Jag är en vuxen man. Jag brukar bli skriken åt, personen brukar smälla i dörrarna, kasta saker, den bestämmer exakt hur jag måste leva, ibland har jag blivit slagen.

Jag har ett fysiskt funktionshinder p.g.a. en skada så jag kan inte dra in så mycket pengar så jag har inte råd att köpa en lägenhet och det är många års kö för att hyra en.

Jag har frågat Socialen om en lägenhet men även om jag kan få en kompis som bryr sig om mig och kan säga åt den som håller på att lämna mig i fred. Men jag fick höra att jag inte kan få den hjälpen.

Har jag rätt till en bostad om jag anmäler till polisen? Jag vågar inte leva som jag vill för då börjar den här personen att flippa ur.

Personen är snäll ute i samhället men vet bäst hur jag ska leva och jag måste leva som den vill.

Grundproblemet är att jag inte har någon flickvän eller kompis som kan stå upp för mig. Personen skulle aldrig vara elak om jag hade någon.

Om någon vill bli min vän så kan den höra av sig i privata meddelanden.

Men vem är den personen? Vad gör att du måste anpassa sig efter hans eller hennes vilja?

Har du ett handikapp, så bör du rätt att söka hjälp hos kommunen för att få ett boende.

Furienna skrev:Men vem är den personen? Vad gör att du måste anpassa sig efter hans eller hennes vilja?

Har du ett handikapp, så bör du rätt att söka hjälp hos kommunen för att få ett boende.

Jag blev funktionshindrad efter en skada och p.g.a. mitt funktionshinder väljs jag bort som pojkvän och vän. Jag är helt ensam och min släkting kräver att jag ska leva exakt som den vill.

Om jag vill bestämma över mig börjar släktingen smälla i dörrarna, skrika i flera timmar, den säger jag ska inte få den hjälp jag behöver, den börjar stirra, den ställer sig i vägen för mig.

Jag har inte riktigt bra med pengar så jag kan flytta var jag vill och jag har ingen som kan säga åt personen att sluta.

Låter som en jobbig parasit du har. Kramar och kärlek till dig, du klarar det

Har du inte rätt till en kontaktperson el ledsagare via kommunen? Om du lever helt isolerad och inte träffar någon annan än din släkting, tycker jag du borde ha rätt till det.

Har du både AS och en fysisk skada? Då kanske du kan få ett personligt ombud och fråga hur du kan få hjälp att flytta.

Finns det en förening för dem med ditt fysiska funktionshinder, så kan du kontakta dem.

snurrikolan skrev:Låter som en jobbig parasit du har. Kramar och kärlek till dig, du klarar det

Om jag skulle vilja flytta utomlands känner jag att jag inte vågar det. Eller om jag vill flytta till en annan stad känner jag att jag inte vågar det.

Om jag vill byta tandläkare börjar min släkting gapa och skrika och den kan även bli våldsam. Den vet bäst hur jag ska leva.

Jag brukar skriva artiklar i stora medier och jag är orolig att om släktingen får reda på det så kommer den bli våldsam för den kanske inte håller med om mina åsikter, eller så kanske den inte vill att jag ska få ökad status i samhället och mer inkomst så jag kan leva som jag vill.

Om jag hade en flickvän eller kompis skulle de kunna komma hem till mig och packa och då skulle jag få leva precis hur jag vill. För släktingen är riktigt pratglad och trevlig med andra människor.

Jag har tidigare levt i några andra länder. Då fick jag inom bara en månad över 100 personer som ville ha en relation eller vänskap och om jag blev mobbad så ville över 100 personer stå upp för mig.

Men när jag frågar släktingar eller andra svenskar om hjälp så står min mejlkorg eller sms-inkorg tom. Alla backar undan.

I många andra länder är det så att om du är blind så kan du gå ut på gatan och fråga vem som helst "Kan du följa med till gymmet?" och de säger "Okej". Men i Sverige ska man ansöka om en ledsagare från kommunen och jag har fått avslag när jag har sökt den hjälp jag behöver. Om jag frågar vanliga svenskar om hjälp så får jag ingen hjälp.

Svenskarna är världens ensammaste folk och jag tycker det är väldigt jobbigt att inte ha någon vän eller flickvän som bryr sig om mig.

Gav kommunen något skäl till avslaget?

Du skulle alltid kunna ansöka igen och när du får avslag så överklagar du.

grönatröjan skrev:

snurrikolan skrev:Låter som en jobbig parasit du har. Kramar och kärlek till dig, du klarar det

Om jag skulle vilja flytta utomlands känner jag att jag inte vågar det. Eller om jag vill flytta till en annan stad känner jag att jag inte vågar det.

Om jag vill byta tandläkare börjar min släkting gapa och skrika och den kan även bli våldsam. Den vet bäst hur jag ska leva.

Jag brukar skriva artiklar i stora medier och jag är orolig att om släktingen får reda på det så kommer den bli våldsam för den kanske inte håller med om mina åsikter, eller så kanske den inte vill att jag ska få ökad status i samhället och mer inkomst så jag kan leva som jag vill.

Om jag hade en flickvän eller kompis skulle de kunna komma hem till mig och packa och då skulle jag få leva precis hur jag vill. För släktingen är riktigt pratglad och trevlig med andra människor.

Jag har tidigare levt i några andra länder. Då fick jag inom bara en månad över 100 personer som ville ha en relation eller vänskap och om jag blev mobbad så ville över 100 personer stå upp för mig.

Men när jag frågar släktingar eller andra svenskar om hjälp så står min mejlkorg eller sms-inkorg tom. Alla backar undan.

I många andra länder är det så att om du är blind så kan du gå ut på gatan och fråga vem som helst "Kan du följa med till gymmet?" och de säger "Okej". Men i Sverige ska man ansöka om en ledsagare från kommunen och jag har fått avslag när jag har sökt den hjälp jag behöver. Om jag frågar vanliga svenskar om hjälp så får jag ingen hjälp.

Svenskarna är världens ensammaste folk och jag tycker det är väldigt jobbigt att inte ha någon vän eller flickvän som bryr sig om mig.

förstår precis hur du känner dig, har levt i ett sådant förhållande tills nyligen, och det du säger om världens ensammaste folk stämmer bra, det är så det är tänkt här. Men jag stod upp för mig själv och nu är jag otroligt stark, både psykiskt och fysiskt. Kan jag kravla mig upp ur avgrunden så kan du ❤️

Eller psykiskt på bättringsvägen kan man säga, men fysiskt, stark vig och snygg