Hej på er!

Jag ber om ursäkt ifall jag "tränger mig på". Jag talades nämligen idag vid med en psykolog gällande mitt dåliga mående och vi kom in på eventuella diagnoser varav en som nämndes var asperger. Det föranledde att jag kom hem och gjorde en del tester på nätet som inte gav utslag för aspergers, men jag kan bocka av vissa karaktärsdrag, så jag tänkte stilla min nyfikenhet/oro med att kolla om någon här möjligen känner igen sig.

Jag har alltid känt mig lite utanför i den mån att jag har haft kompisar i olika "grupper", tänk sportfånar, nördar etc. Aldrig varit fast i ett specifikt umgänge så. Alltid haft väldigt lätt för mig i skolan, både för språk och matematik. Gjorde mensas antagningstest för två år sedan och kvalade in.

Efter att ha googlat runt lite kan jag konstatera att jag bockar av följande saker: tics (dock väldigt begränsat och mig veterligen sällan förekommande), lättare OCD som i stort sett försvunnit med åren, eventuellt lite svårt med ögonkontakt (dock inte med vänner, familj etc och inte heller på en nivå att jag inte klarar av att tala med folk och kolla dem i ögonen). Jag har tidigare trott att det bara bottnat i viss osäkerhet i kombination med mina eventuella tics som gett dålig självkänsla, men det kanske kan vara annat.

Ovan kan som jag förstått det tala för att jag eventuellt kan ha aspergers. Övriga saker som kan vara vanligt förekommande som jag förstått det:
Humor. Jag förstår ironi, sarkasm etc utan några som helst svårigheter, det är heller inget jag mig veterligen lärt mig.
Specialintressen. Jag har aldrig haft något djupt grundat intresse för t.ex myntsamling eller liknande. Däremot har jag alltid gillat att lära mig mycket om olika saker och kan i perioder finna mer intresse för vissa saker än andra. När jag var liten ville jag t.ex gärna ha en katt vilket fick mig att läsa på mycket om katter och olika raser etc. Jag har även ett fotbollsintresse och lär mig mycket om olika klubbar, spelare etc, dock inte på en väldigt djup nivå där jag memorerar årtal etc. Jag har alltid tänkt att det kan bero på min höga intelligens och vetgirighet, men det kanske beror på annat? Min bild är att många anser att jag är allmänbildad och jag tror egentligen inte jag har något djupt specialintresse.
Rutiner. Jag har inga fasta rutiner, men mår bättre när jag har det. Det är dock inte på en nivå att jag behöver äta sammma sak till frukost eller ha kläder etc på ett visst sätt, jag är en relativt slarvig människa skulle jag säga. Däremot mår jag bra av att ha ett jobb med fasta tider så jag går upp i tid, får saker gjorda etc.
Förändringar. Jag tror jag hade vissa svårigheter för detta när jag var liten, vilket kanske kan bero på att jag var en orolig själ som hade det jobbigt hemma? Idag tycker jag inte jag har några svårigheter för förändringar och är relativt spontan, jag kan t.ex utan problem följa med kompisar på en spontan utlandsresa utan att behöva planera eller ha kontroll över det. Detta kanske jag dock har tränat fram? Jag vet inte om det är så, men jag tror det inte.
Lära mig saker. En faktor för AS verkar vara att kunna lära sig saker utantill eller vara extra bra på vissa områden. Jag hade nog lätt för alla ämnen i skolan, men inte något specialintresse så. Även haft lättare än många jämnåriga att lära mig saker utantill.
Svårt för sociala situationer. Jag upplever mig som introvert som trivs bäst i min egna kompiskrets, men har inget emot att träffa nya människor. Dock trivs jag bättre i säg en mindre grupp 5< personer än jag gör på en större sammanslutning människor. Jag kan t.ex mingla och kallprata med ytligt bekanta om väder och vind, men det är inget jag gillar och mingel-situationer kan göra mig nervös.
Ansiktsuttryck Jag tycker jag kan uppfatta om folk är ledsna, arga etc på ett adekvat sätt.
Lukter, smak Jag har nog inte tänkt på att jag skulle uppfatta sånt olikt tidigare. Jag har visserligen viss "fobi" för kladdiga saker, tänk er t.ex känslan av att ha spillt läsk över fingrarna som sedan klibbar.
Sätta mig in i andras situationer.
Jag tycker mig inte ha några svårigheter att förstå hur andra mår eller är.
Sömnsvårigheter Jag har haft mycket sömnsvårigheter, tider där jag legat och grubblat på allt ifrån meningen till livet till vad som är fel på mig. Till saken hör att jag blivit dåligt behandlad hemma och alltid avskydd av min mor.

Jag har aldrig fått frågan av bekanta, vänner eller liknande om jag har aspergers. Inte heller test på nätet ger utslag för aspergers, men jag tänker att jag kanske vet hur man ska svara och försöker lura mig själv att jag inte har det? Finns det någon som kan känna igen sig i det jag skrivit ovan? Som sagt passar jag in i vissa delar av mallen medan många andra delar gör jag det absolut inte.

Tack för ni tog er tid!

Mvh
Max

Hej Max och välkommen hit!

Visst kan du det! Det är så för oss alla att vissa saker stämmer och andra inte, och i mitt fall där jag varit nöjd med min 'Theory of mind' funktion med tiden insett att jag visst har problem med det oxå. Jag är mer åt problem med central koherens hållet.

Sen ska man vara medveten om att diagnoser är bara oss människors sätt att försöka förstå och kartlägga hjärnan. Man kan se på autism som en funktionsvariation. Vi har styrkor som andra inte har och i vissa samhällen som hos mongolerna har autister en viktig roll i samhället.

Det du kan göra nu, efter att tanken har väckts, är att be om en neuropsykiatrisk utredning. Kunskap är alltid bra och en utredning kommer visa dig dina styrkor och svagheter, så att du kan anpassa saker till det i framtiden.

Bara det att någon bemödar sig att skriva en lång harang om div saker ang sitt skitliv i gemen får en såklart att misstänka AS, men sådant kan bara ett professionellt team på en psykiatrisk klinik avgöra...

Välkommen till dårarnas paradis.

Hej Max,

Får inga som helst NPF-vibbar av dig, men det är bara jag.
Ditt dåliga mående kan kanske bero på att du är understimulerad?
Jobbar du? Pluggar du?

Varför tänkte din psykolog att du kanske kan ha aspergers?

Jag tycker inte att det du beskriver låter autistiskt alls. Antagligen är vissa saker som du säger mer pga barndom än ev diagnos.

cronaldo skrev:jag kan bocka av vissa karaktärsdrag, så jag tänkte stilla min nyfikenhet/oro med att kolla om någon här möjligen känner igen sig.

Du är inte supertypisk aspergare eller autist. Det finns iofs rätt många inom det s.k. autismspektrumet som inte är. Intelligens kan kompensera för en del, tydligen, så att man mha den lär sig en del grejer i umgänge och så som andra snappar mer automatiskt.

Det finns ju även ADHD, och Tourettes, och så finns det blandningar ... som kan ta sig alla möjliga olika uttryck. Själv har jag ingen diagnos än, jag står i kö till utredning, men de flesta som "kan nåt" verkar gissa asperger + ADHD.

Själv har jag tyckt att jag inte har svårare att läsa andra människor än andra, och förstå hur de fungerar. När jag tänker efter inser jag att hm, riktigt så enkelt var det nog inte. Det där med att inte förstå bildspråk och så känner jag absolut inte igen. Men det säger de är sånt som man kompenserar med intelligens. Så tja ... vi får väl se vad utredningen säger. Även om jag inte i slutändan får någon formell diagnos har jag väl ändå drag åt det hållet, och har nog nytta av sånt som aspgerger+ADHD-människor ofta behöver. Så tänker jag, kring mig själv.

Så gör du utredning, om du får. Det är kö, olika lång i olika regioner, så varför söla. Läs böcker under tiden, om du känner för det. Det finns mycket material på Youtube också.

Troligtvis inte.

slackern skrev:Troligtvis inte.

Håller med

Vad är svårt i vardagen?
Skulle vardagen fungera ok bara du blev av med "ditt dåliga mående" ev depression?

Men mitt bästa råd till dig är att fortsätta träffa psykologen och eventuellt utreda med vederbörande om du skulle ha någon form utav diagnos oavsett vilken du får.

Tics och OCD har inget med Asperger att göra, OCD är en egen diagnos.

Att fördjupa sig i något eller nörda ner sig är inte samma sak som ett specialintresse. De flesta mår bra av rutiner. Du har inga problem med förändringar så jag vet inte varför du tar upp det. Om det skulle vara ett kriterier att vara extra bra på något skulle väldigt många uppfylla det. Att föredra en storts umgänge framför ett annat har inget med sociala svårigheter att göra. Sömnproblem kan man ha av tusen olika orsaker och även om många med NPF har problem med sömnen så är det inte ett diagnoskriterie.

Inget av det du skriver tyder på Asperger. Säg till om du vill att jag ska svara på hur jag upplever samma punkter som du listat så du får se hur det är för någon med atypisk autism. Jag kan såklart inte tala för alla men det kanske ger dig ett hum.

cronaldo max vad är dina tankar efter svaren du fått här?

Jag gick i tankarna på att jag hade asperger till och från i många år innan jag fick min diagnos (när jag var 30) men ingen i min omgivningen tyckte sig märka något. Även nu efteråt, så bara... Okej?

Iallafall, min resa började när jag blev på riktigt nyfiken om det. Gick in på Quora och läste om folks upplevelse av autism. Kan säga att min haka träffade skrivbordet när jag fattade att ALLA inte har det såhär, som vi med ASD.

Jag kan tycka att folk är lite väl svartvita i den här tråden. Men förstår vart de hämtar sina synpunkter. Läs på om hur det är att leva med asperger och tänk tillbaka på ditt liv.

När jag gick i gymnasiet sa jag till en kompis, att hennes kompis var den fulaste människan jag sett haha. Jag kan säga att jag aldrig sa något liknande igen, för kompisen blev svinförbannad. Vilket är förståeligt. För mig var det som att säga att himlen var blå haha. Men övertramp i mindre former har definitivt funnits.