Paladinen skrev:

Flinta skrev:Kan man göra annat än skratta åt det när
kommuner och sjukvården utformar sina platsannonser så att de skriker om dom att här vill vi inte ha några autister??

De radar ofta upp egenskaper på de sökande som går tvärtemot autisters natur. Samtidigt som de i slutet av platsannonserna brukar betona ung. hur öppna de är för mångfalden bland sökanden och att alla ska kunna konkurrera om tjänsterna på lika villkor

De stödjer arbetslinjen för alla med funktionsnedsättningar bara inte här på min arbetsplats, i min organisation
Men alla ska ut, ut , ut och det ska skötas av..ja vem?! Kommuner och sjukvården borde få krav på sig att integrera funktionsnedsatta som vill och kan jobba- och få krav på sig att ett visst antal procent av de anställda ska ha anställningar på t ex halvtid, genom lönebidrag och andra anpassningar.

Om man skall försöka se det utifrån ett objektivt perspektiv så är det så konstigt att arbetsgivare listar egenskaper som inte går i linje med autister och aspies när den större delen av befolkningen är neurotypisk .Den kollektiva massan sätter alltid standarden för vilka normer som skall gälla i samhället . Om 3/4 av befolkningen varit autister och aspies så skulle samhället se annorlunda ut och kraven för jobb skulle troligtvis falla i linje med förmågor som autister har .

Sen har kommunen krav på sig att anställa ett visst antal funktionsnedsatta det är därför ställen som Samhall existerar

Ja platsannonserna är väl formulerade utifrån rådande funktionsnorm där människor inte förväntas ha funktionsnedsättningar. Samtidigt brukar det ofta stå någon rad om att de är för olika former av mångfald på arbetsplatsen. Det blir inkonsekvent för mig.

Samhall kan säkert fungera bra för vissa men om kommuner och sjukvården på allvar vill integrera funktionsnedsatta så ska det finnas möjlighet att arbeta bland "vanliga" i t ex hemtjänst, som skolbusschaufför, boendestödjare, vaktmästare, LSS-handläggare, IT-tekniker, väg- och vatteningenjör, receptionist, psykolog, ambulanssjukskötare, förskolelärare, fritidsledare för att ge några få exempel bara. Många fixar ju sådana utbildningar och arbetsuppgifterna (ofta bättre än kollegorna) men de sociala kraven (t ex att kommunicera på NTs villkor) blir ofta för höga och det krävs ofta anpassningar från arbetsplatsens sida om man ska kunna vara kvar på arbetet med hälsan i någorlunda behåll.

Furienna skrev:Fast till och med dagliga verksamheter har för höga krav för mig.

Ja sådana kan man behöva söka sig ifrån när/om det blir så. Iallafall efter att man framfört önskemål och synpunkter och de inte kunnat tillgodoses. DV kan i värsta fall skapa väldigt stora funktionsnedsättningar hos vissa som egentligen bara skulle behöva få göra saker lite annorlunda, lite mer på sina villkor.

Flinta skrev:

Paladinen skrev:

Flinta skrev:Kan man göra annat än skratta åt det när
kommuner och sjukvården utformar sina platsannonser så att de skriker om dom att här vill vi inte ha några autister??

De radar ofta upp egenskaper på de sökande som går tvärtemot autisters natur. Samtidigt som de i slutet av platsannonserna brukar betona ung. hur öppna de är för mångfalden bland sökanden och att alla ska kunna konkurrera om tjänsterna på lika villkor

De stödjer arbetslinjen för alla med funktionsnedsättningar bara inte här på min arbetsplats, i min organisation
Men alla ska ut, ut , ut och det ska skötas av..ja vem?! Kommuner och sjukvården borde få krav på sig att integrera funktionsnedsatta som vill och kan jobba- och få krav på sig att ett visst antal procent av de anställda ska ha anställningar på t ex halvtid, genom lönebidrag och andra anpassningar.

Om man skall försöka se det utifrån ett objektivt perspektiv så är det så konstigt att arbetsgivare listar egenskaper som inte går i linje med autister och aspies när den större delen av befolkningen är neurotypisk .Den kollektiva massan sätter alltid standarden för vilka normer som skall gälla i samhället . Om 3/4 av befolkningen varit autister och aspies så skulle samhället se annorlunda ut och kraven för jobb skulle troligtvis falla i linje med förmågor som autister har .

Sen har kommunen krav på sig att anställa ett visst antal funktionsnedsatta det är därför ställen som Samhall existerar

Ja platsannonserna är väl formulerade utifrån rådande funktionsnorm där människor inte förväntas ha funktionsnedsättningar. Samtidigt brukar det ofta stå någon rad om att de är för olika former av mångfald på arbetsplatsen. Det blir inkonsekvent för mig.

Samhall kan säkert fungera bra för vissa men om kommuner och sjukvården på allvar vill integrera funktionsnedsatta så ska det finnas möjlighet att arbeta bland "vanliga" i t ex hemtjänst, som skolbusschaufför, boendestödjare, vaktmästare, LSS-handläggare, IT-tekniker, väg- och vatteningenjör, receptionist, psykolog, ambulanssjukskötare, förskolelärare, fritidsledare för att ge några få exempel bara. Många fixar ju sådana utbildningar och arbetsuppgifterna (ofta bättre än kollegorna) men de sociala kraven (t ex att kommunicera på NTs villkor) blir ofta för höga och det krävs ofta anpassningar från arbetsplatsens sida om man ska kunna vara kvar på arbetet med hälsan i någorlunda behåll.

Det blir ju en fråga om vem som väger tyngst kollektivet eller individen. Tar man en arbetsplats med 20 anställda och 19 av dom är NT och 1 är aspie är det då ekonomiskt försvarbart att lägga ned tid och pengar och resurser för att göra alla anpassningar som aspien behöver och skall 19 individer ställa om sina rutiner och sitt sätt att agera för att 1 aspie skall få en fungerande arbetsvardag eller skall aspien anpassa sig till majoriteten?

Sedan så behöver inte mångfald betyda att arbetsplatsen inkluderar neuropsykologisk funktionsnedsättning i ordet mångfald utan när dom säger mångfald handlar det ofta om etnisk, religiös och köns mångfald .

Paladinen skrev:

Flinta skrev:

Paladinen skrev:
Om man skall försöka se det utifrån ett objektivt perspektiv så är det så konstigt att arbetsgivare listar egenskaper som inte går i linje med autister och aspies när den större delen av befolkningen är neurotypisk .Den kollektiva massan sätter alltid standarden för vilka normer som skall gälla i samhället . Om 3/4 av befolkningen varit autister och aspies så skulle samhället se annorlunda ut och kraven för jobb skulle troligtvis falla i linje med förmågor som autister har .

Sen har kommunen krav på sig att anställa ett visst antal funktionsnedsatta det är därför ställen som Samhall existerar

Ja platsannonserna är väl formulerade utifrån rådande funktionsnorm där människor inte förväntas ha funktionsnedsättningar. Samtidigt brukar det ofta stå någon rad om att de är för olika former av mångfald på arbetsplatsen. Det blir inkonsekvent för mig.

Samhall kan säkert fungera bra för vissa men om kommuner och sjukvården på allvar vill integrera funktionsnedsatta så ska det finnas möjlighet att arbeta bland "vanliga" i t ex hemtjänst, som skolbusschaufför, boendestödjare, vaktmästare, LSS-handläggare, IT-tekniker, väg- och vatteningenjör, receptionist, psykolog, ambulanssjukskötare, förskolelärare, fritidsledare för att ge några få exempel bara. Många fixar ju sådana utbildningar och arbetsuppgifterna (ofta bättre än kollegorna) men de sociala kraven (t ex att kommunicera på NTs villkor) blir ofta för höga och det krävs ofta anpassningar från arbetsplatsens sida om man ska kunna vara kvar på arbetet med hälsan i någorlunda behåll.

Det blir ju en fråga om vem som väger tyngst kollektivet eller individen. Tar man en arbetsplats med 20 anställda och 19 av dom är NT och 1 är aspie är det då ekonomiskt försvarbart att lägga ned tid och pengar och resurser för att göra alla anpassningar som aspien behöver och skall 19 individer ställa om sina rutiner och sitt sätt att agera för att 1 aspie skall få en fungerande arbetsvardag eller skall aspien anpassa sig till majoriteten?

Sedan så behöver inte mångfald betyda att arbetsplatsen inkluderar neuropsykologisk funktionsnedsättning i ordet mångfald utan när dom säger mångfald handlar det ofta om etnisk, religiös och köns mångfald .

Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Flinta skrev:Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Det var nog lite bättre på det viset förr i tiden.
Den som var "efterbliven" kunde ju trots allt få ett arbete som dräng eller piga.
Och senare i historien blev fler och fler fabriksarbetare.
Det var nog mindre krav på social kompetens då, bara man skötte jobbet.
Men för en autist var det nog inte så lätt ändå att få vänner.

Flinta skrev:

Paladinen skrev:

Flinta skrev:
Ja platsannonserna är väl formulerade utifrån rådande funktionsnorm där människor inte förväntas ha funktionsnedsättningar. Samtidigt brukar det ofta stå någon rad om att de är för olika former av mångfald på arbetsplatsen. Det blir inkonsekvent för mig.

Samhall kan säkert fungera bra för vissa men om kommuner och sjukvården på allvar vill integrera funktionsnedsatta så ska det finnas möjlighet att arbeta bland "vanliga" i t ex hemtjänst, som skolbusschaufför, boendestödjare, vaktmästare, LSS-handläggare, IT-tekniker, väg- och vatteningenjör, receptionist, psykolog, ambulanssjukskötare, förskolelärare, fritidsledare för att ge några få exempel bara. Många fixar ju sådana utbildningar och arbetsuppgifterna (ofta bättre än kollegorna) men de sociala kraven (t ex att kommunicera på NTs villkor) blir ofta för höga och det krävs ofta anpassningar från arbetsplatsens sida om man ska kunna vara kvar på arbetet med hälsan i någorlunda behåll.

Det blir ju en fråga om vem som väger tyngst kollektivet eller individen. Tar man en arbetsplats med 20 anställda och 19 av dom är NT och 1 är aspie är det då ekonomiskt försvarbart att lägga ned tid och pengar och resurser för att göra alla anpassningar som aspien behöver och skall 19 individer ställa om sina rutiner och sitt sätt att agera för att 1 aspie skall få en fungerande arbetsvardag eller skall aspien anpassa sig till majoriteten?

Sedan så behöver inte mångfald betyda att arbetsplatsen inkluderar neuropsykologisk funktionsnedsättning i ordet mångfald utan när dom säger mångfald handlar det ofta om etnisk, religiös och köns mångfald .

Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Tyvärr för oss autister är det inte så verkliga världen fungerar , det finns inga safespaces och anpassningar ute i verkliga världen utan kan du inte delta på lika villkor och leva upp till dom krav som ställs på dig så hamnar du utanför gemenskapen. Det går till exempel inte att ha en servitris på en restaurang eller en butikspersonal som inte kan interagera med kunderna för att social interaktion tröttar ut dom ,klarar du inte att kommunicera socialt så ledsen men då platsar du inte och har dom då inte ekonomin till att hitta en specialanpassad tjänst tex där du får vara bak på lagret eller att dom får tillräckligt höga lönebidrag ifrån staten för att ditt handikapp skall kunna ses genom fingrarna med så är det inte värt att ha kvar dig rent ekonomiskt. Det är tyvärr den bistra verkligheten .

Och ja mångfald kan innefatta funktionshinder . Det kan innefatta allt som man väljer att väga in i ordet , det kan betyda att dom vill ha allt ifrån folk med olika frisyrer till olika ögonfärg på arbetsplatsen men i dom allra flesta fall när en arbetsgivare talar om att dom eftersträvar mångfald så handlar det rent krasst om att dom vill ha mer kvinnor och utomeuropeiska invandrare på arbetsplatsen .

Furienna skrev:

Flinta skrev:Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Det var nog lite bättre på det viset förr i tiden.
Den som var "efterbliven" kunde ju trots allt få ett arbete som dräng eller piga.
Och senare i historien blev fler och fler fabriksarbetare.
Det var nog mindre krav på social kompetens då, bara man skötte jobbet.
Men för en autist var det nog inte så lätt ändå att få vänner.

Nu har jag väldigt svårt att tänka mig att en "efterbliven" kunde bli en fabriksarbetare, möjligtvis någon form utav grovarbetare. Med största sannolikhet hamnade dom som fattighjon eller hamnade på något mentalsjukhus.

slackern skrev:

Furienna skrev:

Flinta skrev:Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Det var nog lite bättre på det viset förr i tiden.
Den som var "efterbliven" kunde ju trots allt få ett arbete som dräng eller piga.
Och senare i historien blev fler och fler fabriksarbetare.
Det var nog mindre krav på social kompetens då, bara man skötte jobbet.
Men för en autist var det nog inte så lätt ändå att få vänner.

Nu har jag väldigt svårt att tänka mig att en "efterbliven" kunde bli en fabriksarbetare, möjligtvis någon form utav grovarbetare. Med största sannolikhet hamnade dom som fattighjon eller hamnade på något mentalsjukhus.

Det fanns nog fler grovjobb och fysiska jobb förr i tiden som inte krävde nått större akademiskt kunnande eller djupare kognitiv förmåga. Jag kände en äldre herre med lite lättare förståndshandikapp som i ungdomen på 60-70-talet jobbade i hamnen med att cykla med olika ritningar och brev och post mellan dom olika byggnaderna runt om i hamnen . Tyvärr så finns ju inte jobb som springpojkar och likande kvar idag i samma utsträckning.

Paladinen skrev:

Flinta skrev:

Paladinen skrev:Det blir ju en fråga om vem som väger tyngst kollektivet eller individen. Tar man en arbetsplats med 20 anställda och 19 av dom är NT och 1 är aspie är det då ekonomiskt försvarbart att lägga ned tid och pengar och resurser för att göra alla anpassningar som aspien behöver och skall 19 individer ställa om sina rutiner och sitt sätt att agera för att 1 aspie skall få en fungerande arbetsvardag eller skall aspien anpassa sig till majoriteten?

Sedan så behöver inte mångfald betyda att arbetsplatsen inkluderar neuropsykologisk funktionsnedsättning i ordet mångfald utan när dom säger mångfald handlar det ofta om etnisk, religiös och köns mångfald .

Men måste det vara så komplicerat, undrar jag?
En autist som vill och kan jobba kan ju befrias från det som inte fungerar. Få vara med på sina villkor. Så tragiskt att många förpassas till t ex DV för att NT har så svårt att göra lite annorlunda för alla med annorlunda funktionssätt - något som kan bli stort och bra för autisten och för samhället i längden.

Mångfald kan omfatta även funktionshinder.

Tyvärr för oss autister är det inte så verkliga världen fungerar , det finns inga safespaces och anpassningar ute i verkliga världen utan kan du inte delta på lika villkor och leva upp till dom krav som ställs på dig så hamnar du utanför gemenskapen. Det går till exempel inte att ha en servitris på en restaurang eller en butikspersonal som inte kan interagera med kunderna för att social interaktion tröttar ut dom ,klarar du inte att kommunicera socialt så ledsen men då platsar du inte och har dom då inte ekonomin till att hitta en specialanpassad tjänst tex där du får vara bak på lagret eller att dom får tillräckligt höga lönebidrag ifrån staten för att ditt handikapp skall kunna ses genom fingrarna med så är det inte värt att ha kvar dig rent ekonomiskt. Det är tyvärr den bistra verkligheten .

Mmm jag förstår nog vad du menar. Har inte klarat så mycket till arbetsliv själv.
Önskar iallafall att autister skulle få vara tillräckliga inför NT bara genom att göra det de är bra på. T ex vet jag en som jobbar som förskolelärare men som är befriad från att ha föräldrakontakter, de får kollegorna ta. Hon jobbar pedagogiskt med barnen som jag förstått det.

Medveten om att man inte ska luras av att vissa SER ut att fixa jobb dock eftersom någon tjänst kan funka för någon en kortare tid innan "biverkningarna"/konsekvenserna blivit ohållbara, kanske rentav livsfarliga. Att kamouflera och spela kan kosta olika för olika autister också. T ex har jag träffat några socionomer med autism som jobbat med biståndsbedömning enl konstens alla regler men de har alla varit unga.. Vem vet vilken situation de är i om t ex två år och/eller hur de fixar vardagen i övrigt?

Paladinen skrev:

slackern skrev:

Furienna skrev:Det var nog lite bättre på det viset förr i tiden.
Den som var "efterbliven" kunde ju trots allt få ett arbete som dräng eller piga.
Och senare i historien blev fler och fler fabriksarbetare.
Det var nog mindre krav på social kompetens då, bara man skötte jobbet.
Men för en autist var det nog inte så lätt ändå att få vänner.

Nu har jag väldigt svårt att tänka mig att en "efterbliven" kunde bli en fabriksarbetare, möjligtvis någon form utav grovarbetare. Med största sannolikhet hamnade dom som fattighjon eller hamnade på något mentalsjukhus.

Det fanns nog fler grovjobb och fysiska jobb förr i tiden som inte krävde nått större akademiskt kunnande eller djupare kognitiv förmåga. Jag kände en äldre herre med lite lättare förståndshandikapp som i ungdomen på 60-70-talet jobbade i hamnen med att cykla med olika ritningar och brev och post mellan dom olika byggnaderna runt om i hamnen . Tyvärr så finns ju inte jobb som springpojkar och likande kvar idag i samma utsträckning.

Precis! Det var nog få ändå, som blev fattighjon direkt.

Ny här men fastnade i detta ämne då jag känner igen mig.

Det finns städjobb före och efter kontors/arbetstid, när man kan få vara helt ensam i lokalerna. Var under en period på en liten industri och städade 2-3 timmar två gånger i veckan. Städjobben för de privata aktörerna brukar dock vara väldigt tidspressade, jobbigt om man vill vara noggrann.

Logistiker tycker jag verkar vara ett ganska bra jobb, där går ju arbetsrollen ut på logik och det verkar inte krävas mycket interaktion med andra. Har för mig jag sett en logistiker som jobbade helt på distans i en film, allt på tv kanske dock inte speglar verkligheten. Någon annan som vet mer, kanske?