Pronomen.
110 inlägg
• Sida 3 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Inger skrev:Hihi, nu kommer jag och tänka på den där underbara meningen i en av Ivan Oljelunds romaner (tror jag det var): "I gå te I kommer te ä å, å i åa e ä ö..."
Ääähm, "å i åa ä i ö" vart det väl?
(bara hörselminne från min sida, ville mest kommentera för den är rätt kul)
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
För mig låter "en" gammaldags fast inte precis servilt.
Tänker på talesättet "en får vara kring sig och om sig för att få nåt i sig och på sig". Har skulle ju "man" gå lika bra men jag har bara hört det med "en".
Tänker på talesättet "en får vara kring sig och om sig för att få nåt i sig och på sig". Har skulle ju "man" gå lika bra men jag har bara hört det med "en".
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma skrev:"I få fö faen ente magpömpa meck, då bler ja ju nöckter!"
Inga en och inga man, men jag tänkte på det ändå, västgötskan sken igenom så grovt i apkonstapels inlägg..
Den här har 'en' (efter Västgöta-Bengtsson):
»En sa gefta säk när en ä onger å gaeln eller ôg när en ä gammel å slö.«
Senast redigerad av apkonstapel 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
- apkonstapel
- Inlägg: 274
- Anslöt: 2008-10-21
Jag överlåter nog åt andra att karaktärisera vem SAOB är skrivet för. Men att det är ett "nationalopus" råder det ju ingen tvekan om, så länge som man nu jobbat med detta.
För min del var kontakten med SAOB under mina första studieår i Lund, då jag fick för mig att bilda mig i den språkliga bakgrunden för relationsbegrepp som drift, behov, krav, önskemål m fl. Det var då bara att sätta sig och skriva av de olika utläggningarna. Jag blev för övrigt aldrig färdig med den analysen och syntesen, men det bidrog till ett intresse för begreppssystem som jag i någon omfattning fortfarande har (som kanske framkommit).
Så vilken som helst vetgirig pilt som är tillräckligt envis och inte bangar för uppgiften kan säkerligen ha glädje av uppslagsverket, om man väl är klar över dess begränsningar och de särskilda egenheterna med ett så i tiden utspritt verk. Men självfallet är det väl i första hand för språkvetare och andra sanna amatörer/älskare som det är avsett.
För min del var kontakten med SAOB under mina första studieår i Lund, då jag fick för mig att bilda mig i den språkliga bakgrunden för relationsbegrepp som drift, behov, krav, önskemål m fl. Det var då bara att sätta sig och skriva av de olika utläggningarna. Jag blev för övrigt aldrig färdig med den analysen och syntesen, men det bidrog till ett intresse för begreppssystem som jag i någon omfattning fortfarande har (som kanske framkommit).
Så vilken som helst vetgirig pilt som är tillräckligt envis och inte bangar för uppgiften kan säkerligen ha glädje av uppslagsverket, om man väl är klar över dess begränsningar och de särskilda egenheterna med ett så i tiden utspritt verk. Men självfallet är det väl i första hand för språkvetare och andra sanna amatörer/älskare som det är avsett.
Senast redigerad av TK 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
Zombie skrev:Försöken icke!
"Å i åa ä e ö".
"Ä" = 'är', "e" = 'en' i femininum.
Haha, jag böjer mig för expertisen. (Citatet var fritt ur minnet.)
Men var det inte Fröding? Eller citerade Fröding Oljelund? Eller båda någon annan(s) historia?...
Snarare var det i så fall Oljelund som (nån gång på 50-talet) citerade Fröding. (Någon citerade han i alla fall, så mycket minns jag.)
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
apkonstapel skrev:alfapetsmamma skrev:"I få fö faen ente magpömpa meck, då bler ja ju nöckter!"
Inga en och inga man, men jag tänkte på det ändå, västgötskan sken igenom så grovt i apkonstapels inlägg..
Den här har 'en' (efter Västgöta-Bengtsson):
»En sa gefta säk när en ä onger å gaeln eller ôg när en ä gammel å slö.«
Ho men, de e så sant som det ä sagt! Åh, jag blir änna lite nostalgisk, tror bestämt jag måste gå in på swedia och höra lite västgötska nu!
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
Zombie skrev:Försöken icke!
"Å i åa ä e ö".
"Ä" = 'är', "e" = 'en' i femininum.
Men var det inte Fröding? Eller citerade Fröding Oljelund? Eller båda någon annan(s) historia?...
Fröding.
Det är "brunske"-dialekt, västra Värmland.
Å = och
åa = best form av 'å' (fem.)
ä = är
e = en (fem.)
Alltså, på värmländska (dalsländska, bohusländska, västgötska) heter det:
e ko - ko'a
e sol - sola
e å - å'a
e ö - ö'a
e kul - ku'ul
e jänte - jä'änt
och i maskulinum
en cykel - cykeLn
en båt - båt'n
en pôse - pôsen
en pôjk - pôjk'n
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
weasley skrev:Fröding.
Det är "brunske"-dialekt, västra Värmland.
Aha!
Förutom andra detaljskillnader inom det större av de båda områden weasley nämner, och som jag har dålig koll på, kursiverar jag in den kanske viktigaste:
weasley skrev:Å = och
åa = best form av 'å' (fem.)
ä = är
e = en (fem.)
Alltså, på värmländska (dalsländska, bohusländska, västgötska) heter det:
e ko - ko'a (eller ku - ku'a)
e sol - sola
e å - å'a
e ö - ö'a
e kul - ku'ul - eller utanför västra Värmland: kuLe/kuLa - kuLa
e jänte - jä'änt - eller utanför västra Värmland: jänte/jänta - jänta
och i maskulinum
en cykel - cykeLn
en båt - båt'n
en pôse - pôsen
en pôjk - pôjk'n
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
Litet OFF TOPIC, vad betyder e kul - ku'ul - eller utanför västra Värmland: kuLe/kuLa - kuLa?
Är det det som rikssvenskan känner som kulning det handlar om (mja, ser inte ut så) eller handlar det kanske om kolning (med kolmila, alltså)?
Nyfiken. Exotiskt för mig, alltihop.
Är det det som rikssvenskan känner som kulning det handlar om (mja, ser inte ut så) eller handlar det kanske om kolning (med kolmila, alltså)?
Nyfiken. Exotiskt för mig, alltihop.
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
jonsch skrev:TK skrev:om vad SAOB har att säga i frågan om "en" i betydelsen som objektsform till "man"
Nå men då finner alltså också du att SAOB har missat "en" i betydelsen som objektsform till "man", eller ville du visa på att de fått med det?
Jag kan inte se att SAOB skulle ha missat detta:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 37785.html
man⁴, pron. oböjl.
Ordet lånar oblika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³)
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
HGJ skrev:jonsch skrev:TK skrev:om vad SAOB har att säga i frågan om "en" i betydelsen som objektsform till "man"
Nå men då finner alltså också du att SAOB har missat "en" i betydelsen som objektsform till "man", eller ville du visa på att de fått med det?
Jag kan inte se att SAOB skulle ha missat detta:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 37785.htmlman⁴, pron. oböjl.
Ordet lånar oblika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³)
Då skulle det alltså stå om uppslagsordet "jag" att det lånar kasusform från "mig"... känns inte rimligt och torde inte vara så. Nix. "En" i betydelse som objektsform till "man" är styvmoderligt behandlad av svenska akedemien och därför också av min gamla grammatikkurs. Jag envisas. Men jag kan för all del kolla vad som står om de övriga pronomenen i Zombies lista. Återkommer strax, vänta litet!
[EDIT] Äsch! "De" - "dem" finns inte heller med i SAOB så jag slutar härmed tycka att SAOB behandlar "en" i betydelse som objektsform till "man" styvmoderligt. Min gamla grammatikkurs gjorde det, däremot! Det kliar i fingrarna på mig innan jag fått deras grepp om ett sent exemplar av "SAOL"!
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
TK skrev:Anledningen till att jag hänvisade till SAOB var att jag efter en snabbgenomgång funnit några intressanta punkter under de olika uppslagsorden. Detta efter att jag läst:jonsch skrev:Enligt vad jag nu fått klarhet i så är "ens" den possesiva formen (ägandeformen, jämför med "den" - "dess") till "en". "En" är i sin tur objektsform till subjektsformen "man" (eller "en").
Dels framkommer under man just att detta lånar "olika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³)".
Oblika, inte olika.
Senast redigerad av HGJ 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
HGJ skrev:TK skrev:Anledningen till att jag hänvisade till SAOB var att jag efter en snabbgenomgång funnit några intressanta punkter under de olika uppslagsorden. Detta efter att jag läst:jonsch skrev:Enligt vad jag nu fått klarhet i så är "ens" den possesiva formen (ägandeformen, jämför med "den" - "dess") till "en". "En" är i sin tur objektsform till subjektsformen "man" (eller "en").
Dels framkommer under man just att detta lånar "olika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³)".
Oblika, inte olika.
Jösses! Är det den bokstaven som rätar ut alltihop? Vad betyder oblika?
/ J
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.
Undrade jag också och hittade: http://en.wikipedia.org/wiki/Oblique_case
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 18:52:21, redigerad totalt 1 gång.