... Antingen torkar de ihjäl, eller också, när jag försöker rycka upp mig och komma ihåg att vattna dem, så vattnar jag ihjäl dem... :roll:

Jag bor ju på bottenvåningen, och har en liten uteplats, den här tråden påminner mig om att jag skulle vilja odla både vackra blommor och grönsaker till nästa sommar. Vad som nu kan tänkas gå att odla här uppe... Men morötter och sallad borde väl gå, och några blommor i rabatten, gärna perenner, så man slipper köpa nya varje år. Det är så dyrt om man vill ha mycket... :-)214

Jag vet inte hur långt upp du menar med här uppe, men perenna växter som funkar i alla fall i norra västerbotten är tex akleja, brandlilja, blåklocka, pion och krollilja. Det finns ju mängder med fler, och listor går att finna om man googlar perenn + norrland. Numer så finns det ju förädlade lingon också. De är vintergröna marktäckare och får större bär än de vilda. Jag tänkte själv köpa två plantor.

Det finns väldigt många krukväxter som i princip är odödliga. Många är mest gröna hela tiden men det finns även blommande. Porslinsblommor är ju extremt vanliga nu, och dem får du verklgen anstränga dig för att ta kål på. De kan blomma rikligt men är även fina utan blommor, då de är klättriga och kan hängas upp runt fönster som gardiner.

Jag brukar plocka enskilda blad av porslinsblommor jag stöter på hemma hos folk eller i plantskolor, eftersom det räcker med att sticka ner ett blad i jorden för att det ska växa och bilda en ny planta (Det kan ta några månader innan det händer något dock). Iaf så hade jag gjort just detta för lite mer än en vecka sedan och stoppat bladet i fickan. Sedan så glömde jag av det, och hittade det igår. Det såg likadant ut som när det satt på växten.

Mördarsnigel skrev:Bryr du dig om smaken eller tycker du bara att det är kul attt samla?

När jag börjar samla på saker så brukar jag nämligen sluta ha något intresse av att faktiskt ha nytta av saken jag samlar på.

Jag skulle till exempel inte använda en ny servis jag köpt, eller lyssna på en ovanlig utgåva av en skiva, eller använda en massa chilipeppar i maten bara för att jag hade flera sorter. Tillfredsställelsen skulle komma i att jag ägde sorterna och lyckats få dem att gro.

Antar att det var mig du menade, det är både och. Dels är det kul att ha olika slags chilepeppar både till färg o form men även styrka o smak. Sen brukar jag skifta vilka sorter jag har från säsong till en annan men sen har jag mina favoriter som jag har som rena nyttoväxter. Och sen är ju fördelen med dom jämfört med andra grönsaker att man behöver inte få jättestora skördar för att ha nytta av dom en längre tid. Men håller med om det sista du skrev att bara ha olika sorter o lyckas med dom är ett nöje

Nu fick jag plötsligt en ny inspiration. Jag köpte en kruka persilja, och tänkte att om jag ställer den i fönstret, och vattnar den lagom mycket , så kanske jag kan få mer persilja från den, istället för att behöva köpa en ny kruka nästa gång jag blir sugen på persilja... Jag har växtlampor liggande, så jag riktade en sån mot den.

Men nu fick jag plötsligt en ide, att det kanske går att odla morötter i en hink, och sallad i nån kruka, inomhus, med ett par växtlampor riktade mot dem... Jag brukar ha det rätt varmt i min lägenhet, och med luftfuktaren i närheten borde det nästan bli tropisk värme här... Tänk att kunna ha sina egenhändigt, ekologiskt odlade, grönsaker året om... Om det nu funkar alltså... (Och om jag lyckas få tag på frön mitt i vintern...)

Ensamflickan skrev: (Och om jag lyckas få tag på frön mitt i vintern...)

Det finns en hel del siter med fröförsäljning som du lugnt kan gotta in dig på.

http://tradgard.ifokus.se/Links/?GroupT ... ForumGroup

Mitt drägelobjekt är ett växthus. Har rivit ett gammalt och tagit hem stommen och en hel del glas. Tanken är att det ska bli ett växthus på ca 100 kvadrat. Jag tror att glaset räcker till det. I mina vildaste stunder så planerar jag för att ha ett litet hobbyväxthus inuti det stora. Då bör jag kunna hålla några plusgrader hela vintern och ha en del kaktusar och krukväxter där.
Förhoppningsvis kommer det dessutom bli av.