Ibland blir jag så himla förvånad. Många talar om depression, ångest och de vet vad de snackar om. Kanske har någon de känner det.

Men så finns det de som inte kan alls. Borde man inte kräva det? Typ lära sig i skolan. Bara det enklaste.

En del vet inte att man kan få vanföreställningar och röster och schizofreni. De kallar det att man blivit galen. Och sedan blandar ihop med allt annat.

Och kollade på TV Lasse Åbergs samling av Musse Pigg. Han sa att hade OBSESSIVE COMPULSIVE DISORDER och då mår man jättebra och man trivs med att samla.

Asså vet inte folk att tvång är en riktig sjukdom? Trodde bara det var i USA där man tror att OCD är något man vill ha som betyder att man städar bra.

Min kompis men hon är snäll utbrast Jag vet inte varför folk har ångest, jag ångrar minsann ingenting!

Har ännu inte kunnat förklara ångest. Men nu har hon äntligen fattat vad stress är. Så då kanske snart jag kan förklara steget till ångest.

Men verkar som folk idag förstår att depression är att hela systemet varvar ner. Innan trodde alla inklusive min sköterska att det betydde att man grät mycket.

Men hur mycket kräver man? Innan man blir sur? Det är väl inte konstigare att kunna det vanligaste bland detta än att kunna huvudstäder eller vad medeltiden var?

Vet inte om jag har fel men de verkar ha mer koll på NPF även om vad de tror kanske inte stämmer fullt ut.

Och sedan idéer om att man blir sjuk pga man vill ha uppmärksamhet. Har levt sedan Freud.

Blir provocerad av folk som inte kan. Även om jag inte kan. Men försöker iaf.

Folk verkar dock börjat fatta att psykopater inte är skräckfilmsmördare.

Vad är det som gör att folkbildningen är så ojämn?

Personligen tycker jag inte att man kan kräva att alla personer man möter skall vara WOKE inför den situation man befinner sig i. Det är orimligt att begära att vanliga NT Svenssons som inte är läkare eller psykologer eller beteendeterapeuter skall ha insyn i NPF.

Jag kan ju inte ställa krav på att alla människor jag möter skall förstå hur det är att leva med mina sjukdomar så som diabetes , det blir helt orimligt att kräva att folk som aldrig levt med diabetes skall förstå varje liten aspekt av hur det är att leva med diabetes .

Sedan varför folkbildningen är så ojämn angående NPF tror jag beror på att NPF är inget eller iaf har inte varit något man talar öppet om i många kulturer . Psykisk ohälsa och NPF ses ofta som tabu och mycket av vad folk vet om NPF är saker som lärt sig genom film och YouTube samt att NPF ofta har en negativ klang tex den där seriemördaren var schizofren och den våldtäcktsmannen led av narcissistisk personlighetsstörning , den bankrånaren var bipolär osv det kopplas ofta ihop med något negativt i media .

Sedan är ju också NPF något som inte alltid märks på samma sätt som andra funktionsnedsättningar , en person i rullstol ser du ju att personen sitter i rullstol och då blir det lättare att erkänna att personen har en funktionsnedsättning och det blir lättare att tala om det medans en aspie kanske det aldrig ens märks att den har asperger om man inte känner personen och har insyn i personens vardag . NPF är ju vad som brukar kallas ett dolt handikapp

Jag som är troende, tänker att kanske delvis Gud skyddar folk från mycket sådant som är otäckt. Innan man själv eller någon bekant får det.

OCD t.ex bör man inte berätta för folk att det finns. Det är ju som en skräckfilm.

Kidzi skrev:Men hur mycket kräver man? Innan man blir sur? Det är väl inte konstigare att kunna det vanligaste bland detta än att kunna huvudstäder eller vad medeltiden var?

Men vanligt folk vet väl inte så mycket om medeltiden el kan alla huvudstäder? Är man intresserad av historia, då vet man en del om medeltiden. Reser man mycket och är intresserad av andra länder, då känner man till huvudstäderna, inte annars. (Vad heter Albaniens huvudstad nu igen? Vilket land är Monrovia huvudstad i?)

Ser man mycket på dokumentärer och pratprogram typ Malou i TV 4, då kan man lära sig en del om sjukdomar och funktionsnedsättningar. Men ser man bara på deckare och nöjesprogram i TV kan man klara sig undan onödig kunskap. Likaså om man bara ser serier på Netflix etc.

Jag tycker det verkar som du överskattar "vanligt folks" allmänbildning och minne. Du får nog fortsätta att upplysa/utbilda folk när det behövs.

Det skulle inte hjälpa om man lärde ut om det i skolan heller. Är man inte intresserad så fastnar det tills man haft prov.

Normalisarna bryr sig inte om sådant som de inte kan omedelbart kan se eller höra, t ex att man är utan ett ben, (hjälper inte om man bara är halt), stammar svårt, eller är vanställd på synliga ställen, (coola "ärr" räknas inte), detta har såklart med flockmentalitet att göra, och att sparka neråt slicka uppåt, man visar svaghet om man vet något om psykiska tillstånd. Därför kommer det nog aldrig vara kutym att kunna något om sådant, och att sen begära det är som att be dem lära sig katekesen...

Utbildning behövs inte, det enda är att man lyssnar på sina medmänniskor och resoekterar dom, tyvärr är det förvånansvärt många som inte ens kan det.

Jag vet t.ex. av egen erfarenhet att rättsväsendet inte har en susning om vad autism är.

Jag kräver inte att folk ska veta precis allt men jag kräver att folk ska lyssna och visa respekt, framförallt om de ska utnyttja min kropp och andra resurser jag kan tänkas ha.
Folk förstår bara om något är så pass begränsande att det skulle övergå deras förstånd att leva med det, nästan så man önskar sig cellförändringar för då börjar folk att reagera eftersom det potentiellt kan vara livshotande.
Men det beror också på vem som får cellförändringarna tillhör man samhällets lägsta skikt som jag gör så skulle jag få nöja mig med att vara tacksam, jag har hamnat i en sådan låg rang att enbart en allvarlig sjukdom skulle väcka andras slummer.
Jag får be om ursäkt för att jag lever.

Jag tror iofs att ingen skulle bry sig om min autism annars heller, eller uppenbart så är det så eftersom ingen velat förstå mig, psykiska åkommor och annat löst folk har alltid haft en annan dignitet hos allmänheten och det hindrar en ofta att få visa sina bästa sidor.
Jag blev utdömd på mitt senaste jobb/praktik utan att ha fått bli lyssnad på eller föreslå lösningar. Jag vet att jag passat för det där jobbet men ingen ville ens lyssna en kvart på vad jag ville säga.
Så jag fick ta mitt pick och pack igen och lämna..

Samhället bryter ner en inte bygger upp en, sedan blir man beskylld för att inte anstränga sig tillräckligt hårt, jag vill bara sova från skiten.

Varför skulle jag inte anstränga mig på ett jobb, jag har ju inget mer att förlora?
Rasmus på luffen känns ju mer hemma nu än en vanlig lågmedelklassare.

Skumt Sverige har blivit. Förr fanns det något som kallades allmänbildning som man fick skämmas om man inte hade.

Nu ska man alltså lalla runt i tillvaron utan några kunskaper. Iofs borde jag inte vara förvånad eftersom man bara ska slarva sig igenom tillvaron.

Undrar om det är sådana människor som städar operationssalar.

Kidzi skrev:Skumt Sverige har blivit. Förr fanns det något som kallades allmänbildning som man fick skämmas om man inte hade.

Nu ska man alltså lalla runt i tillvaron utan några kunskaper. Iofs borde jag inte vara förvånad eftersom man bara ska slarva sig igenom tillvaron.

Undrar om det är sådana människor som städar operationssalar.

Nä, det är ganska höga krav där med kidzi, när jag var ung fick jag dock städa salar på förlossningen. Ska tillägga att jag var 18 år kanske som iofs gör en myndig men ändå är det ganska ungt för att ta till vara frusna moderkakor och liknande.
Man kollar ju alltid att allt kommer ut eftersom det annars kan leda till livshotande blödningar, sådant man faktiskt dör av i 3:e världen och framförallt Sierra Leone som har världens största dödlighet i barnafödande pga sekundär blödning.

Läste på AF att man tom ska ha gått utbildning för snöskottning inom vissa företag.

Spelar ingen roll vilka insatser jag har fått gjort jag vigde et

Karamell skrev:Utbildning behövs inte, det enda är att man lyssnar på sina medmänniskor och resoekterar dom, tyvärr är det förvånansvärt många som inte ens kan det.

Jag vet t.ex. av egen erfarenhet att rättsväsendet inte har en susning om vad autism är.

Nä du Karamell det finns inte mycket hopp för mänskligheten, en fullt normalt fungerande person tilläts att manipulera mig i utbyte mot annat. Fast jag inte godkänt något utbyte i mitt förstånd som jag kunnat mäkta över.
Nu handlar det mest om mutor och utpressning, men friheten kan jag glömma..

Trist när folk saknar allmänbildning och det "bara" går ut över ens humör eller värsta fall ställer till osämja.

Men det är bara en fråga om hur mycket bildning man ska ha. Jag kommer från arbetarklass som snabbt bildade sig, så att vara dålig i de klassiska skolämnena samt ren allmänbildning, t ex svenska kändiskar, det fick knappt finnas i min släkt.

Men när att vara obildad når personer som behöver det i sitt jobb, då är det inte irritation mer, utan det blir mer allvarligt. Jobbare på gruppbostad som tror att autism är dålig disciplin och slår honom (han blev iofs avskedad), inom psykiatri, eller i fångvården där de inte kan något NPF, det blir ju katastrof.

Att det inte finns någon kunskap i fängelserna där det finns ADHD:are och vissa autister så är det sjukt att det bara ska bygga på en gammaldags modell som inte ens kommer från 1900-talet utan äldre. Bara ren lydnad för övermakten.

Fy fan säger jag då.

OT Forrest Gump på TV. Yay.

Jag har också tagit mig igenom skolan, men fan är jag inte någon stolthet.