Lite om mig.
32 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
apkonstapel skrev:kakmonstret skrev:..."kocktailparty"...
Egentligen stavas det ju "cocktailparty", vilket översatt till svenska blir snoppsvanskalas. Jag har inga ytterligare kommentarer.
Kan även bli tuppsvanskalas. Kommentarerna är dock synnerligen överflödiga även i detta fall.
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
apkonstapel skrev:kakmonstret skrev:..."kocktailparty"...
Egentligen stavas det ju "cocktailparty", vilket översatt till svenska blir snoppsvanskalas. Jag har inga ytterligare kommentarer.
Var tvungen att kolla upp hur kopplingen gjordes mellan tuppstjärt och drink... Vassego, så här säger Wiki och förlåt för den skitfula radbrytningen och det, jag klippte och klistrade rätt av:
Barrel taps are known as cocks and the term tails usually referred to the dregs of distillate left at the end of a run in a distillery or at the bottom of a cask. Colonial taverns kept their spirits (rum, brandy, whiskey, gin, applejack) in casks, and as the liquid in the casks lowered the tavern keeper would combine the tails into an additional cask kept for that purpose, to be sold at a reduced price. The patrons would request the "cock tailings" or the tailings from the stop cock of the cask.
Fighting cocks were given a mixture of spirits by their trainers before a fight. This mixture was known as a cocks-ale.
In Campeche, Mexico, local bartenders used wooden spoons carved from a native root known as cola de-gallo (cocktail) to stir the local spirits and punches before serving.
A tavern near Yorktown, New York was popular with the officers of the Revolutionary soldiers of Washington and Layfayette. The American troops preferred whiskey or gin, the French preferred wine or vermouth. All enjoyed a bit of brandy or rum. Sometimes late in the evenings, in a spirit of camaraderie, the spirits were mixed from one cup to another during toasts. A soldier stole a rooster from the tavern owner's neighbor, who was believed to be a Tory supporter of King George of England. The rooster was promptly cooked and served to the customers, with the tail feathers used to adorn the accompanying drinks. The toasts accompanying this meal were "vive le cocktail" and the mixed drinks were so called ever after.[6]
Cocktails were originally a morning beverage, and the cocktail was the name given as metaphor for the rooster (cocktail) heralding morning light of day. This was first posited in 2004 by Ted Haigh in "Vintage Spirits & Forgotten Cocktails". and can be distinguished from the theory "take two snips of the hair of the dog that bit you", which refers to consuming a small bit of alcohol the morning after a "binge drinking night" to curb the effects of the symptoms of the hangover, in the belief that these symptoms are the result of a form of withdrawal.
A cock's tail has many varied feathers in exciting colours as a cocktail has varied exciting alcoholic drinks mixed together.
Some say that it was customary to put a feather, presumably from a cock's tail, in the drink to serve both as decoration and to signal to teetotalers that the drink contained alcohol.
Another etymology is that the term is derived from coquetier, a French double-ended egg-cup which was used to serve the beverage in New Orleans in the early 19th century.[7]
In the 1800s it was customary to dock the tails of good horses of mixed breeds. These horses were referred to as cock-tails. The beverage known as a "cock-tail", like the horse, was neither strictly spirit nor wine — it was a mixed breed, but a good horse nonetheless.
After cokstele or cock-stick, a type of weighted stick used for throwing at cocks as a sport. See Cock throwing.
The word could also be a distortion of Latin [aqua] decocta, meaning "distilled water".
In the book, Under the Mountain, by Margaret Robson, published in 1958, the author states, "James Fenimore Cooper stayed (at Hustler's Tavern) in Lewiston, New York in 1821 while writing The Spy. In The Spy, Cooper wrote of cock-tails being served in Betsy Flanagan's tavern. Cooper researched the novel by using information taken from war veterans and used the owners, Thomas and Catherine Hustler, as the models for Sergeant Hollister and Betty Flanigan. According to Cooper, it was Catherine Hustler who invented the gin cocktail, stirring it with a feather from a stuffed rooster's tail." Catherine Hustler described her drink by saying, "it warms both the soul and body and is fit to be put in a vessel of diamonds." Hustler's Tavern, which stood at the northeast corner of 8th and Center Streets in Lewiston, NY, is no longer standing.
[edit] Derivative uses
The word "cocktail" is sometimes used figuratively for a mixture of liquids or other substances that are not necessarily fit for consumption. For example, the usage of such a word could be as follows: "120 years of industry have dosed the area's soil with a noxious cocktail of heavy metals and chemical contaminants".
A makeshift incendiary bomb consisting of a bottle of flammable liquid (usually gasoline) with a flaming rag attached is known as a "Molotov cocktail."
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
nano skrev:Vad tycker du om att göra/bygga/skapa saker med andra då?Vilse i pannkakan skrev:...Att sitta och prata en hel kväll t e x, som folk gör för att umgås, får mig att känna mig helt sjuk. Jag får svåra stressymptom och känner att min viktiga tid slösas bort. Naturligtvis blir alla arga och tycker att jag är omöjlig, mallig eller i bästa fall "konstig". Det är hemskt. Man vill ju inget illa. Jag har slitit för att verka normal och apat efter andras beteende. Men fy!, vad jag längtar efter att få vara den jag är.
Vilse i pannkakan.
Jag tycker mycket om att bygga saker med andra, det blir lite olika saker men ofta elektronik eller mekanik.
Kan hända att jag går o hjälper någon kompis att bygga sitt nya hus en stund, allt beroende på motivation och humör, medans jag bygger så pratar jag gärna men prata utan syssla är ju trist.
Nästan bäst är själva byggandet med byggdiskuterande.
Men det sociala verkar gå lätt medans man gör annat
Det är riktigt - det är avgjort lättare att umgås när inte fokus ligger på just umgänget. Att plugga är t e x jätteroligt eftersom allt prat handlar om studierna. När jag läste na-vetenskapligt basår på högskolan var det så kompakta och stressiga studier att alla var helt absorberade i frågor om och kring just studier. Jag var i sjunde himlen. Att arbeta är svårare, men fungerar drägligt.
Appropå tidigare inlägg: De hemskaste festerna tycker jag är de "avspända". När reglerna är rigorösa, som vid eleganta middagar, då vet jag iallafall vad jag skall göra. Det är bara att säga och göra det jag lärt mig. Men kompisfester, fyllefester, firmafester mm, bevare mig. Jag har hoppat säck, dansat till "Bollen i mål", Lekt den groteska leken "klädstrecket", spelat ett otal matcher med bollsporter (som jag hatar, och inte kan) m m, i förtvivlade försök att vara som de andra. Jag har också trott att om jag bara kämpar på så kommer jag också tycka att det är roligt till slut. Men - surprise! - jag tycker fortfarande att det är lika outhärdligt. Trots all övning.
Senast redigerad av Vilse i pannkakan 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
- Vilse i pannkakan
- Ny medlem
- Inlägg: 9
- Anslöt: 2008-10-31
- Ort: Dalarna
Vilse i pannkakan skrev:Det är riktigt - det är avgjort lättare att umgås när inte fokus ligger på just umgänget. Att plugga är t e x jätteroligt eftersom allt prat handlar om studierna. När jag läste na-vetenskapligt basår på högskolan var det så kompakta och stressiga studier att alla var helt absorberade i frågor om och kring just studier. Jag var i sjunde himlen. Att arbeta är svårare, men fungerar drägligt.
Appropå tidigare inlägg: De hemskaste festerna tycker jag är de "avspända". När reglerna är rigorösa, som vid eleganta middagar, då vet jag iallafall vad jag skall göra. Det är bara att säga och göra det jag lärt mig. Men kompisfester, fyllefester, firmafester mm, bevare mig. Jag har hoppat säck, dansat till "Bollen i mål", Lekt den groteska leken "klädstrecket", spelat ett otal matcher med bollsporter (som jag hatar, och inte kan) m m, i förtvivlade försök att vara som de andra. Jag har också trott att om jag bara kämpar på så kommer jag också tycka att det är roligt till slut. Men - surprise! - jag tycker fortfarande att det är lika outhärdligt. Trots all övning.
*LOL* jag får rysningar av dina redogörelser. Ja de fester som du nämner...jag instämmer i ditt bevare mig!
Det där ökända klädstrecket är det en typisk "nollnings grej"? Mina äldre bröder berättade om det och jag var skiträdd för att få kuta runt i stadsparken i kallingarna.
Kubb och skit har jag spelat under krystade former. Jag kan sätta mig in i din desperation.
*fnissar* näe vissa saker kan man inte lära sig tycka om.
En märklig företeelse jag upplevde i lumpen och som jag uppskattade var när vi skulle sy diverse grejer till uniformerna. Där satt alltså på luckan tjugo välbyggda grabbar i kalsongerna och sydde som små flickor haha. Jag är en fena på att sy så där kunde jag få cred. Vissa stackare fick panik över sin dåliga förmåga i området.
Senast redigerad av kakmonstret 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
- kakmonstret
- Inlägg: 1244
- Anslöt: 2008-10-14
- Ort: Valley of tears
Mats skrev:Nej, det testet vi gjorde heter IDI - Interpersonal Dynamics Inventory. Där blir man olika djur. Jag blev en uggla.
Å, låter spännande! Aldrig hört talas om det förrut.
Undrar om man kan blir ett rådjur
Senast redigerad av TheBoxSaysNo 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
- TheBoxSaysNo
- Inlägg: 2219
- Anslöt: 2008-05-16
TheBoxSaysNo skrev:Mats skrev:Nej, det testet vi gjorde heter IDI - Interpersonal Dynamics Inventory. Där blir man olika djur. Jag blev en uggla.
Å, låter spännande! Aldrig hört talas om det förrut.
Undrar om man kan blir ett rådjur
Nej tyvärr. Man kan inte bli rådjur.
Man kan bli uggla, noshörning, krokodil eller sanktbernardshund, och varianter på dessa.
Senast redigerad av Mats 2011-05-04 16:32:05, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Att leva som Aspergare