Kentarou skrev:

Kidzi skrev:Behöver man inte jobba på allvar om man har IQ på under 70? En fd kompis hade definitivt under. Och autism på det. Hon hade dock ingen svensk diagnos, en läkare hade sagt när hon var barn att hon hade autism.

Men hon gick igenom sållningen till olika SFI och hon ansågs efter att bara träffat AF i 5 minuter vara kompetent för SFI på normaltakt. Inte på långsam takt. Inte på Sär-SFI. När det fanns jobb fick hon jobba precis som alla andra trots att det bara blev kaos och sparken hela tiden.

Det var aldrig någon som fångade upp henne och sa att hon kanske inte skulle jobba. Men det kanske är andra regler för invandrare?

Vet flera på vårt språkcafé dit väldigt olika kommer, dumma som smarta, sådana med tidigare utbildning och inte, unga och gamla. Vissa av dem var redan klara med SFI/SAS på någon termin och började på motsvarande gymnasieprogram. Vissa var definitivt inte normalbegåvade, fast de var inte jättemånga. De hade samma krav som andra. Vi hjälpte en att söka ett städjobb och hon hade blivit själaglad om hon fått det. Hon hade drillats att funka trots låg IQ, så hon hade nog grejat detta jobb. För hon var van vid att städa. Det hade hon gjort massor.

Men min fd kompis var inte alls så. Hon hade väldigt lite talanger. Visst hade hon några men inget som kunde användas till ett jobb. Så jag antar att man måste vara svensk för att man ska få hjälp om man är förståndshandikappad.

Det är väl bara att översätta journalerna, dock så har många autister lägre verbal än performance som mig. Så hon kan ha över 70 men ha lägre i verbal.

Flyktingar har inga journaler med sig. Hon hade ett uttalande från en läkare från när hon var liten att hon var utvecklingsstörd, men föräldrarna visste inte riktigt vad detta var och det fanns ingen särundervisning. Hon gick i vanlig skola. Det gick inte bra, hon gick om massor, blev slagen av lärarna för att hon inte kunde. Hennes mor tillbringade all sin lediga tid till att traggla skola med dottern, ca 7 timmar om dagen, med att lära sig utantill eftersom det fanns brister i förståelsen.

Men vad gör man när man antingen gör så, eller gömmer barnet inomhus för all framtid. Det finns ingen extrahjälp där och skamkulturen är hemsk. Jag har träffat hennes familj och alla tror hon är normalbegåvad och bara upprorisk. De vet inget om barnets utveckling, de tror på allvar att man själv bestämmer sin egen intelligensnivå genom att... ja, man bara bestämmer det så blir det så. De tror att hon hamnat efter för att hon inte beslutat sig för att bli normal.

Till detta hör att hon föddes nästan fyra måndader för tidigt utan att de hade utrustning för för tidigt födda barn. Med en kroppsvikt på kanske 400 gram. Mamman har en aning om att det kan ha spelat in, men förstår ändå inte fullt ut.

Tjejen har bara dignostiserats en gång och inte på papper eftersom föräldrarna inte ville ha det i journalen, och såklart att läkaren gick med på det eftersom han också vuxit upp i skamkulturen.

Tjejen tror fortfarande att hon kan bli duktig i skolan och frågar alla hur hon ska göra och hur de gjorde för att bli normala.

Men förstår inte riktigt att vi i Sverige som borde vara bra på att plocka upp sådant inte gjorde det. Trots att jag sa till henne att hon skulle säga till sin bedömare på AF att hon hade studiesvårigheter. Men de tog inga hänsyn och såg heller inga fel på henne. De ville väl inte individanpassa helt enkelt.

Kidzi skrev:

Kentarou skrev:

Kidzi skrev:Behöver man inte jobba på allvar om man har IQ på under 70? En fd kompis hade definitivt under. Och autism på det. Hon hade dock ingen svensk diagnos, en läkare hade sagt när hon var barn att hon hade autism.

Men hon gick igenom sållningen till olika SFI och hon ansågs efter att bara träffat AF i 5 minuter vara kompetent för SFI på normaltakt. Inte på långsam takt. Inte på Sär-SFI. När det fanns jobb fick hon jobba precis som alla andra trots att det bara blev kaos och sparken hela tiden.

Det var aldrig någon som fångade upp henne och sa att hon kanske inte skulle jobba. Men det kanske är andra regler för invandrare?

Vet flera på vårt språkcafé dit väldigt olika kommer, dumma som smarta, sådana med tidigare utbildning och inte, unga och gamla. Vissa av dem var redan klara med SFI/SAS på någon termin och började på motsvarande gymnasieprogram. Vissa var definitivt inte normalbegåvade, fast de var inte jättemånga. De hade samma krav som andra. Vi hjälpte en att söka ett städjobb och hon hade blivit själaglad om hon fått det. Hon hade drillats att funka trots låg IQ, så hon hade nog grejat detta jobb. För hon var van vid att städa. Det hade hon gjort massor.

Men min fd kompis var inte alls så. Hon hade väldigt lite talanger. Visst hade hon några men inget som kunde användas till ett jobb. Så jag antar att man måste vara svensk för att man ska få hjälp om man är förståndshandikappad.

Det är väl bara att översätta journalerna, dock så har många autister lägre verbal än performance som mig. Så hon kan ha över 70 men ha lägre i verbal.

Flyktingar har inga journaler med sig. Hon hade ett uttalande från en läkare från när hon var liten att hon var utvecklingsstörd, men föräldrarna visste inte riktigt vad detta var och det fanns ingen särundervisning. Hon gick i vanlig skola. Det gick inte bra, hon gick om massor, blev slagen av lärarna för att hon inte kunde. Hennes mor tillbringade all sin lediga tid till att traggla skola med dottern, ca 7 timmar om dagen, med att lära sig utantill eftersom det fanns brister i förståelsen.

Men vad gör man när man antingen gör så, eller gömmer barnet inomhus för all framtid. Det finns ingen extrahjälp där och skamkulturen är hemsk. Jag har träffat hennes familj och alla tror hon är normalbegåvad och bara upprorisk. De vet inget om barnets utveckling, de tror på allvar att man själv bestämmer sin egen intelligensnivå genom att... ja, man bara bestämmer det så blir det så. De tror att hon hamnat efter för att hon inte beslutat sig för att bli normal.

Till detta hör att hon föddes nästan fyra måndader för tidigt utan att de hade utrustning för för tidigt födda barn. Med en kroppsvikt på kanske 400 gram. Mamman har en aning om att det kan ha spelat in, men förstår ändå inte fullt ut.

Tjejen har bara dignostiserats en gång och inte på papper eftersom föräldrarna inte ville ha det i journalen, och såklart att läkaren gick med på det eftersom han också vuxit upp i skamkulturen.

Tjejen tror fortfarande att hon kan bli duktig i skolan och frågar alla hur hon ska göra och hur de gjorde för att bli normala.

Men förstår inte riktigt att vi i Sverige som borde vara bra på att plocka upp sådant inte gjorde det. Trots att jag sa till henne att hon skulle säga till sin bedömare på AF att hon hade studiesvårigheter. Men de tog inga hänsyn och såg heller inga fel på henne. De ville väl inte individanpassa helt enkelt.

Det bästa vore ifall hon fick diagnoser så hon kan få tillgång till LSS bland annat. Så hon kan utvecklats och få intervention till sin autism samt intellektuella funktionsnedsättning. Du har svenska som modersmål, kan inte du skriva en egen anmälan?

I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egenanmälan. Det kan också kallas egen vårdbegäran.

En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egenanmälan. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egenanmälan.

Personen som tittar på din egenanmälan gör sedan en bedömning och du får du en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.

En egenanmälan för vård i ett annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.

Kentarou skrev:

Kidzi skrev:

Kentarou skrev:
Det är väl bara att översätta journalerna, dock så har många autister lägre verbal än performance som mig. Så hon kan ha över 70 men ha lägre i verbal.

Flyktingar har inga journaler med sig. Hon hade ett uttalande från en läkare från när hon var liten att hon var utvecklingsstörd, men föräldrarna visste inte riktigt vad detta var och det fanns ingen särundervisning. Hon gick i vanlig skola. Det gick inte bra, hon gick om massor, blev slagen av lärarna för att hon inte kunde. Hennes mor tillbringade all sin lediga tid till att traggla skola med dottern, ca 7 timmar om dagen, med att lära sig utantill eftersom det fanns brister i förståelsen.

Men vad gör man när man antingen gör så, eller gömmer barnet inomhus för all framtid. Det finns ingen extrahjälp där och skamkulturen är hemsk. Jag har träffat hennes familj och alla tror hon är normalbegåvad och bara upprorisk. De vet inget om barnets utveckling, de tror på allvar att man själv bestämmer sin egen intelligensnivå genom att... ja, man bara bestämmer det så blir det så. De tror att hon hamnat efter för att hon inte beslutat sig för att bli normal.

Till detta hör att hon föddes nästan fyra måndader för tidigt utan att de hade utrustning för för tidigt födda barn. Med en kroppsvikt på kanske 400 gram. Mamman har en aning om att det kan ha spelat in, men förstår ändå inte fullt ut.

Tjejen har bara dignostiserats en gång och inte på papper eftersom föräldrarna inte ville ha det i journalen, och såklart att läkaren gick med på det eftersom han också vuxit upp i skamkulturen.

Tjejen tror fortfarande att hon kan bli duktig i skolan och frågar alla hur hon ska göra och hur de gjorde för att bli normala.

Men förstår inte riktigt att vi i Sverige som borde vara bra på att plocka upp sådant inte gjorde det. Trots att jag sa till henne att hon skulle säga till sin bedömare på AF att hon hade studiesvårigheter. Men de tog inga hänsyn och såg heller inga fel på henne. De ville väl inte individanpassa helt enkelt.

Det bästa vore ifall hon fick diagnoser så hon kan få tillgång till LSS bland annat. Så hon kan utvecklats och få intervention till sin autism samt intellektuella funktionsnedsättning. Du har svenska som modersmål, kan inte du skriva en egen anmälan?

I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egenanmälan. Det kan också kallas egen vårdbegäran.

En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård. Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egenanmälan. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se. Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egenanmälan.

Personen som tittar på din egenanmälan gör sedan en bedömning och du får du en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.

En egenanmälan för vård i ett annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.

Som jag försökt hjälpa denna människa. Från första början för rätt många år sedan sa jag att hon måste söka sig till LSS från början. Hon ville inte då bo med sin familj och jag sa att hon kanske kan få ett LSS-boende. Men eftersom alla sa att hon var normal så var hon ju det. Alla kontakter jag hade fixat som hon skulle kolla med sket hon i. Sedan i skolan blev hon tagen för fusk flera gånger men hon tyckte att man ska fuska, för så kommer man sig genom utbildningar. Det hjälpte inte att jag sa att folk kan det med egen ansträngning om de inte har problem med hjärnan, men hon trodde alla var som hon, att alla fuskade för att de inte kunde. Visst fanns det andra fuskare, men mer för att de inte hann eller var lata.

Hon lyckades komma igenom hela gymnasiekompetensen på fusk. Hon ville inte ha det stöd LSS hade kunnat erbjuda, hon ville bara att hon skulle vakna en dag och vara normal. Eftersom hon inte hade någon självinsikt hade det varit bra om någon som träffade henne under skolgången när hon fuskade och det visade sig att hon inte hade en susning om ämnet, hade stoppat henne och skickat henne till kuratorn. Märker man att eleven inte förstår enkla resonemang, så borde man misstänka något.

Jag lärde henne rätt mycket, men mest om mänsklig kommunikation. När vi träffades visste hon inte vad ett samtal var. När jag efter att hon pratat i två timmar äntligen lät mig fråga något så frågade jag om hon visste hur man förde ett samtal. Hon svarade att man pratar och säger allt man tänker. Jag fick henne att förstå att man inte ska dela med sig av sitt privata med alla, och att man måste vänta och lyssna med. Hon hade aldrig fått leka som barn så hon hade tappat ännu mer social kunskap än vad hon hade behövt.

Försökte hjälpa henne i flera års tid med problem som uppstod. Försökte övertyga föräldrarna att hon inte var kompetent och att hon måste få någon slags diagnos. Men nej, hon skulle ju bara vilja bli normal så blev det bra. Till slut blev de anklagade att ha kommit in i Sverige på felaktig väg och de intervjuade alla familjemedlemmar för sig. Det var inte så bra för då fick hon ingen hjälp. För att inte verka dum så sa hon ja och nej till saker som hon inte förstod vad de handlade om, då Migrationsverket fick vatten på sin kvarn och bestämde sig för att utvisa dem. Föräldrarna var jättearga men de kunde inte förstå sin roll i det hela. Om bara dottern försökt skärpa sig hade det gått bra tyckte de.

Har ingen kontakt nu. Tror de är kvar i Sverige pga covid.

Besökte min doktor häromveckan och pratade lite om de negativa symptomen som hänger kvar med min schizofrenisjukdom. Får egentligen inte något gehör då han alltid drar upp det faktum att jag har jobb och är gift för att få mig att glömma symptomen. Ja, jag har de sakerna, det är jag glad över, men det är inte kul att få halva sin förmåga borthuggen efter psykosskoven. Gick från IQ 145 till 135 på två år under en aktiv fas. Nu är jag rätt så "medel", men känner mig mest deprimerad över att jag studerade kvarkar och leptoner när jag var nio och numera är glad om jag kan klippa ut ett pappäpple att hänga i granen vid jul ...

Seiji skrev:Gick från IQ 145 till 135 på två år under en aktiv fas.

Är det nättest?

Ja, visserligen, även om jag researchade så gott jag kunde efter de mest pålitliga (inom samma system, Stanford-Binet). Jag vet att jag inte borde hänga upp mig så på ett rent hobbytest, men det blev ju en indikation på att den där trögheten i huvudet faktiskt stämde, kändes det som.

Seiji skrev:Ja, visserligen, även om jag researchade så gott jag kunde efter de mest pålitliga (inom samma system, Stanford-Binet). Jag vet att jag inte borde hänga upp mig så på ett rent hobbytest, men det blev ju en indikation på att den där trögheten i huvudet faktiskt stämde, kändes det som.

Inte för att vara "that guy", men om det ligger ute på nätet så är det ju förmodligen utdaterat och således inte relevant som instrument.

Kanske frågar min nuvarande doktor om han har lust att ge mig ett ordentligt test då. Kliniskt har det väl mest relevans för att mäta kognitiv försämring över sjukdomens aktiva period, men jag är ju i stabil fas nu så förmodligen ser han ingen poäng i det.

Seiji skrev:Nu är jag rätt så "medel", men känner mig mest deprimerad över att jag studerade kvarkar och leptoner när jag var nio och numera är glad om jag kan klippa ut ett pappäpple att hänga i granen vid jul ...

Antar det inte bara har med intelligens att göra. Jag har själv en psykisk sjukdom och känslan av att man inte ens fixar dom lättaste grejer finns alltid där och ibland får man också bekräftat att det är så.

Intelligens är inte en välsignelse. Tvärtom.

RapeRegs skrev:Intelligens är inte en välsignelse. Tvärtom.

Em tung börda att bära, om man inte kan få utlopp och ha fria tankar, tur man är en knallkork...

antonius skrev:Em tung börda att bära, om man inte kan få utlopp och ha fria tankar, tur man är en knallkork...

antonius skrev:Har läst igenom bibeln 3 gånger, Koranen 7 (den är tunnare), flera av Buddismens verk, en del Hindi m.m

+ att han läser och skriver poesi.

Har du en helt egen definition av vad en knallkork är eller? @antonius

Zia1985 skrev:

antonius skrev:Em tung börda att bära, om man inte kan få utlopp och ha fria tankar, tur man är en knallkork...

antonius skrev:Har läst igenom bibeln 3 gånger, Koranen 7 (den är tunnare), flera av Buddismens verk, en del Hindi m.m

+ att han läser och skriver poesi.

Har du en helt egen definition av vad en knallkork är eller? @antonius

Finns grader i helvetet...

Tycker jag har bra motorik... i alla fall när jag skriver

Min definition på intelligens är följande.

1 Självinsikt
2 Självdistans
3 Konsekvenstänk
4 Nyfikenhet

Blev felaktigt diagnostiserad med lätt utvecklingsstörning. För att göra en lång historia kort så hamnade jag i särskolan. De ändrade sig efter att jag sprungit förbi alla mina klasskamrater. Diagnostiserade mig med Aspergers istället. Jag fick flytta till ordinär skola. Mer genuina människor har jag aldrig träffat. Väldigt intelligenta och nyfikna. Man läser in alldeles för mycket i ordet intelligens. Vilket är väldigt tråkigt.

FuzzyFluffy skrev:Tycker jag har bra motorik... i alla fall när jag skriver

Den motoriska delen handlar om att tappa och fumla, vilket i sin tur beror på "problem med automatisering". Om du inte koncentrerar dig på det du gör så funkar inte motoriken.
När jag fick höra om det upptäckte jag att jag faktiskt tänker på varenda lilla rörelse jag gör.

Jag gick i "specialjumpa, om man säger)" i lågstadiet, hade nog... lr har än idag lite motoriknedsättning. Sport är inte min grej. Haha. Eller ja d ska vara pingis då som jag tycker att jag klarar bra.

Flia skrev:

FuzzyFluffy skrev:Tycker jag har bra motorik... i alla fall när jag skriver

Den motoriska delen handlar om att tappa och fumla, vilket i sin tur beror på "problem med automatisering". Om du inte koncentrerar dig på det du gör så funkar inte motoriken.
När jag fick höra om det upptäckte jag att jag faktiskt tänker på varenda lilla rörelse jag gör.

Det går fortare för mig att skriva när jag inte koncentrerar på det. Jag tänker alltså inte alls på rörelserna jag gör när jag skriver. Det är automatiserat.

Skriver som fortast när jag svävar iväg och börjar tänka på något annat.

Jag har alltid känt mig lite dum. Du ser vad andra gör men du kan inte riktigt göra vad de gör. Då känner du dig dum. När jag var tonåring var jag faktiskt ganska bra på att tänka på problem och hitta lösningar. Men jag var antingen lite för ofokuserad eller lite för upphängd, det är inte smart. Jag tror inte att iq-tester fungerar, jag tror inte att det är möjligt att mäta det nu, jag tror inte att det finns något system som mäter det korrekt.

Jag tror att jag har bevis, jag tog ett iq-test när jag fick diagnosen AS. Och resultatet var strax under 150. Det finns ingen chans att det är rätt, det skulle vara trevligt men nej, det är inte rätt. Jag är säker på det. Jag är helt enkelt för dum för att få det resultatet. Och det viktigaste i livet är att hitta lugn och ro och lycka, iq tester betyder lite. Och det är omöjligt att tro att de är korrekta. Själva systemet och testerna är helt enkelt inte tillräckligt bra, man kan inte mäta något med det.

Så de av er som ska göra ett test eller har tagit ett test, oavsett om du får ett lågt tal eller ett högt tal, glöm det bara. Dessa tester är inte bra. Glöm iq och försök att hitta lugn och ro och lycka i livet.

Mitt IQ är på 999. Jag behöver inte vara self deprecating i ett försiktigt och desperat försök till uppmärksamhet.. klappar i ryggen. Sanningen finns inside me.

Förresten, om iq-tester är korrekta bör man få samma resultat om man tar flera tester. Jag gjorde ett test och sen tog jag två tester till. Och jag fick tre olika resultat. Jag tycker det är ett bevis på att de inte fungerar.

Illustrerad vetenskap släppte för ett antal år sedan ett IQ test där de testar flera olika områden. Jag tror det blir närmare sanningen.
Jag hade ett genomsnitt på 130 med väldigt hög spets på logik och dal på minne.

hakke skrev:Illustrerad vetenskap släppte för ett antal år sedan ett IQ test där de testar flera olika områden. Jag tror det blir närmare sanningen.
Jag hade ett genomsnitt på 130 med väldigt hög spets på logik och dal på minne.

Då tror du fel för på dom testen får du högre än vad du får på ett övervakat test, övervakade test går på tid och svarar du fel på en fråga så avbryts det deltestet och över till nästa.

vet ej
Enligt vården och mina föraldrar ja e lindrigt utveckling störd.. fast ja menar det e fel
enligt som ja flesta områden mentalt nivå ett barn..vet ej
Då å då känner mig dum..inte vet hur mycket autism eller låg IQ
tydligen tilräckligt dum inte kan tala rätt
å i ålder 42 inte mamma slutad blöjis på mig än..vården säger det beror på förstånd svprigheter..typ att i huvudsak e att har kvar min infantila inkontnens..å inte saknar kontroll..vilket e dom tycker ja dum
Ja e bra på matematik
Å ja har pluggat hög skola
inte klarar själv mig..å e helt beroande på mamma pappa..vet man ska klara själv sig när 42
Hade dött utan dom
På DV ja fungerar bra med dom e utveckling störda
Å två mina kompisar å ”pojkvönen” e det
fast ja
Inte upp fattar själv mig som det ändå..men vet mamma gör
Så hon berättar til andra ja e..å det inte ja tycker om
På IQ/Wais varit över normal..inte förstår vården tycker ja lindrigt utveckling störd ändå
Sista gongen frågad läkare han sa inte kommer tas bort diagnos..därför e hjälp medel ja få stöd som behövs..å inte e till definera vem ja e.. Fast känns tråkigt ändå.
Hur e det då?
ja bra på matematik..fast jätte svårt förstå allt händer runt mig
Å ja e hur lätt lurad som helst
Så e dum då eller?
vet ej