Marcimain verkade i nio år som regiassistent inom filmbranschen innan han erbjöds att göra entimmesfilmen Brustna hjärtan i SVT Dramas TV-serie Ett litet rött paket (1999). Genombrottet kom med de uppmärksammade miniserierna Lasermannen (2005) och Upp till kamp (2007). Han belönades med Dagens Nyheters kulturpris 2007.[2][3]

I juni 2011 fick han finansiering från Svenska Filminstitutet för att spela in sin första långfilm, Call Girl, inspirerad av den så kallade Geijeraffären under 1970-talet. Manuset är skrivet av Marietta von Hausswolff von Baumgarten.[4] För Call Girl vann Marcimain den internationella kritikerorganisationen FIPRESCIs debutantpris på Filmfestivalen i Toronto 2012[5] och den nominerades till nio Guldbaggar varav den vann tre. Marcimain nominerades i kategorin Bästa regi. En scen i filmen fick mycket uppmärksamhet i medierna då anhöriga till Olof Palme menade att han där utmålas som en sexköpare av minderåriga. Själv menade Marcimain att det var ren fiktion, en spelfilm, och underströk att han såg filmen som en "kvinnofilm" som visar hur makten, patriarkatet, utnyttjar flickorna.[2]

2013 startade Marcimain inspelningarna av filmatiseringen av Klas Östergrens romaner Gentlemen och Gangsters där David Dencik spelar huvudrollen som dandyn Henry Morgan. Det blir tredje gången Marcimain och Dencik arbetar tillsammans.

manne skrev:så någon mera än mig som tycker om hans filmer och tv serier.?

denna filmen tror jag är bra den.

jag har bara sätt en av hans filmer.

slackern skrev:

manne skrev:så någon mera än mig som tycker om hans filmer och tv serier.?

denna filmen tror jag är bra den.

jag har bara sätt en av hans filmer.

Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

slackern skrev:

manne skrev:så någon mera än mig som tycker om hans filmer och tv serier.?

denna filmen tror jag är bra den.

jag har bara sätt en av hans filmer.

Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

manne skrev:

slackern skrev:

manne skrev:så någon mera än mig som tycker om hans filmer och tv serier.?

denna filmen tror jag är bra den.

jag har bara sätt en av hans filmer.

Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

där heter hela filmen

https://www.svtplay.se/gentlemen-och-gangsters

atoms skrev:

manne skrev:

slackern skrev:
Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

där heter hela filmen

https://www.svtplay.se/gentlemen-och-gangsters

https://www.discshop.se/filmer/mikael_marcimain/A46488

Eller fråga på ditt lokala bibliotek.

atoms skrev:

manne skrev:

slackern skrev:
Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

där heter hela filmen

https://www.svtplay.se/gentlemen-och-gangsters

https://www.discshop.se/filmer/mikael_marcimain/A46488

Eller fråga på ditt lokala bibliotek.

atoms skrev:

manne skrev:

slackern skrev:
Läs boken mannne mannen jag läste om den nyligen, en äkta Stockholms beskrivning miljöerna och människorna.

där heter hela filmen

https://www.svtplay.se/gentlemen-och-gangsters

https://www.discshop.se/filmer/mikael_marcimain/A46488

Eller fråga på ditt lokala bibliotek.

manne skrev:https://www.discshop.se/tv-serier/dvd/upp_till_kamp_2_disc/P63075

någon som har sätt denna då är den också bra den med.?

Serien handlar om fyra svenska ungdomars liv mellan åren 1965 och 1976.

Lena, Tommy, Rebecka och Erik - alla i tjugoårsåldern - möts i Göteborg 1966. Dom förenas i sin vilja att förändra världen och längtan efter kärlek, samtidigt som de dras isär av olika bakgrund och härkomst.

Gänget blir våra vägvisare genom politiken, musiken och en värld i förändring. Vi följer dem från den legendariska rockklubben Cue, till de brinnande barrikaderna i kölvattnet av Vietnamkriget, via varvskrisen i början av 70-talet fram till 1976 där Dylan blivit ersatt av disco och gänget har lämnat ungdomen bakom sig.

Alien skrev:

manne skrev:https://www.discshop.se/tv-serier/dvd/upp_till_kamp_2_disc/P63075

någon som har sätt denna då är den också bra den med.?

Ja, jag skrev ju att jag sett Upp till kamp och tyckte den var bra.

Serien handlar om fyra svenska ungdomars liv mellan åren 1965 och 1976.

Lena, Tommy, Rebecka och Erik - alla i tjugoårsåldern - möts i Göteborg 1966. Dom förenas i sin vilja att förändra världen och längtan efter kärlek, samtidigt som de dras isär av olika bakgrund och härkomst.

Gänget blir våra vägvisare genom politiken, musiken och en värld i förändring. Vi följer dem från den legendariska rockklubben Cue, till de brinnande barrikaderna i kölvattnet av Vietnamkriget, via varvskrisen i början av 70-talet fram till 1976 där Dylan blivit ersatt av disco och gänget har lämnat ungdomen bakom sig.

DN Kultur 2007-09-03 skrev:Johan Croneman däckas av en av de bästa svenska dramaproduktionerna någonsin.
---
Det var en tid som genomsyrades av vänsteridéer, men alla svenskar jobbade inte med FNL-grupperna, bodde inte i kollektiv, demonstrerade inte på gatorna. Vänstern var en stark rörelse, men inte särskilt stor.

Peter Birros manus om de fyra vännerna Erik (överklasskillen), Lena (den intellektuella vänstertjejen), Rebecka (den idealistiska läkaren) och Tommy (musikern, drömmaren) är extremt stilsäkert. Hans tids- och tonträff är så gott som hundraprocentig. Det är sannerligen inget dåligt researchjobb han har lagt ner, och han verkar ha gått direkt på källorna. Man förstår att många som var med på den tiden hjälpt till med både anekdoter, drömmar och mardrömmar, tillfört i stort och i smått, och givetvis också dragit ifrån.
---
Skådespelarna? Jag är närmast tagen av Jeanette Klingbergs (och Marcimains) rollsättning. Det är helt unikt bra. Det här är Sverrir Gudnarsons stora stora genombrott, lysande, Simon J Berger som Erik är absolut årets fynd, magisk i sitt sätt att dröja och minimera sitt uttryck, Fanny Risberg gör plötsligt allting rätt, och Ruth Vega Fernandez är min nya skådespelarfavorit, alla kategorier.

Alien skrev:

manne skrev:https://www.discshop.se/tv-serier/dvd/upp_till_kamp_2_disc/P63075

någon som har sätt denna då är den också bra den med.?

Ja, jag skrev ju att jag sett Upp till kamp och tyckte den var bra.

Serien handlar om fyra svenska ungdomars liv mellan åren 1965 och 1976.

Lena, Tommy, Rebecka och Erik - alla i tjugoårsåldern - möts i Göteborg 1966. Dom förenas i sin vilja att förändra världen och längtan efter kärlek, samtidigt som de dras isär av olika bakgrund och härkomst.

Gänget blir våra vägvisare genom politiken, musiken och en värld i förändring. Vi följer dem från den legendariska rockklubben Cue, till de brinnande barrikaderna i kölvattnet av Vietnamkriget, via varvskrisen i början av 70-talet fram till 1976 där Dylan blivit ersatt av disco och gänget har lämnat ungdomen bakom sig.

Alien skrev:Nej, någon recension klarar jag inte av att skriva. Men i början är serien i svartvitt, sen blir det färg.

Här är DN:s recension i stället:

DN Kultur 2007-09-03 skrev:Johan Croneman däckas av en av de bästa svenska dramaproduktionerna någonsin.
---
Det var en tid som genomsyrades av vänsteridéer, men alla svenskar jobbade inte med FNL-grupperna, bodde inte i kollektiv, demonstrerade inte på gatorna. Vänstern var en stark rörelse, men inte särskilt stor.

Peter Birros manus om de fyra vännerna Erik (överklasskillen), Lena (den intellektuella vänstertjejen), Rebecka (den idealistiska läkaren) och Tommy (musikern, drömmaren) är extremt stilsäkert. Hans tids- och tonträff är så gott som hundraprocentig. Det är sannerligen inget dåligt researchjobb han har lagt ner, och han verkar ha gått direkt på källorna. Man förstår att många som var med på den tiden hjälpt till med både anekdoter, drömmar och mardrömmar, tillfört i stort och i smått, och givetvis också dragit ifrån.
---
Skådespelarna? Jag är närmast tagen av Jeanette Klingbergs (och Marcimains) rollsättning. Det är helt unikt bra. Det här är Sverrir Gudnarsons stora stora genombrott, lysande, Simon J Berger som Erik är absolut årets fynd, magisk i sitt sätt att dröja och minimera sitt uttryck, Fanny Risberg gör plötsligt allting rätt, och Ruth Vega Fernandez är min nya skådespelarfavorit, alla kategorier.

https://www.dn.se/kultur-noje/filmrecen ... -tv-serie/