Flinta skrev:Det känner jag igen mig i. Jag vet inte men tror dom ser att jag ser dom och då glor jag ändå inte utan tittar till som hastigast. Registrerar dom precis som t ex hundägare med hundar eller som dom som går med barnvagn och har barn gåendes bredvid sig. Sen ser jag ofarlig och snäll ut också.

Är nog en sanning med. De som inte tittat på dem har de ingen kontakt med. Det räcker med att de sett att man sett dem så väljer de ut en att komma fram till.

Jossie94 skrev:---
2. Hur märker man diagnosen på mig ? Utgår då från att ni bara har sett mitt skrivande här på forumet
Skillnad om man träffat mig irl men då har folk bara antagit att jag haft en diagnos och sagt rent allmänna saker som ALLA kan ha svårigheter med. Tex att man blir sur över något, man har då inte automatiskt en diagnos pga det. Jag gjorde en utredning efter att folk hade sagt att de trodde jag hade en diagnos för jag själv började fundera över olika saker som kanske kunde bero på något men jag visste inte vad och inte att de berodde på en diagnos.

3. Vad är det som gör att folk tror att jag ältar saker ? Jag har sagt att jag enbart tar upp olika händelser jag varit med om som exempel då man har diskuterat /pratat om något som man då kan relatera till. Då har jag ju tagit upp händelsen som ett exempel. Folk har ju också frågat om saker (familj släkt osv) och då har man ju berättat om olika händelser i samband med just det ämnet man pratade om. Hur kan man då älta om saker? När man som sagt bara sagt saker man kan relatera till beroende på sammanhanget.
---
Tycker som sagt detta är väldigt skevt då jag inte får ihop hur man kan se diagnosen hos någon såvida man inte läst på eller har en diagnos själv. Att man ältar eller blir sur eller vad sjutton som helst kan alla bli oavsett diagnos eller inte.

På nr 2 säger jag att det märks på vad du skriver och hur mycket du skriver om detta ämne. Du verkar iaf än så länge mest intresserad av dig själv och dina bekymmer. Det kallar jag typiskt aspigt.

Den största gruppen bland aspergare (enligt Lorna Wing) är denna:

De aktiva men udda
Barn och vuxna av den här typen tar spontant kontakt med andra. Oftast vänder de sig hellre till vuxna som bestämmer än till jämnåriga. Men trots att de aktivt tar kontakt med andra är deras förståelse för hur socialt samspel går till begränsad eller saknas helt. De utmärks vanligen av ett repetitivt eller udda sätt som ofta handlar om att ställa krav eller ”tjata” om sina egna behov. De kan också hålla långa föreläsningar, vare sig omgivningen är intresserad eller inte. De intresserar sig inte för andras känslor eller tankar och anpassar inte sitt tal eller beteende till andra eller till situationen. De här personerna kan upplevas som besvärliga och påflugna. Vissa kan bli provocerande och ibland aggressiva om de inte får den uppmärksamhet de kräver.

http://habilitering.se/autismforum/om-d ... huvudtyper

Svar på nr 3. Det är vad du startat flera trådar om som får oss att dra slutsatsen att du ältar.

Man kan sätta sig själv i centrum av olika anledningar. De mer gravt autistiska jag känt har gjort det för att de saknar känsla för att andra har egna känslor och ett eget liv. En kunde störa mig dag som natt och kunde prata om sina problem i timtal. Hon visste helt enkelt inte att jag fanns på samma sätt som hon. Hon trodde mer att andra var robotar på standby som skulle aktiveras för att vara hjälp till henne. Hon sa absurda saker som att hon led mest av alla på jorden, och trodde att det var sant. Hon förstod bara inte att andra kunde känna starka känslor. Hon kände inte deras, så de fanns inte.

Sedan kan man sätta sig själv i centrum bara för att annars förstår man inte världen. Annars blir allt orelaterbart och man blir förvirrad. Det beror inte på att man tror att bara man själv har känslor, eller att man egentligen vill vara i centrum, bara att ska man förstå mer på djupet och inte bara se mönster, så måste man kunna relatera till sig själv. Så tror jag alla gör, men vissa autister talar högt när de tänker så att säga. Det kan irritera folk.

Sedan kan man sakna förmåga just då att komma vidare i sitt tänkande. Man vill verkligen vidare, men man tänker samma hela tiden, man har svårt att ta in nya tankar eller tänka i andra banor. Det är rätt mänskligt, men vid vissa tillstånd som psykisk ohälsa eller autism. Älta gör man för att man vill stanna i det förflutna. Att ta om saker utan att komma någonstans kan mer bero på att man vill komma på saker, men man får sällan insikter. Det är svårt för alla att ändra hur man tänker, och saknar man vissa förmågor i sitt tänkande som autist kan detta också ställa till det. Det kan bli ett blandat problem, det kan vara rent mänskligt, men med autism inblandat.

Ofta är svårighet med helhet en del, men kan också vara ett problem med svartvitt tänkande. Eller saker som man inte förstår är kompatibla så att man hela tiden kör fast när de upplevs som inkompatibla. Just att få ihop tankar som jag inte tyckte gick ihop, för att motsatsen är skenbar, är stora aha-upplevelser. Min mer autistiska exkompis hade extremt svårt för att komma ur svartvitt tänkande, hon frågade mig minst 200 ggr hur hon skulle klara att gifta sig och få barn, medan alla ständigt förklarade att hon skulle låta bli för att hon hade inte kapaciteten att vara förälder. Men samma tankar kan uppkomma vid mindre djup autism också, beroende på personlighetstyp och vad som felar.

Jag tror att t ex min kompis (en annan än nämts) och Jossie kan upplevas som autistiska här för att de är detaljtänkare, troligen en Myers-Briggstyp ESFJ eller ESFT, som troligen är de som har svårast att förstå sig själva. De drivs mycket av känslor, svårt med att få ihop idéer samtidigt som de har svårt för att hålla tankar för sig själva. De talar för att tänka. Vilket jag tycker borde vara OK om man är lagd så. Alla är inte introverta.

Det finns tankemönster hos de flesta men mer hos vissa där vissa tankar bara sitter fast och inte går att rubba. Vet inte hur många gånger jag sagt till min kompis att det spelar ju ingen roll vems fel något var om det inte var meningen och om man ändå ska lösa något tillsammans. Men hon anser att har man fastställt vems fel det var så försvinner problemet. Kan det inte fastställas kommer problemet urarta och bli katastrof. Jag har aldrig lyckats förklara för henne att storleken på problemet är fristående och problemet inte blir större om ingen kan beskyllas. För henne är det inte två saker, det är en sak. Alla har sina personliga tankefel, men hos vissa är de mer autistiska än hos andra.

Man kan i grunden ha ett superautistiskt tänkande men ändå funka bättre än någon som har ett mindre autistiskt tänkande. Precis som vissa NT klarar av ett normalt liv trots att de inte kan byta dammsugarpåse eller tror att molnet på internet är något som snurrar runt uppe i luften. Det förbryllar mig men verkar som vissa som har mer vag autism kan funka mycket sämre, det finns väl vissa precisa saker i sitt vardagsfunkade där de failar, medan de tänker med både autismhjärnan och NT-hjärnan och förstår det mesta. Så därför kan grad av autism ibland bli förvirrande.

När man är neurotypisk men folk fattar inte att man är det..
Inlägg av Jossie94 » 2020-10-03 18:36:13
Problemet är ju fortfarande att varken jag eller någon annan visste om att diagnosen fanns så det kändes konstigt att dessa tjejer kunde lösa gåtan men det är enbart för några av dem hade adhd själva, eller om man har läst på lite om diagnoser. Men i övrigt så ska man inte kunna se på personer bara sådär om de har en diagnos eller inte såvida den inte syns. Diagnosen syns inte på mig och man ser ju inte heller på om någon har adhd eller add. Man ser ju på någon om den har tex down syndrom för den diagnosen är synlig/märks utåt. Oftast på ansiktet och jag har hört att man ser tydligt på killar gällande diagnoser. Att det märks tydligare jämfört med tjejer.

Eftersom jag har en diagnos nu så kan jag lättare se på vilka som kan ha diagnoser utifrån diagnosernas egenskaper. Och sedan på hur personen klär sig och sådant. Ja det är faktiskt lätt att se, för oftast är personer som har diagnoser väldigt udda klädda eller att de märks. Jag menar man märker ju tex om någon är homosexuell både beteende mässigt och på klädstilen.. De behöver inte klä sig feminint men det finns ju de som är väldigt feminina gällande sådant. Medan andra är mer neutrala. Det gäller det mesta tex feminister. Det kan vara väldigt manshatande men också även neutrala och kanske inte alls demonstrerar och sådant.

Så det jag menar med allt detta är ju att jag inte hade en så stor diagnos att folk märkte det utåt och man kunde direkt se att jag hade en diagnos. Jag var en helt vanlig tjej, sminkade mig, hade kläder som kom från hm Gina bik bok typ sådana butiker. Vem har inte en tröja från hm tex?

Däremot när jag fick min diagnos och bearbetade den då testade jag olika stilar och försökte hitta mig själv och då höll jag på tills jag tillslut kände att jag hade för udda klädstil. Ingenting matchade med varandra. Nu har jag en mer neural klädstil, dvs svarta byxor och en rosa tröja eller mer kläder som är mer matchnings bara. Mycket basic och neutralt. Jag var väldigt osäker då när jag inte visste om min diagnos nu är jag en helt annan person, jag kan ha samma typ av kläder som jag hade innan bara att jag blev mer självsäker och mer mig själv. Jag har en diagnos men jag kan anpassa mig mer nu i det sociala och det kunde jag göra då också men kanske inte lika mycket som nu. Det som märktes kanske då iaf utav de som störde sig på det var väl om man inte fattade skämt osv. Men NT personer fattar ju inte allt heller.

Det var bland annat en tjej i klassen som hade adhd och hon var överallt, syntes och hördes mest. Hon gick till mig en gång på en lektion och berättade hur jag skulle göra en viss grej men hade jag velat ha hennes åsikt eller hjälp så hade jag ju lika gärna kunnat be läraren om hjälp för jag tror läraren vet mer plus att jag kände lite vad sjutton håller folk på med? De lekte mammor. Vissa saker var ju typ på dagis nivå. Ingen verkade störa sig på hon tjejen med adhd men hon och några fler var ju betydligt mer störande än mig. Jag gjorde ju typ ingen fluga förnär eller vad man säger. Jag bara fanns där typ. De hade lika gärna kunnat gå på tjejen som var plugghästen. Varför gjorde de inte det? Hon hade A i alla ämnen medan många bara gled runt. Hon om inte annat skulle vara mer mobboffer eftersom hon var plugghästen typ. Jag pluggade också och kunde mycket men hon var ju extremt duktig.


Så var det för jag var ett mellanting? Att jag inte var poppis och inte plugghäst eller nördig eller töntig? Måste man vara tönt eller poppis? Om man inte är något utav det, vart hamnar man då? Blir man automatisk ännu uddare då?

Tyvärr är det väl ofta aspergaren de lyckas sniffa sig till och jäklas med. Även om man inte stör, så stör de sig väl på en ändå. Vet inte varför, men har hört att NT kan missuppfatta aspergare som kaxiga när de inte är det.

Mina gymnasielärare trodde att jag utgjorde någonslags hot, alltså inte fysiskt, men typ stökig elev, de hade t o m ett möte om mig. Det var helt sjukt att höra om det och andra var också förvånade. För på den tiden så var jag väldigt lite pratig. Jag och den kompisen jag hade då, var supertysta på lektionerna och talade bara om det var knutet till inlärandet. Men lärarna betedde sig som vi var värsta bråkmakarna. Vi var vare sig speciellt duktiga eller dåliga. Vissa lärare tyckte jättebra om oss, men några tyckte alltså att vi störde ordningen. Jag har kommit fram till att vara lite annorlunda kan störa ordningen. Men som sagt, rätt omoget av de lärarna.

Det kan synas på ganska subtila sätt att man är annorlunda. Inte bara hur man klär sig eller beter sig. Inte heller kroppsspråket bara, rörelsemönstret kan vara annorlunda, man kan vara för stel eller för slapp i kroppen t ex. Eller ha en blick som inte når fram till den andre trots att blicken möts, eller tvärtom, stirrar igenom den andre.

Att det inte syns, betyder bara att om man tog en stillbild på en skulle det inte synas. Fast jag undrar lite över det med. Ibland kan jag få för mig att folk med aspergers kan se annorlunda ut i ansiktet.

Komplicerat det där... jag tror inte de som tycker jag är annorlunda vet varför de tycker det heller. Det bara är så eller att de bara tycker så eller det är en fingertoppskänsla. Svårt då att veta egentligen vad som är fel då om man inte vet exakt vad men att man bara vet att något är konstigt.

Jag fattar ju om det är att de tycker att man gjort något riktigt fel tex att man knuffat någon eller sagt frågor dumt. Det är ju fel. Men här är det riktiga Komplicerade och djupare grejer, det låter mer som typ en psykologi kurs för mig för att förstå detta. Inte ens jag pallar tänka på det där, eller tänker ens någon på sådant där när det gäller det sociala? Jag menar att jag kan tänka på hur saker och ting fungerar men inte om jag försöker bli vän med någon eller så. Detta var bara ett exempel. Jag tror att de flesta kan ha funderingar på olika saker om massa konstiga saker men när det väl är i ett socialt sammanhang så sker det iaf för mig rent naturligt.

Tex så tänkte jag inte på hur jag gjorde när jag försökte lära känna några i min ålder men innan kunde jag tänka att nu kan detta vara min chans att lära känna nya människor. Så det är ju bara en positivt standard inställning många har skulle jag säga. Man går ju inte in i något och tänker att det inte kommer bli bra om man tänker kompisar eller relationer.

Jossie94 skrev:Komplicerat det där... jag tror inte de som tycker jag är annorlunda vet varför de tycker det heller. Det bara är så eller att de bara tycker så eller det är en fingertoppskänsla.

Dödssynderna är små och hemliga i NT-folkets rike.

Kidzi skrev:Man kan sätta sig själv i centrum av olika anledningar. De mer gravt autistiska jag känt har gjort det för att de saknar känsla för att andra har egna känslor och ett eget liv. En kunde störa mig dag som natt och kunde prata om sina problem i timtal. Hon visste helt enkelt inte att jag fanns på samma sätt som hon. Hon trodde mer att andra var robotar på standby som skulle aktiveras för att vara hjälp till henne. Hon sa absurda saker som att hon led mest av alla på jorden, och trodde att det var sant. Hon förstod bara inte att andra kunde känna starka känslor. Hon kände inte deras, så de fanns inte.

Vet inte hur gammal jag var, men jag minns nån gång från min barndom när jag funderade på om andra människor faktiskt var människa på samma sätt som jag eller om de allihop var nåt slags robotar. De skulle kunna vara jättesuperfantastiska robotar som bara imiterade människor, allihop, medan jag var den enda som hade känslor på riktigt ... jag kom väl fram till att de andra borde vara lika riktiga människor som jag, trots allt.

Länge antog jag att de flesta under nån period som barn funderat över sånt. Men kanske det är en smått autistisk fundering?

Jag måste fråga, är folk lite besserwisser här? För jag har märkt att folk har en liten dubbelmoral. Att de kan tillrätta visa mig i detta fall och sedan kommer det fram att dessa personer har gått emot sina egna regler som de har tillrättavisat för mig.

Tex om Stina säger att saker och ting är på ett visst sätt och Petra bara försöker förklara hur hon har lärt sig saker och att hon trodde att det var så man skulle göra men så säger Stina att det är fel sätt. Men så gör Stina något annorlunda än hon brukar göra och då är det tydligen helt okej men tidigare var det inte det. Villkoren gällde bara vissa men inte för Stina.

Jossie94 skrev:Jag måste fråga, är folk lite besserwisser här? För jag har märkt att folk har en liten dubbelmoral. Att de kan tillrätta visa mig i detta fall och sedan kommer det fram att dessa personer har gått emot sina egna regler som de har tillrättavisat för mig.

Tex om Stina säger att saker och ting är på ett visst sätt och Petra bara försöker förklara hur hon har lärt sig saker och att hon trodde att det var så man skulle göra men så säger Stina att det är fel sätt. Men så gör Stina något annorlunda än hon brukar göra och då är det tydligen helt okej men tidigare var det inte det. Villkoren gällde bara vissa men inte för Stina.

Eftersom du frågar specifikt om detta forum, vore det väl lämpligt om du gav exempel. Alltså konkreta, istället för påhittade.

Jossie94 skrev:Jag måste fråga, är folk lite besserwisser här? För jag har märkt att folk har en liten dubbelmoral. Att de kan tillrätta visa mig i detta fall och sedan kommer det fram att dessa personer har gått emot sina egna regler som de har tillrättavisat för mig.

För det första, du blandar ihop besserwisser med hycklare. Eftersom jag vet bättre än du gör tänkte jag börja med att påpekade det.

För det andra, om du tycker att någon har hycklat är det bättre att du tar upp det i tråden eller med personen direkt.

När du istället börjar babbla om Stina och en helt påhittad situation tillför det inte tråden något, det gör oss bara irriterade.

RapeRegs skrev:

Jossie94 skrev:Jag måste fråga, är folk lite besserwisser här? För jag har märkt att folk har en liten dubbelmoral. Att de kan tillrätta visa mig i detta fall och sedan kommer det fram att dessa personer har gått emot sina egna regler som de har tillrättavisat för mig.

För det första, du blandar ihop besserwisser med hycklare. Eftersom jag vet bättre än du gör tänkte jag börja med att påpekade det.

Så Jossie tycker att här är fullt av hycklare (alternativt att bara någon viss person är det), varpå RapeRegs demonstrerar hur man gör för att besserwissra. Börjar likna en lista över moderna dödssynder, eller nåt?

Är det irriterande för att jag bara skrev ett exempel för att förtydliga hur jag menade? Alla kanske inte förstod hur jag menade därav varför jag skrev ett exempel.

Svar på frågan, nej det är ingen specifik person så utan jag bara märkte att folk kunde göra så ibland och då tänkte jag om någon annan här hade tänkt/märkt det också. Och jag skulle väl mer säga att jag menade dubbelmoral/ besserwisser än hycklare. För jag känner mig inte lurad på ngt vis, utan det är väl mer att jag själv har blivit uppfostrad på ett sätt som jag trodde var normalt för det är så många andra har gjort, men när jag har då gjort likadant då har det tydligen varit fel. Trots att jag och andra har gjort likadant. Det kan vara vad som helst egentligen. Ett exempel är ju exemplet med Stina och Petra. Mina exempel är väldigt enkla, jag skriver ju så till och med barn skulle förstå. Enbart för att göra det enklare att förstå hur jag menar.

Min inspiration till det är ju att jag har kollat lite på videoklipp som handlar om just det sociala.
I en video är det att en tjej har sagt hela tiden att det är jätte inne med skinnjackor, varpå när en annan tjej äntligen får sin skinnjacka, så har den andra tjejen bestämt att det inte är inne med skinnjackor längre. Det är lite på det sättet jag menar att jag har lärt mig då att tex skinnjackor är det normala och när jag har en skinnjacka också, så är det fel enligt andra trots att de själva har skinnjackor också. Tog bara skinnjackor för att det låg så nära till ämnet, men det kan lika gärna vara något annat men som ändå alla vet om.
Ta tex youtube, de flesta där har gjort samma saker för att det är trendigt, men det finns vissa som blir stämplade för att härma, hur det nu skulle gå till eftersom alla gör ju likadant.

Kanske blandar ihop saker nu, men hoppas att ni ändå förstår det hela. Annars får ni fråga om ni inte förstår. Inga frågor är för dumma, det finns bara dumma svar. Alla kan inte förstå allting.

Jossie94 skrev:I en video är det att en tjej har sagt hela tiden att det är jätte inne med skinnjackor, varpå när en annan tjej äntligen får sin skinnjacka, så har den andra tjejen bestämt att det inte är inne med skinnjackor längre. Det är lite på det sättet jag menar att jag har lärt mig då att tex skinnjackor är det normala och när jag har en skinnjacka också, så är det fel enligt andra trots att de själva har skinnjackor också.

Bokstavlig anmärkning: Skinnjackor är gjorda av döda djur så om man är vegan är det alltid fel med skinnjackor.

Men annars handlar det om rangordning och trender. Alltså de med hög rang bestämmer vad som är inne. Det finns ledare och följare.

Men det tycker jag är ett väldigt NT-aktigt sätt att resonera. Vill jag ha en skinnjacka/whatever, ska det vara för att JAG tycker det är snyggt, inte för att någon sagt att det är inne. Och tycker jag det är snyggt så fortsätter jag att tycka det, även om andra säger att nu är det inte inne längre. Jag är ingen ledare men jag är ingen följare heller.

Alltså nu går du inte i skolan längre, så varför bryr du dig om vad andra tjejer tycker? Eller ältar du fortfarande vad som hände i skolan?

NEJ NEJ NEJ...Alltså.....Jag skrev ett exempel på hur jag menade med mitt Stina & Petra exempel. Jag ältar inte, jag förklarar bara. Det är inte att älta?! Man måste ju få fråga om saker utan att det blir att man ältar om det. Herregud. Nu skrev jag ju så att ett barn till och med skulle förstå, men det funkade ju inte heller. Hur ska man då förklara om folk inte fattar om jag skriver tex "Jag dricker en kopp te med honung"? Hur tydligt är inte det? Så nu får det vara nog. Så otydlig kan jag inte vara, det måste ju vara att folk jag vet inte vad de gör...

Jag vet att man inte kan fatta allting, men detta är ju extremt.

Vad är det med meningen jag dricker en kopp te med honung som ni inte förstår då isf? (Detta är bara ett EXEMPEL)

Alltså vad menar du med detta då?

I en video är det att en tjej har sagt hela tiden att det är jätte inne med skinnjackor, varpå när en annan tjej äntligen får sin skinnjacka, så har den andra tjejen bestämt att det inte är inne med skinnjackor längre.

Vad handlar det om då? Jag kan inte se att det handlar om annat än mode och rangordning.

Alien skrev:Men annars handlar det om rangordning och trender. Alltså de med hög rang bestämmer vad som är inne. Det finns ledare och följare.

Fast det är väl en viktig iakttagelse? För vi vill ju gärna att saker ska följa en logik och när logiken inte funkar blir vi förvånade och fattar inte reglerna längre. I många fall är det social dominans som bestämmer, inget annat. Och reglerna som kommer ur det måste alltid bli att någon har fel, så det måste konstrueras så att någon alltid måste ha fel trots att hen tror sig följa ett mönster. För det ligger i sakens natur att man måste skapa mönstret så att någon gör fel, för att få den att göra fel är målet.

Det jag menade med det exemplet var att det var åt det hållet som jag syftade på med mitt Stina och Petra exempel. Dvs att man har blivit lärd på ett sätt och följer den mallen men så kommer andra och säger att det är fel mall man följer. Då hade jag sett en kortfilm som handlade om samma sak, dvs en tjej som hade sagt att det var inne med skinnjackor och då visste ju alla om att det var så man skulle göra gällande det sociala - Ha en skinnjacka. Men när då en tjej äntligen fick sin skinnjacka så var det tydligen fel att ha en skinnjacka.

Och det är precis på detta sättet det har varit för mig, jag har gjort saker som jag har lärt mig är normalt och helt plötsligt är det normala enligt andra fel, så jag har ju lärt mig fel metod/sätt kan man säga.
Men eftersom jag lärde mig att dessa saker var normala(kan vara kläder, sociala koder mm) så trodde jag att det var så.

Om jag har lärt mig hur man läser en bok, då lär jag ju mig att läsa en bok, men då kanske någon säger att mitt sätt att läsa boken är fel sätt att läsa den på, men jag har ju bara gjort såsom många andra gör, att jag har gått efter den där mallen.

Alien skrev:Bokstavlig anmärkning: Skinnjackor är gjorda av döda djur så om man är vegan är det alltid fel med skinnjackor.

Väldigt off topic. Men nä. Många som är veganer av etiska skäl använder inte läder men grundbetydelsen av ordet är att man äter helt vegetabilisk kost, till skillnad från laktovegetarianerna.

Jossie94 skrev:Svar på frågan, nej det är ingen specifik person så utan jag bara märkte att folk kunde göra så ibland och då tänkte jag om någon annan här hade tänkt/märkt det också.

Rätt hycklande svar. Så där som ungarna höll på i högstadiet. Slänga ur sig att nån eller några är något negativt, men inte vilja specificera.

Jossie94 skrev:NEJ NEJ NEJ...Alltså.....Jag skrev ett exempel på hur jag menade med mitt Stina & Petra exempel. Jag ältar inte, jag förklarar bara. Det är inte att älta?! Man måste ju få fråga om saker utan att det blir att man ältar om det. Herregud. Nu skrev jag ju så att ett barn till och med skulle förstå, men det funkade ju inte heller. Hur ska man då förklara om folk inte fattar om jag skriver tex "Jag dricker en kopp te med honung" Hur tydligt är inte det? Så nu får det vara nog. Så otydlig kan jag inte vara, det måste ju vara att folk jag vet inte vad de gör...

Ja, om man svarar nåt annat än du tänkt dig tycker du man är korkad och fattar inte, eventuellt för att man är för gammal. Du har sagt det några gånger nu.

Det skulle också kunna vara så, att det är du som inte fattar de svar du får.

Alien skrev:Alltså vad menar du med detta då?

I en video är det att en tjej har sagt hela tiden att det är jätte inne med skinnjackor, varpå när en annan tjej äntligen får sin skinnjacka, så har den andra tjejen bestämt att det inte är inne med skinnjackor längre.

Vad handlar det om då? Jag kan inte se att det handlar om annat än mode och rangordning.

Jossie har bestämt att det är fel svar så NEJ NEJ NEJ du har fel Alien.

Fast vi är många som förstår det exemplet så. Men vi är korkade och förstår inte vad det är att dricka en kopp te

Associerar till Rain Man och Who's on first. Faktiskt.