Flera killar jag vet har bara glidit in i sjukpension. Medan flera tjejer jag vet som har mycket mindre arbetskapacitet är nekade. Börjar man inte tröttna på 2020 att tjejer ska vara så duktiga att de ska jobba till de stupar för killar ska man klappa på huvudet? Ständigt med detta att annars tar de livet av sig för de gör det oftare än tjejer. Tjejer anses fega så de vågar inte dö, men kanske är det snarare för att de vet att de har ansvar i livet så även där är det snett, så de tvingas leva när killar inte måste?

Faktiskt trött på detta daltandet av vuxna män, som går före i vården, både psyk och den somatiska, som lättare kommer in och bli inlagda om det krisar.

Klart att det inte är svartvitt. Vissa killar fick kämpa och vissa tjejer har det för lätt, men generellt är det fortfarande snett.

Känns konstigt att jag har pension bara för att jag ansökte när det var lätt att få. Hör man folks kamp med FK så är det nästan bara tjejer.

Har du nån data som backar upp det du påstår?

Nope. Jag kanske dras till människor där killar har tur och tjejer otur. Men vad gäller vården så ja där finns det data. Men vad gäller FK vet jag inte. Detta är vad jag sett och hört av andra.

Ingen glider in i sjukpension nu för tiden. Finns väl många på forumet bland annat som blivit nekade.

Vet de som jobbar hemifrån nu och tjänar pengar och samtidigt har pension, de fick pension direkt. Har svårt att fatta det. Känns inte kul medan andra som inte kan, ska jobba bara för att de inte har snopp. Så jo, vissa killar är tydligen helt hjälplösa och sedan tjänar de pengar vid sidanav. Känns som ett hån.

Vet inte hur det är här på forumet, någon tjej eller kille som sökt nyligen och vågar berätta hur det gick?

Tycker det finns tillräckligt med sjukpensionerade kärringar.

LordNelson skrev:Tycker det finns tillräckligt med sjukpensionerade kärringar.

OK, så soc eller avlivning, vad föreslår du?

Jag tror inte påståendet att kvinnor inte kan få sjukpension stämmer. Kanske är det möjligt män har lättare att få det.

Det vore bra om alla som ville fick ett jobb dom fixade och inte mådde dåligt att gå till. Sen finns det dom som själv bidragit till sin oförmåga att försörja sig genom att typ röka, inte röra sig, äta mycket och onyttigt och festa på. Folk får väl sjukpension trots det.

Borde finnas statistik hur könsfördelningen över sjukpension ser ut, svart på vitt typ.

Och här kom siffrorna svart på vitt.

Antal personer med aktivitets­ eller sjukersättning var i december 2018 ungefär 292 000, varav 58 procent var kvinnor och 42 procent var män.

https://www.forsakringskassan.se/wps/wc ... ERES&CVID=

Så fler kvinnor än män får "sjukpension"

Det intressanta är att det förmodligen är fler kvinnor som arbetar med att bedöma grunderna för sjukpension, så det är i såna fall förmodligen de som pensionerar fler män i såna fall.

Om aktivitets- och sjukersättning:

Socialförsäkringen i siffror, 2019 (sid 54) skrev:I yngre åldrar är det
något vanligare att män har ersättning än
kvinnor, men från åldersgruppen 35–39 år
är det vanligare att kvinnor har ersättning
än män.

Om arbetsskadeersättning:

sid 60 skrev:Arbetsskadelivränta
i december 2018
Av mottagarna av arbetsskadelivränta enligt nuvarande lagstiftning var
41 procent kvinnor och 59 procent män.
År 2018 utbetalades 2,6 miljarder kronor
i arbetsskadelivränta. Av det utbetalda
beloppet gick 39 procent till kvinnor och
61 procent till män.

slackern skrev:Så fler kvinnor än män får "sjukpension"

Fast får de oftare pension om man även räknar med i vilken utskrivning köken är sjukliga?

Vad gäller vissa typer av sjukdomar som ofta blir handikappande, får oftare kvinnor dessa (som autoimmuna sjukdomar), och de autoimmuna sjukdomar som drabbar män har bättre behandling. Cancer verkar rätt jämnt spritt mellan könen. Mental hälsa, vet inte.

Min personliga erfarenhet är att tjejer ofta är mer kroniskt sjuka än killar. Men det är ju männens värld, så tjejer är nog inte klenare, bara sämre anpassade. Och de lever ändå lite längre.

Minns att det fanns någon undersökning (tror inte den var svensk), som handlade om hur länge man levde som ogift och som gift. Gifta män levde längre än ogifta män. Gifta kvinnor levde kortare än ogifta kvinnor. Man kan dra alla möjliga slutsatser av det. Men troligen att gifta kvinnor är utarbetade.

Nu tror jag kanske inte det gäller Sverige, det låter ruskigt omodernt.

Om fler kvinnor än män får nej från FK beror ju också på hur många av varje kön som söker och får nej. Alldeles för många får nej, en del tar livet av sig. Det gäller sådana som inte får förlängd sjukpenning och där inte heller permanent sjukersättnings tycks ha varit aktuellt.

SvD 2010-01-13 skrev:För 61-åriga Mari-Louise kom brevet från Försäkringskassan som en chock. Hennes sjukskrivning underkändes och hon fick veta att hon skulle stå till arbetsmarknades förfogande.

Plötsligt rasade tillvaron samman och Mari-Louise såg ingen annan utväg än att ta sitt liv. På påskdagen 2009 hittades hon död av grannar, liggandes bland läkarintyg och brev från myndigheter.

https://www.svd.se/regeringen-varnades- ... jukskrivna

Det var två olika kontor som handlade Mari-Louises ärenden. Troligen trodde hon att avslaget gällde både sjukpenning och sjukersättning.

SvD 2010-01-13 skrev:På Försäkringskassans lokala kontor i Borlänge pågick en utredning om Mari-Louise skulle få permanent sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension.

Men samtidigt granskades hennes ärende av handläggare på Försäkringskassans nationella försäkringscenter i Falun. ---
Läkaren ansåg att hon inte kunde arbeta överhuvudtaget, men handläggaren på Försäkringskassan i Falun höll inte med.

Utan att diskutera frågan vidare med läkaren, skrev då en handläggare ett brev till Mari-Louise där hennes sjukskrivning underkändes. Istället meddelades att hon stod till arbetsmarknadens förfogande.

https://www.svd.se/indragen-sjukpenning ... ari-louise

Ett annat fall där FK:s nej blev den utlösande faktorn:

Sara var 33 år när hon tog sitt liv. Hon kämpade med ångestproblematik och svår depression. När de tog bort sjukpenningen för henne blev det för mycket.
---
Sara hade börjat plugga på högskola, men blev sjukskriven och när hon nekades ersättning av Försäkringskassan hänvisades hon till försörjningsstöd. Det fungerade inte för henne med alla papper som skulle lämnas in och inte heller att överklaga kassans beslut. Till slut orkade hon inte kämpa mer.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/50k ... -sjalvmord

Detta drabbar även män:

Hela Hälsingland 11 jul 2014 skrev:Enligt de åtta olika läkarintyg gällande Johans medicinska status bedöms hans arbetsförmåga vara ”helt nedsatt”. De är utfärdade av fem olika läkare. I det senast daterade, som skrevs för ganska precis ett år sedan, konstaterar läkaren att ”patienten har svårt att klara av normalt förekommande uppgifter i hemmet pga. smärta i lederna. Klarar inte av att duscha i 2 minuter utan kraftig smärta från höft.”

En handläggare på Försäkringskassan i Falun, som aldrig träffat Johan, gör dock en annan bedömning än de fem legitimerade läkarna i de åtta separata läkarintygen. Hon skriver att hon, med stöd i läkarintygen, bedömer att Johan inte har en helt nedsatt arbetsförmåga.
---
Dagen efter hittade Johans fru honom livlös i husets källare, på tvättstugans golv.

I obduktionsprotokollet konstateras att han hade dödliga doser av ett medicinskt preparat i kroppen.

Johan efterlämnar en fru samt två barn i småbarnsåldern.

https://www.helahalsingland.se/artikel/ ... ingskassan

Expressen 24 apr 2018 skrev:En lastbilsolycka 2005 skulle förändra Erlands liv för alltid. Under ett arbete ramlade han baklänges från flaket och fastnade i ett rep. Efter olyckan inleddes en tillvaro kantad av kronisk smärta, tung morfinbehandling och en växande depression.
---
Läkaren slog fast att Erland fortfarande hade kroppsliga begränsningar på grund av svår kronisk smärta i ryggen. Samtidigt menade läkaren att hans aktivitetsbegränsningar skulle föreligga under överskådlig framtid.
---
Läkarutlåtandet utgjorde Försäkringskassans underlag för att den första april neka Erland fortsatt sjukskrivning, vilket meddelades på ett möte där även Arbetsförmedlingen närvarade.
---
Hon minns tydligt dagen efter beskedet. Erland hade börjat förbereda en köttfärspaj, och de tittade på tv ihop när han plötsligt sa att han skulle ut på en promenad.

– Det var inget konstigt med det. Men sedan dröjde det för länge. Jag gick ut och började titta i närområdet och ropade.
---
Dagen efter hittades Erland. Han hade tagit sitt eget liv.

https://www.expressen.se/nyheter/erland ... -f-kassan/

Fler män tar livet av sig. Det kanske gäller även de som tar livet av sig efter FK:s besked. Men det finns nog ingen statistik på det. Hur ska man kunna bevisa att FK:s avslag var orsaken?

Kidzi skrev:Men det är ju männens värld

Det är inte männens värld på Försäkringskassan eller socialtjänsten i alla fall för där är det mest kvinnor. Sedan har jag väldigt svårt att tro att kvinnorna sitter där och aktivt lämnar avslag baserat på att det är en kvinna som söker. För övrigt så är det fler män som föds med funktionsnedsättningar som NPF:er så det är inte så konstigt om fler män har sjukersättning. Oavsett så är det i princip omöjligt att få sjukersättning idag för alla.

Alien skrev:Fler män tar livet av sig. Det kanske gäller även de som tar livet av sig efter FK:s besked. Men det finns nog ingen statistik på det. Hur ska man kunna bevisa att FK:s avslag var orsaken?

Jag är ganska säker på att minst hälften av alla självmord beror på att samhället; Försäkringskassan, socialtjänsten osv. nekar ekonomisk hjälp och stöd som är individanpassad. Vissa får ju hålla på och schackra med någon debil rövskalle på myndigheterna i 5-10 år innan det händer något.
Det håller dock på att närma sig slutet för Sveriges del, rent ekonomiskt så kommer landet haverera eftersom en stor del av jobben är hitte-på-jobb och tärande tjänster som inte behövs.

Kan inte säga något om nationell nivå, men om vi tittar på min dagliga verksamhet (där jag är enda kvinnan), så är jag den enda som inte har sjukersättning. Trots att flera av de jag jobbar tillsammans med klarar av heltid på DV, jag klarar av tre timmar i veckan (och vissa veckor inte ens det). Vi har alla likartade åldrar, diagnoser osv. Det är bara könet som diffar.

Det kan mycket väl vara så att kvinnor förväntas klara sig själva. Inte minst eftersom autism är mer osynlig hos kvinnor (sällan utagerande), men svårigheterna är ju ändå likartade.

Jag har t ex. svår sensorisk överkänslighet (alla sinnen utom smak) som omöjliggör ett normalt liv såväl i vardagen som på arbetsplatser. Att jag får psykbryt av ljud, vissa ljuskällor, beröring osv. är ju inte ett problem man kan "ta på". Det går inte att mäta utan är subjektivt, men likväl ett reellt problem (som bara till viss del kan "behandlas" med t ex. hörlurar). Till viss del kan det observeras av läkare och andra utomstående också, vilket också har skett och står i mina läkarutlåtanden; de ser ju att man påverkas av olika saker. Men iom att det framförallt är subjektivt så anser t ex. Försäkringskassan att dessa problem inte alls existerar för mig utan att det bara är att ta sig i kragen och stå ut.

Om man är mer utagerande och har tydligare sociala svårigheter, t ex. genom att säga olämpliga saker till sin handläggare, kanske det är svårare för FK att förneka problemens existens. Jag har ju också sociala svårigheter, men som kvinna håller jag ångesten inombords och maskerar ordentligt när jag måste vara social. Så jag uttrycker mig korrekt och vänligt, men ingen ser ju ångesten och gråten som kommer såväl före som efter sociala situationer. När jag blir helt apatisk flera dagar efter "tvångssocialisering".

Sedan denna kroniska trötthet ("utmattningsdepression" kallar min läkare det) som lämnat mig helt utan energi de senaste 10 åren ungefär. Är aldrig utvilad efter att ha sovit, är ständigt såväl psykiskt som fysiskt trött. Det är ju också ett hyfsat vanligt problem bland de med högfungerande autism, men också ett osynligt problem annat än att man kan se trött ut ibland. Men eftersom det är osynligt och subjektivt existerar det inte, enligt FK. Trots att det är förödande för det vardagliga fungerandet.

Så kortfattat: jag skulle inte vilja påstå att det sker någon medveten könsapartheid på t ex. FK. Däremot har kvinnor oftare osynliga eller åtminstone mindre synliga besvär (och det kan säkert bero på skillnader i hur könen "bör" bete sig) som gör det bra mycket svårare att bevisa att man faktiskt har dessa svårigheter. Därmed anses man vara friskare än någon med mer objektiva svårigheter, oavsett hur många undersökningar man har gått igenom som styrker det man själv berättar.

Grönt Äpple skrev:Kan inte säga något om nationell nivå, men om vi tittar på min dagliga verksamhet (där jag är enda kvinnan), så är jag den enda som inte har sjukersättning. Trots att flera av de jag jobbar tillsammans med klarar av heltid på DV, jag klarar av tre timmar i veckan (och vissa veckor inte ens det). Vi har alla likartade åldrar, diagnoser osv. Det är bara könet som diffar.

Det kan mycket väl vara så att kvinnor förväntas klara sig själva. Inte minst eftersom autism är mer osynlig hos kvinnor (sällan utagerande), men svårigheterna är ju ändå likartade.

Jag har t ex. svår sensorisk överkänslighet (alla sinnen utom smak) som omöjliggör ett normalt liv såväl i vardagen som på arbetsplatser. Att jag får psykbryt av ljud, vissa ljuskällor, beröring osv. är ju inte ett problem man kan "ta på". Det går inte att mäta utan är subjektivt, men likväl ett reellt problem (som bara till viss del kan "behandlas" med t ex. hörlurar). Till viss del kan det observeras av läkare och andra utomstående också, vilket också har skett och står i mina läkarutlåtanden; de ser ju att man påverkas av olika saker. Men iom att det framförallt är subjektivt så anser t ex. Försäkringskassan att dessa problem inte alls existerar för mig utan att det bara är att ta sig i kragen och stå ut.

Om man är mer utagerande och har tydligare sociala svårigheter, t ex. genom att säga olämpliga saker till sin handläggare, kanske det är svårare för FK att förneka problemens existens. Jag har ju också sociala svårigheter, men som kvinna håller jag ångesten inombords och maskerar ordentligt när jag måste vara social. Så jag uttrycker mig korrekt och vänligt, men ingen ser ju ångesten och gråten som kommer såväl före som efter sociala situationer. När jag blir helt apatisk flera dagar efter "tvångssocialisering".

Sedan denna kroniska trötthet ("utmattningsdepression" kallar min läkare det) som lämnat mig helt utan energi de senaste 10 åren ungefär. Är aldrig utvilad efter att ha sovit, är ständigt såväl psykiskt som fysiskt trött. Det är ju också ett hyfsat vanligt problem bland de med högfungerande autism, men också ett osynligt problem annat än att man kan se trött ut ibland. Men eftersom det är osynligt och subjektivt existerar det inte, enligt FK. Trots att det är förödande för det vardagliga fungerandet.

Så kortfattat: jag skulle inte vilja påstå att det sker någon medveten könsapartheid på t ex. FK. Däremot har kvinnor oftare osynliga eller åtminstone mindre synliga besvär (och det kan säkert bero på skillnader i hur könen "bör" bete sig) som gör det bra mycket svårare att bevisa att man faktiskt har dessa svårigheter. Därmed anses man vara friskare än någon med mer objektiva svårigheter, oavsett hur många undersökningar man har gått igenom som styrker det man själv berättar.

Lever du på socialbidrag eller arbetar du? Du kan ju alltid fortsätta söka sjukersättning. Hur strikta FK är i sin bedömning verkar variera lite från år till år.

Jag har själv sensorisk överkänslighet som gör att jag får migrän och blir utmattad. Ibland så utmattad att benen knappt bär och fortsätter jag trots att kroppen säger emot så börjar minnet försvinna.

Min erfarenhet från vården är att deras kunskap om sensorisk överkänslighet är väldigt dålig så då är det inte särskilt lätt att få ett korrekt sjukintyg därifrån.

Om det skulle vara fler manliga aspergare som fått sjukersättning så kan det bero på två saker.

1) Fler män än kvinnor har AS-diagnos

2) Många kvinnor får sin diagnos senare i livet medan män kan ha fått den redan när de gick i skolan. Dvs många män går från studier direkt till aktivitetsersättning och sedan sjukersättning. Kvinnorna har däremot arbetat innan de gick in i väggen och därför tror FK att de kan jobba igen.

Alien skrev:Om det skulle vara fler manliga aspergare som fått sjukersättning så kan det bero på två saker.

1) Fler män än kvinnor har AS-diagnos

2) Många kvinnor får sin diagnos senare i livet medan män kan ha fått den redan när de gick i skolan. Dvs många män går från studier direkt till aktivitetsersättning och sedan sjukersättning. Kvinnorna har däremot arbetat innan de gick in i väggen och därför tror FK att de kan jobba igen.

Precis så!

Leibniz skrev:Lever du på socialbidrag eller arbetar du? Du kan ju alltid fortsätta söka sjukersättning. Hur strikta FK är i sin bedömning verkar variera lite från år till år.

Ingetdera, jag hur sjukpenning då jag blev utförsäkrad från min aktivitetsersättning som jag haft mer eller mindre ständigt sedan jag var 20 år. Har testat att arbeta ett antal gånger, men det fungerar ju inte för mig. Som jag nämnt tidigare på forumet så är det enda som funkat för mig att frilansa hemifrån (själv välja uppgifter, tider och intensitet) men trots att det upplägget är så nära "idealt" man kan komma, har det bara funkat 5-6 timmar i veckan och de senaste åren har det inte funkat överhuvudtaget. För mycket stress med alla avslag, överklaganden och avslag på dessa. Ovissheten om jag ens kommer ha någon inkomst om X antal månader (då sjukpenning är menad att vara tillfällig), speciellt eftersom jag inte klarar av att gå på Soc med allt pappersarbete och tidspress.

Jag ska fylla 32 och har testat att arbeta sedan jag var 16 år, så halva mitt liv utan att ha lyckats. Ändå tror vissa på FK att jag automatiskt kan det bara för att "du kan ju jobba i en lugn lokal". Nej, det kan jag inte, jag kan inte ens jobba kvartstid när jag är helt själv. Jag har ju många fler problem än det sociala... men det sopar de under mattan.

Leibniz skrev:

Alien skrev:Om det skulle vara fler manliga aspergare som fått sjukersättning så kan det bero på två saker.

1) Fler män än kvinnor har AS-diagnos

2) Många kvinnor får sin diagnos senare i livet medan män kan ha fått den redan när de gick i skolan. Dvs många män går från studier direkt till aktivitetsersättning och sedan sjukersättning. Kvinnorna har däremot arbetat innan de gick in i väggen och därför tror FK att de kan jobba igen.

Precis så!

Det låter iaf extremt logiskt och rimligt.

Tror det är lite som äpplet säger. Kvinnor agerar inte ut. En som jag vet som fick sjukbidrag, kille, sa att han ville slå folk på jobbet när de sa fel saker till honom. Tror inte en tjej skulle säga så. Då kan det kanske bli att killen blir pensionerad för att de vill skydda andra.

Kanske ett tips till tjejer som behöver men inte får pension.

Jag tror jag är kvinnlig i det hänseendet. Jag skulle ha väldigt svårt att förklara mina problem för en läkare eller psykolog utan att själv förminska det, och att överdriva är bara att glömma. Jag skulle knappast få varken sjukpension eller "farliga" mediciner om jag skulle behöva.