Brukar ni uppleva att folk som lär ut något oftast inte fokuserar tillräckligt mycket på "grunderna"?
Skulle ni kalla det för ett AS-problem? Oftast behöver folk inte träna så mycket på grunderna som vi med AS?

Jag brukar personligen ogilla att stressa igenom grunderna för då lär jag mig nästan ingenting och blir mestadels frustrerad. Ibland är det nästan som om det vore ett märkligt experiment, dvs hur lite man behöver träna för att kunna något. Dock blir folk inte så duktiga på något med denna metod/experiment.

Som person med AS ogillar jag detta experiment som bara leder till frustration. Folk ogillar att träna?
Vad är era upplevelser? Är ni också personer som behöver mer övning en vad folk normalt behöver?
Även när jag går igenom något kan det ta mer tid för mig än för andra. Det verkar vara en AS-grej det här.

Jag upplever att vissa personer bara kör på och slipper träna så mycket som jag. Dock blir jag oftast bättre än vad de blir.

Grunderna är väldigt viktiga att man kan. Så det är bra att man repeterar.

Kentarou skrev:Grunderna är väldigt viktiga att man kan. Så det är bra att man repeterar.

Jag undrar om det inte är så att folk har olika definitioner av "grunderna".
SO om "grundläggande".
https://svenska.se/tre/?sok=grundl%C3%A4ggande&pz=2
"som har stor och av­görande betydelse på visst om­råde"

Ibland undrar jag om det som jag kallar för "grundläggande" är vad folk kallar för detaljer som inte nybörjare behöver gå igenom. "NT"-personer brukar oftast tänka att jag talar om detaljer som man kan fokusera på senare. De fattar inte att jag inte kan skita i det grundläggande. Kanske att de kan göra så men inte jag.
Detaljerna i det grubdläggande struntar folk i bara för att de kan de då de är "NT"? Har de inget intresse att bli duktiga på det som de lär sig?
Folk liksom bara kastar sig in i något och liksom bara hoppas på det bästa. Dessa är personerna som folk vill ha för det mesta. Han som faktiskt är intresserad av sitt ämne brukar för det mesta inte vara så accepterad.
Vad tänker ni om detta?

dandansson skrev:Jag upplever att vissa personer bara kör på och slipper träna så mycket som jag. Dock blir jag oftast bättre än vad de blir.

Så den som tränar mer på något blir bättre? OK.

Du har förmodligen struntat i grundläggande saker hela ditt liv utan att förstå det. Att kunna bortse från oväsentligheter och helt hoppa över grundläggande detaljer är nödvändigt för att man inte ska fastna i evigheter.

Det är tyvärr en för AST utmärkande svaghet att inte kunna se skogen för alla träd. Men de goda nyheterna är att det är en svaghet du kan bli medveten om och en förmåga du kan träna upp.

Vid högre studier är det viktigt att kunna ta in en stor mängd information och förstå den röda tråden. När man sedan har ett helhetsgrepp kan man börja gräva ned sig i detaljer i mån av tid.

Undrar om det du menar med "grunderna" är definitioner. Att vilja ha klara och tydliga definitioner är väl aspiens både styrka och ibland akilleshäl (verkligheten är inte alltid så välordnad).

RapeRegs skrev:

dandansson skrev:Jag upplever att vissa personer bara kör på och slipper träna så mycket som jag. Dock blir jag oftast bättre än vad de blir.

Så den som tränar mer på något blir bättre? OK.

Du har förmodligen struntat i grundläggande saker hela ditt liv utan att förstå det. Att kunna bortse från oväsentligheter och helt hoppa över grundläggande detaljer är nödvändigt för att man inte ska fastna i evigheter.

Det är tyvärr en för AST utmärkande svaghet att inte kunna se skogen för alla träd. Men de goda nyheterna är att det är en svaghet du kan bli medveten om och en förmåga du kan träna upp.

Vid högre studier är det viktigt att kunna ta in en stor mängd information och förstå den röda tråden. När man sedan har ett helhetsgrepp kan man börja gräva ned sig i detaljer i mån av tid.

Varför strunta i grunderna så att man inte lär sig något? Ja men man kan inte säga att vissa grundläggande saker är oviktiga eller kan man?
Försöker inte bara "NT"-personer lära sig saker så snabbt som möjligt och undviker vissa detaljer i grunderna bara för att de hatar att träna och den processen?
Jag kanske har mer acceptans när det kommer till övning medan vanligtvis så ogillar folk att öva?
Får jag ej gå helhjärtat in i något så struntar jag i det.
Så om jag skall laga mat så skall jag träna mycket och in helhjärtat in i det? Ja!
Men jag behöver inte blir professionel kock eller kallskänka.
Det är ju så jäkla mycket roligare om man får vara lite mer seriös...fast man kan bli lite mer perfektionistisk och ställa höga krav.
Blir ni aspergare perfektionistiska och kravställare?

Marjatta skrev:Undrar om det du menar med "grunderna" är definitioner. Att vilja ha klara och tydliga definitioner är väl aspiens både styrka och ibland akilleshäl (verkligheten är inte alltid så välordnad).

dandansson skrev:

RapeRegs skrev:

dandansson skrev:Jag upplever att vissa personer bara kör på och slipper träna så mycket som jag. Dock blir jag oftast bättre än vad de blir.

Så den som tränar mer på något blir bättre? OK.

Du har förmodligen struntat i grundläggande saker hela ditt liv utan att förstå det. Att kunna bortse från oväsentligheter och helt hoppa över grundläggande detaljer är nödvändigt för att man inte ska fastna i evigheter.

Det är tyvärr en för AST utmärkande svaghet att inte kunna se skogen för alla träd. Men de goda nyheterna är att det är en svaghet du kan bli medveten om och en förmåga du kan träna upp.

Vid högre studier är det viktigt att kunna ta in en stor mängd information och förstå den röda tråden. När man sedan har ett helhetsgrepp kan man börja gräva ned sig i detaljer i mån av tid.

Varför strunta i grunderna så att man inte lär sig något? Ja men man kan inte säga att vissa grundläggande saker är oviktiga eller kan man?
Försöker inte bara "NT"-personer lära sig saker så snabbt som möjligt och undviker vissa detaljer i grunderna bara för att de hatar att träna och den processen?
Jag kanske har mer acceptans när det kommer till övning medan vanligtvis så ogillar folk att öva?
Får jag ej gå helhjärtat in i något så struntar jag i det.
Så om jag skall laga mat så skall jag träna mycket och in helhjärtat in i det? Ja!
Men jag behöver inte blir professionel kock eller kallskänka.
Det är ju så jäkla mycket roligare om man får vara lite mer seriös...fast man kan bli lite mer perfektionistisk och ställa höga krav.
Blir ni aspergare perfektionistiska och kravställare?

Folk som bara "kör på" borde i princip få dåliga vanor som de måste träna bort. Fattar inte hur vissa lagar mat alltså! De är inga Tore Wretman eller Ria Wägner eller ens en husfader precis!

dandansson skrev:

Marjatta skrev:Undrar om det du menar med "grunderna" är definitioner. Att vilja ha klara och tydliga definitioner är väl aspiens både styrka och ibland akilleshäl (verkligheten är inte alltid så välordnad).

Det var ett vältaligt och uttrycksfullt svar.
Eller inte.

Vad tänker du på när du säger "grunderna"?

Marjatta skrev:

dandansson skrev:

Marjatta skrev:Undrar om det du menar med "grunderna" är definitioner. Att vilja ha klara och tydliga definitioner är väl aspiens både styrka och ibland akilleshäl (verkligheten är inte alltid så välordnad).

Det var ett vältaligt och uttrycksfullt svar.
Eller inte.

Vad tänker du på när du säger "grunderna"?

Definitioner?

Marjatta skrev:

dandansson skrev:

Marjatta skrev:Undrar om det du menar med "grunderna" är definitioner. Att vilja ha klara och tydliga definitioner är väl aspiens både styrka och ibland akilleshäl (verkligheten är inte alltid så välordnad).

Det var ett vältaligt och uttrycksfullt svar.
Eller inte.

Vad tänker du på när du säger "grunderna"?

Att kunna spela låtqr/stycken (i alla fall de enklare) i alla 12 tonarterna är för mig en grundläggande
Färdighet.
Många musiker kan inte det. Här har vi ett exempel på vad jag anser vara en ganska grundläggande färdighet men som inte alla duktiga musiker klarar av.

Jag tänker att det kokar ner till kognitionspsykologi och top down vs bottom up processing.

Aspies bearbetar, vad jag kan minnas, ofta information bottom up. Jag, som "bottom up-bearbetare", upplever ofta just det TS säger hos människor som tänker top down. Visst, jag kanske litar liite mer på nån som kan alla detaljerna från början likt en fellow autist men top down kan leda till precis lika stor kunskap, kanske mer, beroende på vad man tittar på. Skillnaden, har jah för mig, är snarare att top down:arna generellt lyckas få en helhetsbild på kortare tid än vi. Om de forts nörda ner sig så kommer även de till detaljerna. Jag upplever ofta att man som top down- och bottom up-processare kan komplettera varann på ett givande sätt; man ser olika saker vid olika tidpunkter i inlärningskurvan.

dandansson skrev:Varför strunta i grunderna så att man inte lär sig något? Ja men man kan inte säga att vissa grundläggande saker är oviktiga eller kan man?

Låt mig ta ett exempel. Våra svenska skolbarn lär sig matematik från årskurs 1. De övar, sliter och står i. Den svenska läroplanen kräver flera tillfällen i veckan under 9-12 år (beroende på gymnasieval).

Vissa fortsätter sedan läsa matematik på universitet. Ofta varje dag, många timmar om dagen. Det handlar om framtidens civilingenjörer, lärare och fysiker. Viktiga yrkesgrupper för vårt välstånd.

Man kan tycka att studenter som läst så mycket matematik borde kunna förklara en så grundläggande sak som vad ett naturligt tal är. De har ju använt såna tal, flera gånger i veckan, under väldigt många år.

Men ber du en gymnasielärare i matematik definiera de reella talen utifrån våra mest grundläggande axiom kommer hen sannolikt gå vilse redan vid de naturliga talen.

Trots det klarar våra skolbarn att räkna med naturliga tal. T.ex "Lisa har fem äpplen, Kalle tre, hur många äpplen har Kalle och Lisa tillsammans?". Redan i högstadiet kan de dra roten ur tal, lyckligt ovetande om vad ett Dedekindsnitt är.

Man har faktiskt försökt införa en mer grundläggande förståelse för matematik i den svenska skolan. På 1970-talet genomfördes ett gigantiskt experiment där mängdlära skulle introduceras redan i årskurs 1. Färgglada bilder med frukter som skulle ringas in och pilar skulle ritas på tallinjer. Varken lärare eller elever förstod något och ingen lärde sig räkna. Det blev ett monumentalt fiasko.

Du kan läsa mer om de galna idéerna här:

FoF; Matterevolutionen som kom av sig

Att introducera fundamental matematik för 6-åringar är helt enkelt inte samhällsekonomiskt effektivt. Vi behöver våra civilingenjörer, tillämpade matematiker och lärare ute i samhället. Vi kan inte utöka varje utbildning med flera år bara för att kunna gå bottom up i matematik. Istället måste vi hoppa över de grundläggande byggstenarna och låta studenterna fokusera på det som är viktigt för just den utbildning de valt och det yrke de är intresserade av.

Det vore faktiskt önskvärt att fler förstod grundläggande matematik, eftersom matematiska modeller är så viktiga i de flesta andra kunskapsområden i högre utbildning.
Många logiska felslut handlar om bristande kunskaper i grundläggande matematik.

..som relativt högutbildad person med både asperger och medelsvår ADHD har mitt sätt att lära mig pendlat mellan att jag grottar ner mig väldigt i detaljer och samtidigt helt tappar tråden emellanåt. Jag var bra på matte under mina gymnasieår, samma sak gällde filosofi. Mitt ordförråd är stort och min ordförståelse är hög, tänker fort, har alltid läst (och tidigare, innan internet, memorerat mycket).
Men min ADHD driver mig att byta spår, se allt från olika sidor, associera så långsökt att andra runt omkring mig suckar, samtidigt som de ibland verkar motvilligt imponerade.
Jag har inte klarat att vara ”lagom” nördig under mina universitetsstudier och har blivit varnad av lärare, som berättat att deras kollegor avskydde mina frågor och hur jag argumenterade för mina slutsatser.
En och annan av mina lärare betraktade mig som uppfriskande och intelligent, men långt ifrån alla.

Aspergare kan vara väldigt tröga och ha svårt att förstå sånt som NT fort lär sig.

Hej! Jag var lite av en drömmare som liten. Drömde o ställde frågor om t. ex rymden. Var tidig i läsa o skriva (vad jag minns).

Växte mycket i Gymnasiet, där jag gick 3 år. Inga jättebra slutbetyg, bortsett en 4a i musik. Musiken och datorlektionerna,... samt engelskan var rolig typ. Hade väldigt bra klassföreståndare.

Bland det första man får lära sig gällande studieteknik är ju att greppa helheten först, så att resten faller på plats lättare sedan. Man lär sig nog bättre på detta sättet. Om man exempelvis ska läsa för att förstå ska man ju oftast skumma igenom texterna först för att sedan ta sig an dom mera utförligt. Har hört att autister ibland lär sig alla detaljer och därigenom får något slags helhet, men det låter tidsödande och energikrävande.

RapeRegs skrev:Man kan tycka att studenter som läst så mycket matematik borde kunna förklara en så grundläggande sak som vad ett naturligt tal är. De har ju använt såna tal, flera gånger i veckan, under väldigt många år.

Men ber du en gymnasielärare i matematik definiera de reella talen utifrån våra mest grundläggande axiom kommer hen sannolikt gå vilse redan vid de naturliga talen.

[---]

Man har faktiskt försökt införa en mer grundläggande förståelse för matematik i den svenska skolan. På 1970-talet genomfördes ett gigantiskt experiment där mängdlära skulle introduceras redan i årskurs 1. Färgglada bilder med frukter som skulle ringas in och pilar skulle ritas på tallinjer. Varken lärare eller elever förstod något och ingen lärde sig räkna. Det blev ett monumentalt fiasko.

Jah har för mig att Mats har diskuterat en del av det här förut och att han ifrågasatte om man verkligen kan betrakta matematikens fundament (logik, mängdlära et c.) som grundläggande - eftersom det för de flesta är ovidkommande detaljer som gör det hela svårare att förstå och inte bidrar med några praktiska räknefärdigheter.
Ur den synvinkeln är jag beredd att hålla med. Den historiska ordningen i hur matematiken upptäckts eller skapats (beroende på filosofisk preferens) ter sig mer intuitiv. Fast man får bortse från en massa sidospår förstås.

Abskissa skrev:Jag tänker att det kokar ner till kognitionspsykologi och top down vs bottom up processing. Aspies bearbetar, vad jag kan minnas, ofta information bottom up. Jag, som "bottom up-bearbetare", upplever ofta just det TS säger hos människor som tänker top down. Visst, jag kanske litar liite mer på nån som kan alla detaljerna från början likt en fellow autist:D men top down kan leda till precis lika stor kunskap, kanske mer, beroende på vad man tittar på. Skillnaden, har jah för mig, är snarare att top down:arna generellt lyckas få en helhetsbild på kortare tid än vi. Om de forts nörda ner sig så kommer även de till detaljerna. Jag upplever ofta att man som top down- och bottom up-processare kan komplettera varann på ett givande sätt; man ser olika saker vid olika tidpunkter i inlärningskurvan.

Bra tankar!
Men jag skulle inte riktigt tala om det som endast två kategorier. Hur man skall kategorisera vet jag inte. Jag är ingen "expert"!
Alltså, jag lär mig ibland genom att ta bort detaljer eller strunta i dem. Skall jag lära mig en låt på piano så kanske jag börjar med att bara lägga ackorden utan rytm eller feeling. Detaljerna skulle kanske komma senare. Men detta kanske är bottom-up thinking. Oftast skulle folk som kör på up-bottom lägga in mer detaljer fortare tror jag.

En del säger att folk med AS faktiskt har svårigheter med nedbrytning av något stort. Stämmer det på er? Nedbrytning kan jag lära mig när jag blivit duktig på något men inte från början.
I inlärning av fysiska saker kan många bara "köra på" medan jag ogillar detta. Då blir de oftast inte så bra medan jag som inte stressar fram något blir bättre.
Hur är då top-down bra? Är inte det en störning?
I pianoundervisning talas det om att man kan få dåöiga vanor tex fingersättning som.sedan måste läras bort.
Eller skiter vanligt folk i att vara bra på något?
Att lära sig i grupp är svårt om man inte är top-down!

Hur kan top-down och down-top sammarbeta? I gruppundervisning brukar detta vara svårt.

Jag hatade skolan som fan och är glad att det är över.

Sheyen skrev:Jag hatade skolan som fan och är glad att det är över.

Jag gillade inte heller skolan. Vem älskade skolan egentligen?

dandansson skrev:

Sheyen skrev:Jag hatade skolan som fan och är glad att det är över.

Jag gillade inte heller skolan. Vem älskade skolan egentligen?

Antagligen de som blev lämnade ifred och hade bra förutsättningar när det gäller pedagogik. Jag var inte en av dem.