Spanska sjukan, också kallad spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt.[2] De flesta dödsoffren var unga vuxna, vilka i övrigt var vid god hälsa. I normala influensaepidemier är det i stället barn, gamla och personer med försvagat immunförsvar som drabbas hårdast.

Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920[3] och nådde såväl Arktis som avlägsna öar i Stilla havet. Mellan 50 och 100 miljoner människor dog,[4] vilket gör spanska sjukan till den pandemi som skördat flest liv i mänsklighetens historia på så kort tid. Antalet döda motsvarar 3–6 procent av världsbefolkningen, som då bestod av 1,6 miljarder människor.

Uppskattningsvis infekterades 500 miljoner, vilket motsvarade ungefär en tredjedel av alla den tidens människor. Den globala dödligheten är inte känd men uppskattas till mellan 10 och 20 procent av dem som blev infekterade,[5] vilket kan jämföras med normala influensaepidemier där högst 0,1 procent dör[4] och covid-19 som uppvisat en dödlighet på ca 1-3 procent av de bekräftade fallen (feb 2021).

UNT 22 MARS 2020 skrev:I tusentals år hade gräsänder burit viruset, utan att någon tagit notis eller att det gjort någon skada. Via ett annat djur, sannolikt gris, kunde så viruset av typen H1N1 ta klivet över till människa mitt under brinnande världskrig 1918, och så var spridningen av spanska sjukan igång. När krutröken lagt sig hade kriget skördat 17 miljoner liv och sjukdomen 50 till 100 miljoner. 35 000 dog i Sverige.

Spanska sjukan är bara ett av otaliga exempel på virussmittor som går från djur till människa, så kallade zoonoser. På den listan finns bland annat zika, ebola, HIV, pest, SARS, MERS och svininfluensa, alla moderna exempel som fått stor uppmärksamhet och tid till annan satt skräck i världens befolkning.
---
För som vi lever i dag kommer sådan här utbrott hända igen och igen – allt tätare.

– Vi människor blir fler och fler, vi breder ut oss och expanderar in i miljöer, i habitat och ekosystem, där vi inte varit eller driver djuren till oss genom exploatering som skogsavverkning. Så kommer vi i kontakt med smittämnen som djuren burit på under lång tid men som vi inte utsatts för och är oskyddade emot.
---
Det säger Josef Järhult forskare i infektionsmedicin vid Uppsala universitet och lägger till att även vår moderna djurhållning med stora djurbesättningar skapar känsliga miljöer för spridning av smittämnen som sedan kan gå över till människa.

Addera till det vår tids resande och våra gigantiska städer och vi förstår hur lätt det är för ett virus att snabbt sprida sig över jorden – som det nya coronaviruset nu gör.

Lakartidningen.se 2018-03-06 skrev:Och det var just en amerikansk soldat som fått utgöra det officiella startskottet på spanska sjukan. Albert Gill vid en militärförläggning i Kansas insjuknade den 4 mars, 1918. Med amerikanska militärer spred sig sjukdomen till Europa, ned i trånga skyttegravar. I och med separatfreden mellan Tyskland och Ryssland, frigavs ett stort antal ryska soldater som, flera av dem smittade, vandrade hem till Ryssland och förde smittan vidare österut.
--
I dag kallas sjukdomen spanska sjukan. Det var inte på förhand givet. Det enda som förenade sjukdomens olika namn var att man gärna skyllde på andra som sjukdomens ursprung. I Senegal kallades sjukdomen för »brasilianska sjukan«, i Brasilien för »tyska sjukan«, i Polen för »bolsjevik-sjukan« och i Persien för »brittiska sjukan«. Men begreppet »spanska sjukan« fick fäste på den europeiska kontinenten. Skälet var att pressen i krigsdrabbade Frankrike, Tyskland och Italien var hårt styrd av censuren. För att inte demoralisera den egna befolkningen förbjöds tidningar att skriva om epidemin. I Spanien som var neutralt skrev däremot pressen om alla som insjuknat och övriga Europa fick därför intrycket att sjukdomen kom från Spanien. Men hela världen var drabbad. De enda områden som klarade sig var St Helena, Antarktis, en ö utanför Amazonasflodens mynning (Marajó) samt Australien.

Spanska sjukan kom i en tid när forskarna Koch och Pasteur nyligen upptäckt bakterierna. Att många med spanska sjukan dessutom visade upp bakterier i lungorna när de obducerades gjorde att läkarna länge trodde att sjukdomen spreds som en bakterie. I själva verket var bakterieinfektionerna sekundära till viruset. Den vanligast förekommande bakterien var »Pfeiffers bakterie«, senare döpt till Hemophilus influenzae.

De flesta som drabbas av influensa får ont i halsen, feber, ont i kroppen och huvudvärk. Men med spanska sjukan var det annorlunda – sjukdomen stannade inte vid lättare symptom, utan patienterna fick frossa, och snart mörka fläckar på kinderna. På ett par timmar eller dagar spred sig fläckarna och patienterna blev mörka i ansiktet – så till den grad att de amerikanska arméläkarna hävdade att man inte kunde se någon skillnad mellan vita och svarta!

De flesta influensor leder bara till att några promille av de smittade dör, men för spanska sjukan avled flera procent av de smittade. Ett skäl till den höga dödligheten kan ha varit att viruset förändrades i en mer dödlig riktning i skyttegravarna på västfronten. När ett vanligt virus behöver en levande värd (människa) för att kunna spridas till nästa person, var det »onödigt« för spanska sjukan. I överbefolkade skyttegravar, eller i storstäder, kunde viruset döda sin värd men ändå med visshet spridas vidare!

En som fick ut en stor summa pengar var hustrun till en tysk invandrare i USA som dog.

I den ryska staden Odessa, med en av Europas största judiska befolkningar, genomfördes flera »svarta bröllop«. En extremt fattig judisk man respektive judisk kvinna (ofta var de två tiggare) tvingades att gifta sig på en kyrkogård samtidigt som man överöste dem med gåvor. Sedvänjan fördömdes av vissa men godkändes av rabbinerna i Odessa. Tyvärr bidrog dock inte de svarta bröllopen till att stävja influensan… Odessa var för övrigt en av de hårdast drabbade städerna i Europa, och kanske förklarar det varför staden blev ett centrum för att övervaka sjukdomen och föra statistik.