Hej,
Jag heter Jennifer och skriver en C-uppsats i folkhälsovetenskap med syfte att undersöka hur klimakterievården upplevs utifrån dimensionerna tillgänglig, kunskapsbaserad och individanpassad för oss med med Asperger. Jag söker just nu deltagare till en enkät, där du som har AST och egen erfarenhet från förklimakteriet/klimakteriet, kan dela dina erfarenheter helt anonymt. Du kan när som helst avbryta utan att spara dina svar. det tar ca 5-10 minuter att fylla i enkäten, klicka här om du vill delta https://forms.gle/aXX99KNKuZhQub6G9

Vad har klimakteriet med AST att göra menar du?

VI med AST kan reagera annorlunda jämfört med NT på de hormonförändringar som sker vid klimakteriet men denna studie fokuserar på vården. Klimakteriet kan påverka hälsan väldigt mycket och utan rätt stöd eller vård kan en få sämre livskvalitet. Sverige har bestämt att klimakterievården ska vara jämlik, och för att vara det behöver den vara tillgänglig, kunskapsbaserad och individanpassad. Den här studien ska titta på om individer med AST har missats i denna del av vården eller om den lever upp till de mål som satts.

Hälsningar,
Jennifer

Var kan man läsa om de annorlunda reaktionerna på hormonförändringarna? Nyfiken

Du kan få läsa studien när den är klar

JennniferMA skrev:VI med AST kan reagera annorlunda jämfört med NT på de hormonförändringar som sker vid klimakteriet

Jasså, intressant.

JennniferMA skrev:Du kan få läsa studien när den är klar

Ja tack
Men du skulle väl fokusera på klimakterievården? Önskar veta mer om de annorlunda hormonförändringarna.

Flinta skrev:Var kan man läsa om de annorlunda reaktionerna på hormonförändringarna? Nyfiken

Vore intressant veta mer om!

BellaBelle skrev:

Flinta skrev:Var kan man läsa om de annorlunda reaktionerna på hormonförändringarna? Nyfiken

Vore intressant veta mer om!

Verkligen!

Jag snor denna tråd fast jag skiter i hur NT och AS har olika klimakterium. Alla verkar ha olika, fast de säger att man ofta har som mor.

Min mor hade mens tills hon var 56 år. Sug på den. Det är sinnessjukt länge.

När jag låg inne för blodbrist pga magsår sa de att jag inte får mensbloda normalt. För allt blod ska sparas. Och behandlingen kan vara i två år. Jag har ingen aning om om det är ett medelvärde eller om de menar exakt.

De ville helst jag skulle ha hormonspiral men jag sa nej. Så då fick jag tabs med samma hormon. Jag blev superkonstig med en gång. Dels så blödde jag inte alls mindre, och dels blev jag sjukt deppig. Jag kunde se mig utifrån på något vis så jag fattade att det var medicinen. Så jag fick byta. Då är det tur att man slipper spiral och väntan att ta ut, ingen tycker jag ska ha den innan de testar pillren och se om de tål dem. Den vanligaste biverkningen är depression. Den andra medicinen jag fick testa är också gulkroppshormon. Den var bättre. Slutade blöda med en gång.

Hade fått för mycket blodande pga att jag var så i obalans och hade för mycket östrogen i förhållande till gulkroppshormon. Båda hormonerna hade nog gått ner mycket men kroppen går inte efter mängden utan balansen. För mycket östrogen gör att livmoderväggarna förtjockas för mycket och då kan man få väldigt kraftig mens.

Har man bara lite problem med detta kan man ta munkpeppar som imiterar gulkroppshormon, men efter ett par år blir det inte nog. Alla får inte samma obalans men det är vanligt.

En del får riktiga störtblödningar som skrämmer dem.

Men medicineringen nu har jag mindre mens än någonsin. Det känns konstigt för har alltid varit på den tyngre sidan. Fast förr gjorde det inte så mycket för min cykel var på 7 veckor, inte 4. Jag förfasades över att mina medsystrar hade helvetet varje månad medan jag hade ungefär varannan.

Men när man är i förklimakteriet får man ofta tätare i flera år innan det glesas ut. Så jag fick varje månad vilket kändes handikappande.

Sedan jag var 13 har jag vansinnig mensvärk. Så när jag fick bestämma själv vid 18 så fick jag ta värktabletter. Då hade precis Ipren kommit som receptfri. Jag levde på Ipren och senare Naproxen under hela mensveckan. På högsta dosen. Men det var inget fel på mig. Det var bara som jag var skapt.

Men efter alla år på starka värktabletter sa magen ifrån och utvecklade ett enormt, fult magsår. Har själv sett det. Det var skitcoolt att se en bild från inne i sin egen mage. Så det var stopp för alltid på Naproxen och alla liknande värktabletter. Eftersom jag inte är funktionell alls vid mens bad jag om Citodon och blev utskrattad med att sådant skriver vi inte ut längre.

Jag är inte främmande för att medicinera mig själv eftersom jag har kronisk muskel- och ledvärk (pga autoimmuna sjukdomar och överrörlighet) så jag fixade min egen medicin. Men jag har för lite pengar nu. Senaste perioden så snålade jag Tramadol genom att bryta dem i femtedelar och hoppas på att kunna somna innan värken kom.

De skyller på ålder och ett litet myom, dvs muskelknuta eller ärrvävnad men jag har haft lika ont när jag var ung.

Men det är iallafall bra att veta att det finns gulkroppshormon på tablett. För alla snöar in på östrogen för folk tror kvinnor bara har ett hormon. Men östrogenbrist får man när man nästan är klar med klimakteriet. Inte i början.

Glad att medicinen finns. Jag blev så sömnig av den först, men det blev bättre. Det enda nu är huvudvärk ibland och konstant smådeppighet. Det är rätt OK för det är inte den där helt sjuka deppigheten av det andra preparatet.

Jag skulle göra ultraljud uppe på magen (man behöver inte göra det inne i muttan om man inte vill, det blir ganska exakt ändå på så vis att stora förädnringar syns bra). Men jag sa nej för jag var så trött på sjukhusmiljön och vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att få min livmoder skannad när jag orkar. Men VC vet nog. Så jag sa nej även om det var en enkel undersökning men då hade jag gått igenom massa olika och var så less mentalt att jag inte orkade.

Har testat utan gulkroppshormonet med och det funkade bra i några månader. Sedan blev det som innan att mensen inte riktigr ville sluta när den skulle. Jag ska göra fler försök sedan eftersom jag mår bättre mentalt utan medicinen.

Jag hade aldrig trott att det fanns klimakterievård. Trodde att det är naturligt och då får man ingen vård hur sjuk man än blir.

Jag är alltså 51 år och kan säga att de allra första tecknen på förklimakterium kom vid kanske 46 då cykeln blev kortare.

En jag vet hade normal mens tills hon var 50 och då bara slutade den. Så avis.

Ni som går igenom klimakteriet får gärna berätta om era upplevelser. Och om ni kommit längre vad som kommer härnäst. Det kan intressera andra med sexdrift men inte mig. Har normal, som innan men som asexuell är det så himla skitsamma.

Jag minns att man nästan inte kunde vara i min mammas lägenhet när hon var bara lite äldre än mig. Hon hade inga vallningar men var varm jämt och hade 16 c hemma.

Pga att jag ibland blir gulkroppshormondominant pga det är svårt att ta exakt rätt mått meds, så har denna medicn fått mig att känna hur det är att ha lågt östrogen. Får heller inga vallningar. Men ibland när jag sover att jag blir fuktig över hela kroppen av svett, även där jag normalt inte svettas som ben och armar.

Det är ganska praktiskt med de starkare men snällare gulkroppshormonen jag fick, för då kan man skjuta på mensen om det inte passar att den kommer. Läkaren säger att det är OK att hoppa över en period för livmodersslemhinnan har ändå inte byggds upp mycket pga meds, så det är ändå inte mycket som ska ut. Mycket praktiskt att kunna bestämma när eländet kommer.

Jag vill ha klimakterieberättelser för alla som tycker det är OK att berätta om. Jag lär mig allteftersom.

Sedan om någon vet hur man mildrar biverkningarna från gulkroppshormon. Jag skulle gärna bli lite gladare. Fast går att vänta ut, de biverkningar jag hade innan verkar avta.

Om någon vill veta mediciner så testade jag först Provera och sedan Primolutnor.

Sedan är man väl lite sur av en livstid att stark mensvärk är normalt, bara att bita ihop och ta Ipren. Eftersom jag inte hade blod i avföringen (jag har bra tarmar så de försökte troligen suga ut blodet i tarmen som om man bara ätit blodpudding) och inte ont i magen hade jag ingen aning om att jag hade ett sår större än röda fläcken på Jupiter. Alla sa bara att ta inte mer än maxdos så är du sejf.

Och sur på att smärtlindring uteblir. Innan hade jag mensvärk på grund av ingenting och släktdrag, men nu påstår det att det är ålder. Eftersom det finns en förändring som inte är stor ens så vet jag att deras svar på värk är att hugga ut hela livmodern. Glöm det säger jag då. Jag har frågat av och till hela livet om man får ta ut den och det får man efter en viss ålder men det får man inte om man är psyksjuk för då säger de att man inte själv kan bestämma om man ska vara fertil, det måste en läkare bestämma. Så har den plågat mig i alla dessa år ska den faan inte plockas ut nu.

Litegranna har värken lindrats iom medicineringen. Men det är inte så att jag kommer ur sängen.

Snålt av vården att inte ge lite Citodon. Vem ska ha medicinerna om de inte skrivs ut längre? Varför inte bara ta bort dem så ingen kan få dem?

Ja, det var väl inte mer än så. Jag vet iallafall att hela sjukdomskänslan jag har inte beror på gulkroppshormon iom har varit utan några månader, humöret lite bättre men är någon annan sjukdom som spökar i kroppen

Får sjukt lågt puls numera och den sjunker om jag äter. Tror inte det är en biverkan.

Men jag väntar på lab för alla andra prover, men är övertygad om att de är normala. Det är nog något mer svårupptäckt eller också funkar covid på ett annat sätt om man får det rakt i blodet som jag troligen fick vid transfusionerna.

Hej Jennifer

Hur har det gått med uppsatsen?
Skulle hemskt gärna vilja få ta del av den.

Vi kvinnor med autism sägs ju ha lite mer testosteron än andra kvinnor, så vore intressant att få veta hur det hormonet kan påverkas före, under, efter klimakteriet.

Mvh

Ja du, Jennifer... För de med en premutation av Fragilt X (ca 50-199 CGG-repetitioner i FMR1-genen) kan klimakteriet förväntas anlända så tidigt som i 30-årsåldern. Eftersom att Fragilt X är den vanligaste kända orsaken till autism (2-6% av de med autism har Fragilt X) skulle det vara intressant att se hur många med FXPOI som syns i undersökningen.

Jag är fortfarande fertil, dock!

Karamell skrev:Vad har klimakteriet med AST att göra menar du?

Det finns mycket forskning på det där.