Jag förstår det som att DV (daglig verksamhet) är till för att folk inte skall bli hemmasittare. Man skall liksom få komma ut och få lite social gemenskap och utföra enkla uppgifter. Det är nog inte riktigt så att man på en DV tänker så där i verksamheten då många som är där är så olika, men själva grejen med DV kommer därifrån. Är detta sant? DV bygger mer på att vara där än vad man gör?

Går man på DV om man ej klarar av att studera eller arbeta?
Vad är DV egentligen om det inte är studier eller arbete? Kan det leda till studier eller arbete?

dandansson skrev:Jag förstår det som att DV (daglig verksamhet) är till för att folk inte skall bli hemmasittare. Man skall liksom få komma ut och få lite social gemenskap och utföra enkla uppgifter. Det är nog inte riktigt så att man på en DV tänker så där i verksamheten då många som är där är så olika, men själva grejen med DV kommer därifrån. Är detta sant? DV bygger mer på att vara där än vad man gör?
Går man på DV om man ej klarar av att studera eller arbeta?
Vad är DV egentligen om det inte är studier eller arbete? Kan det leda till studier eller arbete?

finns många privata vård bolag som driver DV.

tex.

https://www.frosunda.se/slussen

https://nytida.se/verksamheter/bruket/

https://www.attendo.se/funktionsnedsatt ... erksamhet/

Nej, DV leder inte automatiskt till (löne)arbete. Det leder inte alls till arbete, skulle jag säga.

Teoretiskt skulle en extern arbetsplats som har någon som arbetar där och gör det som daglig verksamhet kunna anställa personen på riktigt, ev med lönebidrag. Men tror det är väldigt sällan. Man tycker väl att personen är för långsam och klumpig, saknar social kompetens etc. Även om vederbörande gör sina uppgifter ok så varför betala för det man kan få gratis? Jag frågade på ett sådant DV-ställe om det fanns möjlighet att t ex få arbeta på riktigt på timtid (fast anställning var förstås uteslutet). Nej, om jag inte jobbade där skulle de inte anställa någon utan arbetsuppgifterna fick utföras av andra inom deras ordinarie uppgifter. M a o, jag var egentligen helt överflödig.

DV infördes ursprungligen för utvecklingsstörda just för att de skulle få sysselsättning, sällskap och struktur i sitt liv.

DV är väl generellt inte en så jättebra merit på CV:t utan kan slå tillbaka på en istället och utestänga en från arbetsplatser som kan vara intressanta?

Kommunala och privata DV och intresseföreningar gör ofta reklam för undantagen d v s om de som -trots allt- ändå gått vidare till arbete efter DV men de är ju undantagen. Om man får energi av undantagen så kan ju det vara bra men de kan också förvilla, lura autister och omgivningen att chanserna är större än de är!

Slutenverkstad förknippar jag DV med typ någon form utav förvaring.

DV har väl praktikplatser ute på olika ställen ibland?
Men leder det till arbetsmarknaden?
Studier? Jag tror inte folk på DV som skulle klara av studier ens har råd.
Men jag tänker mig också att man ibland kan studera på en DV. Man gör det då på ett annat sätt än om det vore en formell utbildning. Kanske behövs det formella studier också.

slackern skrev:Slutenverkstad förknippar jag DV med typ någon form utav förvaring.

Kanske var det så förr i tiden men nu är det liksom lite annoorlunda även om många aldrig kommer därifrån.

dandansson skrev:

slackern skrev:Slutenverkstad förknippar jag DV med typ någon form utav förvaring.

Kanske var det så förr i tiden men nu är det liksom lite annoorlunda även om många aldrig kommer därifrån.

Den gruppen som blir större och större inom DV är människor med NPF så det kommer säkert komma ännu fler DVn ute i kommunerna som riktar sig till målgruppen.

Framförallt gissar jag att det är arbetsplatsförlagd DV som liknar praktik som kommer öka.

Skulle ta reda på personalens roll om jag skulle börja på nån DV. T ex vad "Personalstöd" kan innebära och i vilken utsträckning man behöver ta emot det, vara i behov av det samt hur det ges?

Finns det ens hopp att komma ut i arbetslivet eller studier om man hamnar på en DV?
De flesta yrken kräver utbildning som DV er ger. Att komma ut i enkla yrken är svårt gör vissa av oss då vi är mer intellektuella eller får mer pengar på en DB.

Flinta skrev:Skulle ta reda på personalens roll om jag skulle börja på nån DV. T ex vad "Personalstöd" kan innebära och i vilken utsträckning man behöver ta emot det, vara i behov av det samt hur det ges?

dandansson skrev:

Flinta skrev:Skulle ta reda på personalens roll om jag skulle börja på nån DV. T ex vad "Personalstöd" kan innebära och i vilken utsträckning man behöver ta emot det, vara i behov av det samt hur det ges?

Det kan heta t ex att "personalen finns där för att ge stöd efter behov". "Motivering och aktivering" och "självständighet" kan vara vissa verksamheters ledord..

På vissa DV kan ju brukarna behöva hjälp med det mesta; påklädning, matning, toalettbesök, kommunikation t ex om man inte ser, hör, talar, går själv osv. Därför skulle nog jag höra mig för hur den ursprungliga DV-tanken e v präglar en kommande placering på en DV.
Kanske har personalen nu titlar som handledare eller arbetscoacher fastän de egentligen är omsorgsassistenter?
Vad förväntas jag ha för behov av stöd av dessa på min DV? skulle jag fråga handläggaren och chefen om DV skulle bli aktuellt för mig.

Flinta skrev:

dandansson skrev:

Flinta skrev:Skulle ta reda på personalens roll om jag skulle börja på nån DV. T ex vad "Personalstöd" kan innebära och i vilken utsträckning man behöver ta emot det, vara i behov av det samt hur det ges?

Det kan heta t ex att "personalen finns där för att ge stöd efter behov". "Motivering och aktivering" och "självständighet" kan vara vissa verksamheters ledord..

På vissa DV kan ju brukarna behöva hjälp med det mesta; påklädning, matning, toalettbesök, kommunikation t ex om man inte ser, hör, talar, går själv osv. Därför skulle nog jag höra mig för hur den ursprungliga DV-tanken e v präglar en kommande placering på en DV.
Kanske har personalen nu titlar som handledare eller arbetscoacher fastän de egentligen är omsorgsassistenter?
Vad förväntas jag ha för behov av stöd av dessa på min DV? skulle jag fråga handläggaren och chefen om DV skulle bli aktuellt för mig.

Blandar man inte för många olika typer på DV?

dandansson skrev:

Flinta skrev:

dandansson skrev:

Det kan heta t ex att "personalen finns där för att ge stöd efter behov". "Motivering och aktivering" och "självständighet" kan vara vissa verksamheters ledord..

På vissa DV kan ju brukarna behöva hjälp med det mesta; påklädning, matning, toalettbesök, kommunikation t ex om man inte ser, hör, talar, går själv osv. Därför skulle nog jag höra mig för hur den ursprungliga DV-tanken e v präglar en kommande placering på en DV.
Kanske har personalen nu titlar som handledare eller arbetscoacher fastän de egentligen är omsorgsassistenter?
Vad förväntas jag ha för behov av stöd av dessa på min DV? skulle jag fråga handläggaren och chefen om DV skulle bli aktuellt för mig.

Blandar man inte för många olika typer på DV?

Jo det verkar vanligt att det blandas mycket. Om man vill blandas framförallt med andra med AST så bör man se till att bo i de rätta kommunerna. Det är kommunerna som styr sitt utbud, sina e v valbara inriktningar och hur de väljer att dela in deltagare t ex efter diagnos.

Samtidigt behöver inte en AST-diagnos utesluta att ens behov av DV främst eller till viss del även beror på ens samtidiga depression, psykossjukdom, intellektuella funktionsnedsättning, OCD, ätstörning, e v men efter trafikolycka eller diverse trauman etc. Listan kan göras väldigt lång eftersom många faktorer kan spela in och påverka behovet av DV. Om man har autism och varken arbetar eller studerar och är intresserad av ett sammanhang någon DV i den kommun man bor i kan erbjuda så går det ju att pröva. Först behöver man ansöka hos kommunens handläggare.

Apropå så vet jag en person som tyckte det var mycket givande, utvecklande och spännande att få gå på DV där alla de andra deltagarna hade mycket större utmaningar än hen själv. Uppfattade det som att personen uppskattade att få relationer till sådana personer hen tidigare inte kommit i kontakt med och hade fördomar om.
Så så var det för hen.

Flinta skrev:Apropå så vet jag en person som tyckte det var mycket givande, utvecklande och spännande att få gå på DV där alla de andra deltagarna hade mycket större utmaningar än hen själv. Uppfattade det som att personen uppskattade att få relationer till sådana personer hen tidigare inte kommit i kontakt med och hade fördomar om.
Så så var det för hen.

Men jag vet inte om det är så bra att folk med problem skall umgås med folk som har problem. Vad är det fån galen tanke? Blir det inte svårare att umgås om alla har problem med det sociala samspelet?

dandansson skrev:

Flinta skrev:Apropå så vet jag en person som tyckte det var mycket givande, utvecklande och spännande att få gå på DV där alla de andra deltagarna hade mycket större utmaningar än hen själv. Uppfattade det som att personen uppskattade att få relationer till sådana personer hen tidigare inte kommit i kontakt med och hade fördomar om.
Så så var det för hen.

Men jag vet inte om det är så bra att folk med problem skall umgås med folk som har problem. Vad är det fån galen tanke? Blir det inte svårare att umgås om alla har problem med det sociala samspelet?

När man är hänvisad till nåt ställe för extra stöd p g a att man har olika besvär, hinder, utmaningar etc så kan man vanligen förvänta sig att andra deltagare, boende, patienter, klienter etc också har det. Det kan vara bra att ha i åtanke. Sånt antar jag kan upplevas olika från person till person. Vissa kan troligen vara obrydda och uppskatta det medan andra kan vantrivas och tycka andras funktionssätt, e v egenheter och särskilda behov osv. är jättejobbiga att "få på köpet".

Vet inte hur verksamheter skulle fungera annars? De samlar ju sin målgrupp.
Lite mer borde vissa verksamheter kanske kunna jobba med "integration på riktigt" när det kommer till DV iallafall Hur skulle du vilja att verksamheterna gjorde för att du skulle trivas?

Du skulle kunna ta reda på om det finns nån DV i din kommun där du kan sysselsätta dig utan att behöva socialisera så mycket om du inte vill det. Det kan nog vara skillnad på att rensa ogräs på någon större kyrkogård där alla är sysselsatta utomhus och kanske ofta utom synhåll för varandra och som inte är i behov av så mycket personalstöd - och t ex en liten ica närbutik i nåt mindre samhälle där man är ett gäng som har sysselsättning och har någon-några DV-personal som också jobbar fysiskt nära en

Flinta skrev:

dandansson skrev:

Flinta skrev:Apropå så vet jag en person som tyckte det var mycket givande, utvecklande och spännande att få gå på DV där alla de andra deltagarna hade mycket större utmaningar än hen själv. Uppfattade det som att personen uppskattade att få relationer till sådana personer hen tidigare inte kommit i kontakt med och hade fördomar om.
Så så var det för hen.

Men jag vet inte om det är så bra att folk med problem skall umgås med folk som har problem. Vad är det fån galen tanke? Blir det inte svårare att umgås om alla har problem med det sociala samspelet?

När man är hänvisad till nåt ställe för extra stöd p g a att man har olika besvär, hinder, utmaningar etc så kan man vanligen förvänta sig att andra deltagare, boende, patienter, klienter etc också har det. Det kan vara bra att ha i åtanke. Sånt antar jag kan upplevas olika från person till person. Vissa kan troligen vara obrydda och uppskatta det medan andra kan vantrivas och tycka andras funktionssätt, e v egenheter och särskilda behov osv. är jättejobbiga att "få på köpet".

Vet inte hur verksamheter skulle fungera annars? De samlar ju sin målgrupp.
Lite mer borde vissa verksamheter kanske kunna jobba med "integration på riktigt" när det kommer till DV iallafall Hur skulle du vilja att verksamheterna gjorde för att du skulle trivas?

Du skulle kunna ta reda på om det finns nån DV i din kommun där du kan sysselsätta dig utan att behöva socialisera så mycket om du inte vill det. Det kan nog vara skillnad på att rensa ogräs på någon större kyrkogård där alla är sysselsatta utomhus och kanske ofta utom synhåll för varandra och som inte är i behov av så mycket personalstöd - och t ex en liten ica närbutik i nåt mindre samhälle där man är ett gäng som har sysselsättning och har någon-några DV-personal som också jobbar fysiskt nära en

när man träffar folk med asd-diagnoser blir det lätt att man talar om de svårigheter man har. Så kan de bli ibland. Jag brukar inte göra det men andra gör det.
Även NT-personer kan ha svårigheter och vara jobbiga (de är fasiken ännu värre).
Man skulle behöva tala mer om vilka svårigheter folk har så att man kan handskas med dessa.

dandansson skrev:Man skulle behöva tala mer om vilka svårigheter folk har så att man kan handskas med dessa

Jättebra idé. Det skulle nog kunna bidra till ökad respekt, hänsyn och mindre konflikter generellt. Både mellan deltagare och mellan deltagare och personal. (Hoppas det var ok att jag klippte ut ovanstående annars får du protestera).