Om andra tycker att man ältar så gör man antagligen det. Utomstående kan se mer än man själv. Iofs kan det vara nödvändigt att älta ibland, dvs bearbeta sina negativa erfarenheter. Men omgivningen kan bli lite trött på det.

Älta förresten, varifrån kommer det ordet?

kraftigt bearbeta genom omrörning eller knådning
Synonymer: röra om, knåda
(bildligt) upprepat tänka igenom, diskutera eller säga samma sak utan variation
Fraser: (konkreta) älta oförrätter/problem
Hon ältade svåra minnen från sin barndom.
Jag kan inte sluta älta om orsaken till att jag fick sparken.
Att älta arbetet under fritiden kan leda till utbrändhet.

Etymologi: Sedan äldre Av fornsvenska ælta (”driva, jaga; röra om, knåda”). Gemensamt nordiskt ord och troligen besläktat med grekiska elaa "driva".

https://sv.wiktionary.org/wiki/%C3%A4lta

Ja, ibland behöver degen (ens erfarenheter) knådas länge.

Ett specialintresse: Språk och ord

Marjatta skrev:

RapeRegs skrev:överförd ekolali

Vad är det?

Ekolali:

Trigger: "Vill du ha en kram?"
Response: "En kram"

Mitigerad ekolali:

Trigger: "Vad gillar du för film? Nämn tre filmer du gillar!"
Response: "Tre filmer jag gillar... hmmm... låt mig tänka"

Fördröjd mitigerad ekolali (överförd)

Trigger (tanke): "Hur tar man kontakt med andra?"
Response: "...går en beteendevetenskaplig linje"

Jmfr området kring highlighten i dessa inlägg av Jossie94:

Därför blir det så här.

Skillnaden på AS och NT

Vill bli bättre på formulera mig och vill ha tips!

Frågor jag vill ha svar på.

Kortfattat hur jag menar

Ibland flera gånger per tråd:

Jag är nog en jobbig person...

Jag är nog en jobbig person...

Det där är väl bara ältande av en otrevlig upplevelse.

Ja, ekolali kan i många fall vara ett sätt att bearbeta vad någon sagt. En sorts ältande. Men det är också tydligt att Jossie94 förknippar citatet med misslyckat kontaktsökande. Och upprepar citatet, ideligen. I flera olika trådar. över längre tid. Dvs överförd ekolali. Vanligt bland människor med autism. Ytterligare en markör.

Marjatta skrev:Sen tycker hon fortfarande att det är ologiskt att detta anses fel. Det är ungefär som jag tycker det är ologiskt att man inte ska ha slitna kläder, men är (numera) beredd att anpassa mig.

Att du inte förstår varför man inte ska ha slitna kläder men ändå väljer att anpassa dig löser just problemet med slitna kläder.

Men om du inte förstår varför kommer nästa snarlika situation vara lika förbryllande. Och med snarlik menar jag inte att det bokstavligt talat skulle ha med kläder att göra.

På samma sätt kommer Jossie94 inte ha en chans att förstå varför vissa beteenden är opassande när man är hos frisören, trots att hon lärt sig att man inte får blanda maten. Hos frisören äter man ju inget liksom

Men det är egentligen inte de stora avvikelserna som är så groteska att omgivningen omedelbart och med emfas tillrättavisar dig som är problemet.

Nej, det stora problemet är istället de skillnader som är så små att ingen påpekar dem, men som på bara en kvart ackumuleras och brännmärker dig.

Detta i kombination med att du inte kan överföra dina lärdomar från de stora sakerna som är fel, eftersom du inte förstår varför de är fel, riskerar att göra dig hopplöst förlorad i de flesta sociala sammanhang.

RapeRegs skrev:Nej, det stora problemet är istället de skillnader som är så små att ingen påpekar dem, men som på bara en kvart ackumuleras och brännmärker dig.

Det är litegrann det jag är ute efter när jag pratar om mönsterigenkänning.

Vi med NPF funkar annorlunda, på många små sätt. Andra noterar det och reagerar: hon eller han är lite konstig. De vet inte alltid exakt vad. Min utredningspsykolog noterade fort att jag inte tycker det är jobbigt att se folk i ögonen, men att det ändå är något med min ögonkontakt som är lite avvikande. Hen fick grubbla ganska länge innan hen kom på att jag har ett annat mönster för när jag ser folk i ögonen och när jag ser bort, än det vanliga. De flesta skulle inte ha kommit på det. De flesta skulle bara ha känt i maggropen "det är nåt som är lite konstigt". Sen när de lagt ihop tillräckligt många såna grejer tar de sitt beslut: "människan är lite udda och knepig, på sätt som jag inte riktigt kan definiera, och jag tycker inte det är behagligt". Sen gör de vad de kan för att man inte i onödan ska besvära dem framöver.

Jag blir sällan bortstött på så lite som en kvart. Jag brukar klara mig mycket, mycket längre än så. Desto mer smärtsamt när domen faller.

Resten av inlägget ... jag citerar hela, inkl. det jag redan citerat ovan

RapeRegs skrev:

Marjatta skrev:Sen tycker hon fortfarande att det är ologiskt att detta anses fel. Det är ungefär som jag tycker det är ologiskt att man inte ska ha slitna kläder, men är (numera) beredd att anpassa mig.

Att du inte förstår varför man inte ska ha slitna kläder men ändå väljer att anpassa dig löser just problemet med slitna kläder.

Men om du inte förstår varför kommer nästa snarlika situation vara lika förbryllande. Och med snarlik menar jag inte att det bokstavligt talat skulle ha med kläder att göra.

På samma sätt kommer Jossie94 inte ha en chans att förstå varför vissa beteenden är opassande när man är hos frisören, trots att hon lärt sig att man inte får blanda maten. Hos frisören äter man ju inget liksom

Men det är egentligen inte de stora avvikelserna som är så groteska att omgivningen omedelbart och med emfas tillrättavisar dig som är problemet.

Nej, det stora problemet är istället de skillnader som är så små att ingen påpekar dem, men som på bara en kvart ackumuleras och brännmärker dig.

Detta i kombination med att du inte kan överföra dina lärdomar från de stora sakerna som är fel, eftersom du inte förstår varför de är fel, riskerar att göra dig hopplöst förlorad i de flesta sociala sammanhang.

Här tror jag att jag blir använd som hypotetiskt exempel? med en hel del långt dragna slutsatser, som jag inte tycker är så snälla när man på detta sätt drar saker ur luften om andra. Eller så gör du det autistiska misstaget att blanda ihop pronomen om du skrivit "man" eller "vi", som i "vi autistser", skulle jag inte ha något problem med texten. (Jo, jag ser att där finns ett stycke med ett villkor, "om". Men det är förbaskat luddigt skrivet. Såvida du inte vill att folk ska känna sig påhoppade, är ett hett tips att inte skriva så här ... törs jag säga, helt utan att ha läst beteendevetenskap.)

Vad skulle du själv säga är svaret på frågan varför man inte ska ha slitna kläder?

Frågar du mig heter skälet att man ska anpassa sig till mönstret för att visa att man anstränger sig för att passa in, genom att göra som man "ska". Samma sak vad gäller bordsskick, med mera. Ibland finns tydliga praktiska skäl bakom (exv. varför man inte ska stoppa kniven i munnen) men grovt sett spelar det mindre roll.

Trots alla människor som här har sagt att det är äckligt med folk som blandar mat på tallriken tror jag inte alls att detta eg. är vad det handlar om. Det handlar om en norm att vuxna människor inte gör så. Blanda maten gör man till småbarn. Få är så äckelmagade att de ens tycker det är konstigt när någon mosar ihop köttbullarna och potatisen till lillan, och några år senare blanda maten för att ungen inte bara ska äta köttbullarna och strunta i potatisen. Att inte nånstans under relativt tidig barndom gå över till att äta som en vuxen är avvikande. Det är egentligen det enda felet.

Du ska göra som Svenssons gör ...



Det är mitt svar på frågan varför man inte ska ha slitna kläder. Sen finns historiska och sociala skäl till att vi skaffat den här normen, men idag är skälet eg. inte annat än att det är vad som är rätt. Andra teorier, som att trasiga kläder historiskt tytt på fattigdom, motbevisas av exemplet blåjeans som ju ska vara slitna. Lagom slitna, och på rätt sätt.

Skälet till att NT snabbare snappar allt sånt är inte att de fattar nåt mysko mönster bakom, utan bara att de har fokus på att göra "rätt" socialt och därför inte gör sånt som andra inte gör.

Nu vill jag väldigt gärna höra ditt svar på varför man inte ska ha tydligt nötta kläder.

Jag har själv en bordsskick-grej, som nog på samma sätt som att blanda maten handlar om kvarleva från barndomen: att vända gaffeln som en sked. Så äter små barn. Det dröjde rätt långt upp i vuxen ålder innan jag upptäckte att ingen gör så. När jag är bland folk vänder jag gaffeln rätt, men hemma hos mig gör jag som jag vill.

Det konstigaste här, kan jag tycka, är att mina föräldrar inte fixade till detta. Jag har nåt minne av att mamma nån gång när jag var barn försökte få mig att vända på gaffeln, men jag protesterade för det var dumt och opraktiskt. Då lät hon det vara. Lite märkligt att hon inte tog upp det igen två år senare, men men. En NT-unge hade iofs inte behövt det. En NT-unge hade imiterat människorna omkring sig, utan påpekande, när hon blivit lite större. Det gjorde inte jag.

Jag hade kunnat bli retad i skolan för att jag höll gaffeln fel, därmed upptäckt att det var fel och ändrat. Lustigt att ingen någonsin sade något om det, med tanke på allt annat som de mobbade mig för.

(Varför är det rätt att hålla gaffeln åt det hållet? Förmodligen eftersom det är det enda möjliga om man ska skära en köttbit, vilket torde vara gaffelns ursprung. Men det är ju inte direkt enkelt att äta ärter så.)

Marjatta skrev:Det konstigaste här, kan jag tycka, är att mina föräldrar inte fixade till detta. Jag har nåt minne av att mamma nån gång när jag var barn försökte få mig att vända på gaffeln, men jag protesterade för det var dumt och opraktiskt.

Jag blev lärd att äta med gaffeln ner. Sedan såg jag att vissa barn i matsalen hade gaffeln upp så jag gjorde så hemma. En gång. Om barnaga varit tillåtet hade jag fått en smäll.

Nu börjar detta kännas som att ni vet bäst och jag vet ingenting...

Jag säger ju bara hur jag tänker och vi tänker lite olika bara. Det är okej.
Jag har ingen aning om det där ekoli eller vad det heter, har väl hört namnet men inte riktigt fattat vad det är. Nu vet jag ju eftesom någon förklarade vad det var.

Men fortfarande, om jag tycker att jag inte är annorlunda, så får jag ju tycka det eller hur?

Det är inte så att man sitter och tänker på om någon gjorde si eller så, jag märker väl mer om någon tex skriker eller så, annars så bryr jag mig inte om någon vände på en gaffel eller liknande, visst kanske jag skulle undra men det är ju inte så att jag tillrättavisar den. Jag kan ju inte bara gå fram och tillrättavisa en främmande person när det lika gärna kan vars så att den personen skojade i ett sammanhang och därför vände på gaffeln, så det kan vara missförstånd. Man behöver inte alltid påpeka om saker är rätt eller fel gällande små saker. Det är ju skillnad om det handlar om att någon slog någon osv , men komigen låt folk vara hur de vill, det är 2020, om en vill göra si eller så så låt den, jag menar folk accepterar ju folk som har diagnoser, är hen och så vidare.

Jag gjorde ju bara såsom andra folk gjorde och det kunde de inte hantera vilket är rätt synd. Felet är inte att jag gör några fel, felet är att de letar efter fel på folk. Jag letar inte efter fel på folk jag försöker bara lära mig den där rätta mallen. Men då finns det tydligen ingen standard trots att det verkar finnas en rätt mall.

Frågan är då om jag då har trott att det finns en rätt mall när det mer handhar om att folk tycker saker? Det behöver ju inte ens betyda att det är rätt sätt. Om någon säger tills mig i ett spel du ska inte göra så, och jag försöker lära of spelet så vill jag ju veta varför man inte ska göra så och varför man ska göra så. Hur ska jag annars lära mig spelet? Jag har ju gjort som andra gjort också men då tycker ju de att jag gjort på fel sätt trots att de har varit på samma sätt som de gjort. Tex så var det en som sa att man inte skulle ta vissa zoner eller tags i spelet call of duty och det komiska är ju att i de spelen som finns i cod (call of duty) så ska man ju ta zoner och tags. Men då ska man ju fatta att om man för så så blir det en kortare match. Det är väl inte så självklart plus att jag försöker ju lära mig spelet och jag ser bara kortfattade regler hur man ska göra tex står det bara domination - take zoner gör det är bland annat det som är syftet med domination i cod..i kill confirmed är ju syftet att ta tagsen för då får man mer poäng och förhindrar att motståndarna får poäng.

Så detta är ju egentligen inga fel folk gör utan det är ju bara deras åsikter. Medan jag har ju trott då att det är så man ska vara och bete sig och sedan så ska man inte göra så. Detta är ju för folk ändrar sig från dag till dag pga den sk dagsformen. Men hur vet man då om vax som är rätt och fel då att göra om det nu inte finns någon rätt mall? När det endå verkar som att folk vet att detta är fel att göra osv i vissa situationer.

Det är ju detta som är så konstigt. Folk verkar ha koll men ändå inte. Det känns mer som att det bara är prat då. Man får nog ta det mesta med en nypa salt då antar jag....Det är som att folk har humör svängningar varje dag.

Kidzi skrev:

Marjatta skrev:Det konstigaste här, kan jag tycka, är att mina föräldrar inte fixade till detta. Jag har nåt minne av att mamma nån gång när jag var barn försökte få mig att vända på gaffeln, men jag protesterade för det var dumt och opraktiskt.

Jag blev lärd att äta med gaffeln ner. Sedan såg jag att vissa barn i matsalen hade gaffeln upp så jag gjorde så hemma. En gång. Om barnaga varit tillåtet hade jag fått en smäll.

Undrar vid vilken ålder barn brukar vända på gaffeln till det "snygga" sättet? Kanske det varierar en hel del. Bordsskick har inte varit någon viktig grej i de lägre samhällsklasserna. Mina farföräldrar hade lite annat bordsskick än jag blev lärd hemma. Att sträcka sig över hela bordet efter något var helt okej hemma hos dem, men inte hemma hos oss. Däremot tror jag nog de höll besticken på det "snygga" sättet. (För sent att kolla nu.)

Marjatta skrev:Det är ungefär som jag tycker det är ologiskt att man inte ska ha slitna kläder, men är (numera) beredd att anpassa mig.

Tänk vad märkligt, allt du skriver är att du inte förstår varför man inte ska ha slitna kläder på sig och så vips sitter jag här med en stor samling långt dragna slutsatser om din person?

Tänk då vad jag vilka slutsatser jag drar om folk som faktiskt klär sig som luffare? Eller vilka slutsatser NT-världen skulle dra! Mamma Mia!

Marjatta skrev:Här tror jag att jag blir använd som hypotetiskt exempel? med en hel del långt dragna slutsatser, som jag inte tycker är så snälla när man på detta sätt drar saker ur luften om andra.

Du är ett tacksamt exempel och illustrerar min poäng väl, men du behöver inte ta det personligt.

Jossie94 skrev:Men fortfarande, om jag tycker att jag inte är annorlunda, så får jag ju tycka det eller hur?

Det får du tycka. Javisst. Däremot kan du inte begära att andra ska hålla med.

Det är OK att vara annorlunda.

Men då kan man inte samtidigt påstå att man är precis som alla andra.

Vem tror du bestämmer om du är vanlig eller inte? Du eller de som är många fler?

Och du har ju själv frågat varför saker går fel. Sedan blivit arg och sagt att det var alla andra som gjorde fel.

I det här med rätt och fel beror det mycket på om man umgås med sådana som förstår en och samma tillbaks. Jag gör rätt mot min kompis, det ingår i vårt sociala kontrakt, men det hade varit fel att göra mot någon annan.

Jag vet inte om du kom hit för att visa upp hur normal du är. Isåfall är det jag som ska bli småsur, inte du.

En grej som jag märkt... ska inte dra fler paralleller med andra... är att du inte intresserar dig för människor. Alla dina trådar är om dig själv. Du verkar ju kunna iaktta IRL även om du inte förstår hur saker hänger ihop, men här verkar vi vara en grå massa för dig. Som inte är värd att tala med om det inte gäller dig.

RR. Berätta nu. Vad är skälet, enligt dig, till att man inte ska ha slitna kläder? Nååååå får vi höra? Jag kommer inte låta dig slippa undan. Berätta, o store guru som vet vad vi andra inte vet!

Vad jag var ute efter är att flera personer i denna tråd trott att Jossie fortfarande blandar maten. Det var läge att påpeka att det inte är så. Det var vad jag är ute efter.

Därifrån hoppar du till slutsatser år det grövsta. På samma sätt som du gör om Jossie, faktiskt. Jag säger inte att du har fel i allt. Tvärtom tror jag nog du har rätt i en del. Men du är inte direkt snäll ... det var det första jag noterade på det här forumet. Du var den första jag lade på ignorera-listan (även om jag sen tog bort, jag har sällan folk där för evigt) eftersom du verkar sätta en ära i att vara taskig.

Att spela forumspelet the RR style är nu att komma med fler ovettigheter och personangrepp. Det är jag helt ointresserad av. Jag vill veta det enda sanna svaret på varför man inte ska ha nötta kläder.

Marjatta skrev:Undrar vid vilken ålder barn brukar vända på gaffeln till det "snygga" sättet? Kanske det varierar en hel del.

Nuförtiden tror jag inte man lär ut bordsskick som är så formellt. Men jag fick äta med bara gaffeln och åt båda hållen tills jag började skära min egen mat, så kanske 7 år. Fick äta med sked tills jag var 5.

RapeRegs skrev:Ja, ekolali kan i många fall vara ett sätt att bearbeta vad någon sagt. En sorts ältande. Men det är också tydligt att Jossie94 förknippar citatet med misslyckat kontaktsökande. Och upprepar citatet, ideligen. I flera olika trådar. över längre tid. Dvs överförd ekolali. Vanligt bland människor med autism. Ytterligare en markör.

Ids inte kolla upp om du har fattat denna fras rätt. Kanske. Den ger inga googleträffar på svenska och jag ids inte börja leta i möjliga engelska motsvarigheter. Det är hur som helst ett väldigt klockrent ältande ...

... men det låter ju lite mer dräpande om man kan sätta ett snyggt namn som kommer från utrikes språk på det.

Jag har inte heller alltid varit helt snäll mot Jossie. Jag medger det. Just denna typ av tjatande ... nöter hål i huvet på en. Och jag har ibland varit inte så snäll. Vi kan turas om! Du berättar för mig när jag är för elak, och jag håller ögonen på dig. Deal?

RapeRegs skrev:Tänk vad märkligt, allt du skriver är att du inte förstår varför man inte ska ha slitna kläder på sig och så vips sitter jag här med en stor samling långt dragna slutsatser om din person?

Men du kan ju inte påstå att du är en varm och gosig haj.

Kidzi skrev:

Marjatta skrev:Undrar vid vilken ålder barn brukar vända på gaffeln till det "snygga" sättet? Kanske det varierar en hel del.

Nuförtiden tror jag inte man lär ut bordsskick som är så formellt. Men jag fick äta med bara gaffeln och åt båda hållen tills jag började skära min egen mat, så kanske 7 år. Fick äta med sked tills jag var 5.

Sånt minns jag inte alls. Men eftersom en del ungar i din skolmatsal vände gaffeln åt fel håll hade uppenbarligen inte alla drillat ungarna att vända rätt.

Kidzi skrev:

Marjatta skrev:Det konstigaste här, kan jag tycka, är att mina föräldrar inte fixade till detta. Jag har nåt minne av att mamma nån gång när jag var barn försökte få mig att vända på gaffeln, men jag protesterade för det var dumt och opraktiskt.

Jag blev lärd att äta med gaffeln ner. Sedan såg jag att vissa barn i matsalen hade gaffeln upp så jag gjorde så hemma. En gång. Om barnaga varit tillåtet hade jag fått en smäll.

Haha, jag också!

1. Jag känner att det blivit lite kaos nu.. Hänger inte med ett dugg vad folk babblar om nu..Har folk varit taskiga mot mig? Jag ser det mer som att vi diskuterar.
2. Vad är grejen med att äta med gaffeln ner eller upp?

Om folk inte har lärt sig vissa saker är det ju bara synd för det är oftast föräldrarnas ansvar. För tex jag lärde mig aldrig vissa saker i tyskan för de tyckte tyska läraren var tråkigt. Det påverkade mig senare i gymnasiet. Eller andra saker som jag inte fick lära mig gällande saker i hemmet eller saker man aldrig lärde sig i skolan som man ska kunna nu. Vissa trodde att jag kunde allt och hade höga krav och förväntningar på mig så de bokstavligen lärde mig inte saker utan de trodde jag klarade av saker. Sedan blev det förvånade att jag inte kunde dessa saker. De trodde väl eftersom jag inte ville ha hjälp 1 gång att de skulle strunta i att hjälpa mig.

Äter man som man ska så äter man med både kniv och gaffel och då håller man gaffeln nedåt i vänster hand. Äter man som jag gör, så skär man upp maten först och äter med bara gaffeln i höger hand och då håller man gaffeln uppåt (som en sked).

Mina föräldrar var inte så noga med hur jag höll gaffeln. Däremot var det jätteviktigt att inte ta någon mat innan "främmandet" tagit. Men jag har läst att enligt gammal tradition ska värdinnan ta först (för att visa att maten inte är förgiftad).

När man är på restaurang och är jättehungrig får man ändå inte börja äta när ens mat kommit in utan måste vänta tills allas mat serverats.

Jossie94 skrev:Om folk inte har lärt sig vissa saker är det ju bara synd för det är oftast föräldrarnas ansvar. För tex jag lärde mig aldrig vissa saker i tyskan för de tyckte tyska läraren var tråkigt. Det påverkade mig senare i gymnasiet. Eller andra saker som jag inte fick lära mig gällande saker i hemmet eller saker man aldrig lärde sig i skolan som man ska kunna nu. Vissa trodde att jag kunde allt och hade höga krav och förväntningar på mig så de bokstavligen lärde mig inte saker utan de trodde jag klarade av saker. Sedan blev det förvånade att jag inte kunde dessa saker. De trodde väl eftersom jag inte ville ha hjälp 1 gång att de skulle strunta i att hjälpa mig.

Det kan bero på två saker som kanske känns samma, men har olika grund. Ibland skiter föräldrar i att göra det de ska. Hjälp med skolan fick jag inte i högstadiet, de hann inte, de hade inte lust och tyska kunde de inte och räkna med trappan kunde de inte. Vissa föräldrar lär direkt inte ut något alls.

Men de flesta föräldrar kastar ut ett grovmaskigt nät om man så säger, där det finns punkter för det man ska kunna och de ser till att man kan det. Men det som är mellan dessa punkter fyller man i själv. Man drar slutsatser som att tränga sig i matkön var ingen bra grej. Man kanske inte ska tränga sig i ICA-kön då heller? Man kollar. Nästan ingen tränger sig. Man kan inte anklaga föräldrarna för att ha gjort fel för att de inte sytt hella verklighetsnätet åt en. Det är ens egen hjärna som failat där. Sedan så är det ju klart snällt om ens föräldrar hjälper en mer just med ens svaga punkter, vare sig det är skolan eller annat.

Om man tänker på olika kulturer så har alla olika sätt att göra saker. Men de lär varandra det praktiska och sederna, det andra är meningen ska komma av sig själv. Och det är väl inte alltid NT tycker samma som varandra, inte ens vad som är normalt. Fråga den nästan utdöda generationen om det är OK att ha 30 sexpartners. I den yngre generationen är man sjuk i huvet om man inte har det. Så ja, reglerna ändras.