Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Jag har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, väldigt intresserad av att klä mig snyggt och vårda mitt yttre, och har ofta fått höra att jag är snygg av människor av båda könen. Ändå är det bara "daglig verksamhet" som gäller när jag är på möten med syftet att få stöd för att komma i sysselsättning.. SER inte idioterna att det är STOR skillnad på mig och på 99% av dem som man hittar på dagliga verksamheter??! Det är pinsamt rent ut sagt!

Anledningen till att jag behöver stöd för att komma i sysselsättning är min kassa självkänsla och självförtroende. Vilket alla instanser jag haft med att göra är starkt bidragande orsak till! Har blivit itutad att jag är ett Asperger-freak som hör hemma bland mongisar!
Jag är verbal, uttrycksfull, social, kan småprata osv. Skulle kanske klara av att söka jobb och behålla ett, om inte självförtroendet blivit så kört i botten!

Ni som VILL ha en sysselsättning och vägrar vara på daglig verksamhet, vad gör ni om dagarna? Alla tips på alternativ till DV tas tacksamt emot!

Lightworker skrev:Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Jag har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, väldigt intresserad av att klä mig snyggt och vårda mitt yttre, och har ofta fått höra att jag är snygg av människor av båda könen. Ändå är det bara "daglig verksamhet" som gäller när jag är på möten med syftet att få stöd för att komma i sysselsättning.. SER inte idioterna att det är STOR skillnad på mig och på 99% av dem som man hittar på dagliga verksamheter??! Det är pinsamt rent ut sagt!

Anledningen till att jag behöver stöd för att komma i sysselsättning är min kassa självkänsla och självförtroende. Vilket alla instanser jag haft med att göra är starkt bidragande orsak till! Har blivit itutad att jag är ett Asperger-freak som hör hemma bland mongisar!
Jag är verbal, uttrycksfull, social, kan småprata osv. Skulle kanske klara av att söka jobb och behålla ett, om inte självförtroendet blivit så kört i botten!

Ni som VILL ha en sysselsättning och vägrar vara på daglig verksamhet, vad gör ni om dagarna? Alla tips på alternativ till DV tas tacksamt emot!

Fast du hamnar knappast på DV bara för att du har dåligt självförtroende.
Du torde ha riktig funktionsnedsättning innan det blir aktuellt.
Jag gissar på att du inte är fullt lika duktig och verbal och social som du tror att du är.
Det verkar i och för sig inte heller som att du har dålig självkänsla, som du skryter om dig själv.

Och det är inte heller bara de som har Downs syndrom, som har en daglig verksamhet.
Fast du menar kanske något annat med "mongisar"?

Nu studerar jag på högskolan och har ett timjobb på sidan om. Men jag har aldrig fått hjälp med att söka jobb, så skulle jag sökt hjälp hos kommunen så hade det nog bara blivit daglig verksamhet. Problemet var min mognad, ingen permanent nedsättning.

Tänk lite på hur du pratar om andra funktionsnedsättningar och människor

Som folk redan har varit inne på i tråden sök ett riktigt jobb, det är inte så himla svårt eller komplicerat.

Finns väl ganska många olika slags jobb som man kan söka. Ikea, Ica, restaurang, bud, lager mm. Har man dessutom läst vidare så kan man söka mera. Jag har blivit erbjuden DV men tackade nej, då jag vill fortsätta studera.

Arbetsförmedlingen har olika arbetsmarknadspolitiska program som hjälper en hitta praktikplats. Det leder ju sällan till jobb men du får lite erfarenhet i alla fall.

Be om ett möte med Arbetsförmedlingen. Daglig verksamhet ska gå att få på en vanlig arbetsplats, det finns också praktikplatser, olika program för att komma ut i arbete där du inte har några krav på dig, arbetsträning, lönebidrag, Samhall mm Prata med din handläggare på försäkringskassan.

ShakeItOut skrev:Tänk lite på hur du pratar om andra funktionsnedsättningar och människor

+1

Och generellt, även om jag varken har DV eller identifierar mig med "Asperger-freak" eller "mongisar" så blir jag sänkt av hur TS formulerar sig om andra människor. Hoppas nån annan orkar säga nåt mer för jag orkar inte.

Abskissa skrev:

ShakeItOut skrev:Tänk lite på hur du pratar om andra funktionsnedsättningar och människor

+1

Och generellt, även om jag varken har DV eller identifierar mig med "Asperger-freak" eller "mongisar" så blir jag sänkt av hur TS formulerar sig om andra människor. Hoppas nån annan orkar säga nåt mer för jag orkar inte.

Absolut.
Det var inte det bästa sättet att få sympati för sin frågeställning.

Furienna skrev:Jag gissar på att du inte är fullt lika duktig och verbal och social som du tror att du är.

Har undrats på samma om jag. När började dv kände mig normal till var där. Samma när hade grupp boende.

fast..

Vem e dom måste assitent till hela tiden?

Vem e inte kan tala rätt?

Vem e måste bytas blöja på?

Vem e behöver hjälp ta på kläder ofta?

Vem e får sinnes utbrott å meltdown?

Vem e alltid mis uppfattar,,å behöver stöd förstå ting..

vem e bor med sina föraldrar..å inte bor själv..

Vem e leveras/hämtas av mamma..å inte åker själv

Å så där..



Jo då.. den som känner sig för normal vara där..

Inte dom mongisar

Så därför har tenkt..

”ja troligen e en mupp”

Mycket mera mupp än uppfattar själv ja e

Undras ja ser mig nästan normal..å alla andra ser en gravt autistisk
och utveckling störd tjej

Enda förklarningen kan passa

Lightworker skrev:Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Jag har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, väldigt intresserad av att klä mig snyggt och vårda mitt yttre, och har ofta fått höra att jag är snygg av människor av båda könen. Ändå är det bara "daglig verksamhet" som gäller när jag är på möten med syftet att få stöd för att komma i sysselsättning.. SER inte idioterna att det är STOR skillnad på mig och på 99% av dem som man hittar på dagliga verksamheter??! Det är pinsamt rent ut sagt!

Anledningen till att jag behöver stöd för att komma i sysselsättning är min kassa självkänsla och självförtroende. Vilket alla instanser jag haft med att göra är starkt bidragande orsak till! Har blivit itutad att jag är ett Asperger-freak som hör hemma bland mongisar!
Jag är verbal, uttrycksfull, social, kan småprata osv. Skulle kanske klara av att söka jobb och behålla ett, om inte självförtroendet blivit så kört i botten!

Om du är 40+ och inte klarat av att söka jobb och behålla ett så är det nog tyvärr så att de tänker att du inte kommer att kunna göra det i framtiden heller.

Det är verkligen inte bara downisar och Rainmans som går på DV.

Dalaberger skrev:Nu studerar jag på högskolan och har ett timjobb på sidan om. Men jag har aldrig fått hjälp med att söka jobb, så skulle jag sökt hjälp hos kommunen så hade det nog bara blivit daglig verksamhet. Problemet var min mognad, ingen permanent nedsättning.

Från mitten av 1970-talet till 2003 var man frikostig med förtidspension till "omogna ungdomar". Speciellt i glesbygden, vilket stora delar av Dalarna är. Men den tiden är sedan länge förbi, och sen 2015 har det blivit ännu svårare. Här är en person som gått på särskola och bor på gruppboende som blev tvungen att vända sig till domstol för att få aktivitetsersättning (dvs personen är under 30): https://myndighetsjuridik.se/domar/lind ... ktionsneds

Med tanke på detta måste man nog ha mer än bara en aspergerdiagnos för att bli aktuell för aktivitetsstöd. Men är man 40+ och inte klarat att behålla ett jobb en längre tid så det inte troligt att man kommer bli bättre och då kommer de föreslå sjukersättning.

Vildsvin skrev:Från mitten av 1970-talet till 2003 var man frikostig med förtidspension till "omogna ungdomar". Speciellt i glesbygden, vilket stora delar av Dalarna är. Men den tiden är sedan länge förbi, och sen 2015 har det blivit ännu svårare. Här är en person som gått på särskola och bor på gruppboende som blev tvungen att vända sig till domstol för att få aktivitetsersättning (dvs personen är under 30): https://myndighetsjuridik.se/domar/lind ... ktionsneds

Med tanke på detta måste man nog ha mer än bara en aspergerdiagnos för att bli aktuell för aktivitetsstöd. Men är man 40+ och inte klarat att behålla ett jobb en längre tid så det inte troligt att man kommer bli bättre och då kommer de föreslå sjukersättning.

Vad menar du med "omogna ungdomar"?
Nå, jag har i alla fall haft aktivitetsersättning sedan jag var nitton år.
Och det är bara att konstatera att jag bara har blivit ännu mindre arbetsför sedan dess.
Som sagt, jag var till och med tvungen att sluta på daglig verksamhet för snart fem år sedan.
Jag har inte nått 40 +-strecket ännu, men det är inte aktuellt för mig att skaffa jobb.
Inget jobb skulle passa någon med alla mina sjukdomar och handikapp.
(Det är med andra ord inte bara Aspergers, som gör att jag är omöjlig på arbetsmarknaden).

Furienna skrev:

Vildsvin skrev:Från mitten av 1970-talet till 2003 var man frikostig med förtidspension till "omogna ungdomar". Speciellt i glesbygden, vilket stora delar av Dalarna är. Men den tiden är sedan länge förbi, och sen 2015 har det blivit ännu svårare. Här är en person som gått på särskola och bor på gruppboende som blev tvungen att vända sig till domstol för att få aktivitetsersättning (dvs personen är under 30): https://myndighetsjuridik.se/domar/lind ... ktionsneds

Med tanke på detta måste man nog ha mer än bara en aspergerdiagnos för att bli aktuell för aktivitetsstöd. Men är man 40+ och inte klarat att behålla ett jobb en längre tid så det inte troligt att man kommer bli bättre och då kommer de föreslå sjukersättning.

Vad menar du med "omogna ungdomar"?

Jag anspelade på det Dalaberger skrev: "Problemet var min mognad, ingen permanent nedsättning."

Att folk fortfarande tror att det är lätt att få sjukersättning har nog historiska skäl. Under varvskrisen på 70-talet fanns en kampanj där äldre arbetare uppmanades att ge ungdomar chansen att arbeta - dvs de skulle säga upp sig och leva på A-kassa tills den tog slut. Sen fick de förtidspension tills ålderspensionen inträdde. 1985 var 21% av förtidspensionärerna förtidspensionerade pga arbetslöshet och inte pga sjukdom. Med ökande automatisering och outsourcing var det inte bara äldre arbetare som ratades av arbetsgivarna utan även fler och fler unga som aldrig kom in på arbetsmarknaden. Speciellt efter 90-talskrisen och avskaffandet av de praktiska gymnasierna, mängder av ungdomar som inte klarade av massa teori blev tvungna att hoppa av och bli arbetslösa.

1996 avskaffades officiellt möjligheten att bli förtidspensionär pga arbetslöshet. Att det ändå fortsatte märktes dock på de stora geografiska skillnaderna, andelen förtidspensionerade var mycket högre på orter med hög arbetslöshet (glesbygd, fd bruksorter) än i storstan. Efter valet 2002 gick Göran Persson ut med följande:

"Målet är att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt år 2004.
Socialbidragsbehovet ska halveras mellan åren 1999 och 2004.
En fortsatt god ekonomisk utveckling kräver en bred uppslutning kring två stora arbetsuppgifter - båda helt avgörande för vårt lands framtid:
För det första, vi måste göra arbetslivet mänskligare och minska sjukskrivningarna.
Regeringens mål är att halvera antalet sjukdagar fram till år 2008. Parallellt ska antalet förtidspensioneringar varje år minska."
https://www.regeringen.se/49b6b4/conten ... tober-2002

Sen dess har det blivit mycket svårare att få sjukersättning (förtidspension).

Att arbetsförmågan även efter det inte bedöms objektivt märks dock på att det är många fler födda i december som får sjukersättning än de födda i januari.

"Särskilt uppseendeväckande är att decemberbarnen löper hela 16 procent högre risk att uppbära aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) än barn födda i januari.
...
Överrisken för decemberbarnen är särskilt uttalad för diagnoser inom beteendestörningar och emotionella störningar, där diagnosen adhd ingår. För aktivitetsersättning på grund av dessa diagnoser är decemberbarnen överrepresenterade med hela 26 procent. Risken är också större för pojkar och hos barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå."
https://web.archive.org/web/20160517040 ... nsioneras/

Jämför med idrotten där barn födda i januari bedöms som "tidigt utvecklade" medan de födda i december är "sent utvecklade".

Visste inte att man fick jobb pga snygg klädstil och förmågan att småprata. På de flesta arbetsplatser om man undantar kommunen, så går man till jobbet för att jobba. Klarar man inte av att jobba, vill de inte att man kommer dit.

På mitt DV var jag det enda aspergerfreaket och mongisen. Sedan fanns det anställda och fas3-are. De byggde ett autistboende bredvid vår arbetsplats och folk på DV:n började spekulera i dessa aspergare som bodde där, hur konstiga de måste vara och stackars dem som inte klarar något.

Kan lugnt säga att det kändes märkligt. Så jag hade alltså passerat som NT inför dem. Kan inte egentligen säga att det gjorde mig glad, mer sur vilka fördomar de har. Men i vilket fall, ens problem går inte bort för att man ser normal ut.

Jag hade väldigt begränsade arbetstider, jag orkade inte så himla mycket. Trots att jag trivdes där. Jag var den som jobbade minst.

Så nej, jag gick inte på ett mupp-DV. Jag är på riktigt förbjuden att vara på interna DV. Iofs är det väl bra för våra interna är inte några kul hobbyverksamheter utan det handlar om att sprita handikappsgrejer eller att sortera farligt dataskrot i ett rum utan fönster. Kräks nästan när jag tänker på att sitta i ett rum som stinker isopropanol, en av de värsta lukterna jag vet. Ja, handsprit under covid har inte varit en barnlek,

Tycker det är hemskt hur intern DV bedrivs i kommunen, men tror inte att de som går där speciellt gillar att tryckas ner eller kallas namn. Det räcker med att kommunen skiter i deras hälsa.

Extern DV finns i alla kommuner. Väldigt många arbetsplatser tar emot DV:are eftersom det är gratis arbetskraft. Blir man inte mottagen ens som gratis så kanske man ska fundera lite på om man verkligen inte själv är ett aspergerfreak och en mongis.

Lightworker skrev:Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Jag har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, väldigt intresserad av att klä mig snyggt och vårda mitt yttre, och har ofta fått höra att jag är snygg av människor av båda könen. Ändå är det bara "daglig verksamhet" som gäller när jag är på möten med syftet att få stöd för att komma i sysselsättning.. SER inte idioterna att det är STOR skillnad på mig och på 99% av dem som man hittar på dagliga verksamheter??! Det är pinsamt rent ut sagt!

Anledningen till att jag behöver stöd för att komma i sysselsättning är min kassa självkänsla och självförtroende. Vilket alla instanser jag haft med att göra är starkt bidragande orsak till! Har blivit itutad att jag är ett Asperger-freak som hör hemma bland mongisar!
Jag är verbal, uttrycksfull, social, kan småprata osv. Skulle kanske klara av att söka jobb och behålla ett, om inte självförtroendet blivit så kört i botten!

Ni som VILL ha en sysselsättning och vägrar vara på daglig verksamhet, vad gör ni om dagarna? Alla tips på alternativ till DV tas tacksamt emot!

Vad är det du vill ”syssla” med då? Småprata och vara social kanske man mest gör på raster, och alla på ett DV - eller på en vanlig arbetsplats - är inte alltid pigga på småprat. Kanske passar det dig bättre gå och fika med kompisar eller nåt?

Men är det någon ”syssla” du är intresserad av att hålla på med så kan det kanske vara det intresset du ska fokusera på?

Eller är det mer att du typ kan tänka dig göra vad som helst bara du får komma hemifrån?

”Riktiga arbeten” har ju folk för att de har arbetsförmåga och vill/måste försörja sig. Förhoppningsvis dock sådant som upplevs mestadels positivt, men det finns ju många som vantrivs på sina ”vanliga arbeten”.

Varför vill du ha en sysselsättning?

Lightworker skrev:Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Normal betyder?
Många på DV är högfunktionerande och bor ensam eller med någon.

Kidzi skrev:På mitt DV var jag det enda aspergerfreaket och mongisen. Sedan fanns det anställda och fas3-are. De byggde ett autistboende bredvid vår arbetsplats och folk på DV:n började spekulera i dessa aspergare som bodde där, hur konstiga de måste vara och stackars dem som inte klarar något.

Jag förstår inte.

Lightworker skrev:Ni som VILL ha en sysselsättning och vägrar vara på daglig verksamhet, vad gör ni om dagarna? Alla tips på alternativ till DV tas tacksamt emot!

DV handlar väl om meningsfull syyselsättning eller praktik?

Kidzi skrev:Extern DV finns i alla kommuner. Väldigt många arbetsplatser tar emot DV:are eftersom det är gratis arbetskraft.

Bra sagt!

Jag vet inte var i landet TS bor. Men här var ett DV i samarbete med IKEA. Och eftersom man då befinner sig på plats på IKEA-varuhuset i kundmiljö så uppskattas förmodligen TS egenskaper att se välvårdad ut. Det är ju inte alla som har det intresset - jag själv är inte särskilt intresserad av smink etc för närvarande - så jag tycker att TS kan ha det på den (informella) meritlistan.

”Den  första tiden hos oss på Conexi arbetar du i en verklig miljö på IKEA med dagligt stöd av våra arbetsstödjare. D..”

https://funktionsnedsattning.stockholm/ ... ens-kurva/

Här finns dagliga verksamheter inriktade på hantverk och snickeri... Sånt som jag brinner för men inte har råd eller plats med så försökte fråga om man i alla fall kunde få vistas där och göra grejer med medtagna material och få lära sig nya grejer. Fick dock höra att nej, det var ingen plats för mig för där ligger intelligensnivån på att var och en gör en liten del i att sätta ihop en trälåda under extrem övervakning... Ingen får använda maskinerna. Gött.

Kolla upp vilka olika DV som faktiskt finns i din kommun, vissa håller till och med i caféer om du vill klä upp dig och vara mer social.

whatnow skrev:Här finns dagliga verksamheter inriktade på hantverk och snickeri... Sånt som jag brinner för men inte har råd eller plats med så försökte fråga om man i alla fall kunde få vistas där och göra grejer med medtagna material och få lära sig nya grejer. Fick dock höra att nej, det var ingen plats för mig för där ligger intelligensnivån på att var och en gör en liten del i att sätta ihop en trälåda under extrem övervakning... Ingen får använda maskinerna. Gött.

Kolla upp vilka olika DV som faktiskt finns i din kommun, vissa håller till och med i caféer om du vill klä upp dig och vara mer social.

Om du bor i Stockholm så finns det en rätt så stor DV ute i Bromma som har snickeri, känner en som arbetar där alltså som lönearbete som handledare eller vad det kallas för.

slackern skrev:Om du bor i Stockholm så finns det en rätt så stor DV ute i Bromma som har snickeri, känner en som arbetar där alltså som lönearbete som handledare eller vad det kallas för.

Bor tyvärr väldigt långt från storstäders lyx!
Hade jag bott i Stockholm hade det ju i alla fall funnits Makerspace.

whatnow skrev:

slackern skrev:Om du bor i Stockholm så finns det en rätt så stor DV ute i Bromma som har snickeri, känner en som arbetar där alltså som lönearbete som handledare eller vad det kallas för.

Bor tyvärr väldigt långt från storstäders lyx!
Hade jag bott i Stockholm hade det ju i alla fall funnits Makerspace.

Tack jag Googlade på Namnet aldrig hört talas om det tidigare men låter vettigt, så tack för tipset.

Lightworker skrev:Finns det flera här som varit på olika dagliga verksamheter och upplevt er malplacerade och för normala jämfört med de andra som är där?

Jag har alltid varit väldigt mån om mitt utseende, väldigt intresserad av att klä mig snyggt och vårda mitt yttre, och har ofta fått höra att jag är snygg av människor av båda könen. Ändå är det bara "daglig verksamhet" som gäller när jag är på möten med syftet att få stöd för att komma i sysselsättning.. SER inte idioterna att det är STOR skillnad på mig och på 99% av dem som man hittar på dagliga verksamheter??! Det är pinsamt rent ut sagt!

Anledningen till att jag behöver stöd för att komma i sysselsättning är min kassa självkänsla och självförtroende. Vilket alla instanser jag haft med att göra är starkt bidragande orsak till! Har blivit itutad att jag är ett Asperger-freak som hör hemma bland mongisar!
Jag är verbal, uttrycksfull, social, kan småprata osv. Skulle kanske klara av att söka jobb och behålla ett, om inte självförtroendet blivit så kört i botten!

Ni som VILL ha en sysselsättning och vägrar vara på daglig verksamhet, vad gör ni om dagarna? Alla tips på alternativ till DV tas tacksamt emot!

Jag hade daglig verksamhet under flera år ute på vanlig arbetsplats. Yttre verksamhet eller vad de kallade det, jag minns inte. Jag hade eget schema och fasta sysslor som jag skötte. Sedan lite allt i allo utöver det. Alla visste hur jag fungerade och respekterade det. Så det var en positiv erfarenhet! Det är viktigt tycker jag att man är ute i yrkeslivet och får känna sig som alla andra, även fast man jobbar under lite andra villkor. Jag har stor respekt för de som deltar i daglig verksamhet i olika former! Allt är bättre än att sitta hemma sysslolös anser jag.