Läkemedelsverket har beviljat beredskapslicens för remdesivir – det experimentella läkemedel som många ser som den hetaste kandidaten till effektiv antiviral behandling mot covid-19. Läkemedelsföretaget Gilead har också växlat upp sin produktion av remdesivir.

A US biotech firm has ramped up production of an experimental drug that has become a focal point for hopes of an effective treatment for coronavirus.

The first clinical trial of the antiviral medicine remdesivir in Covid-19 patients is due to report its findings next month according to Gilead Sciences, which said it had accelerated manufacturing of the drug to increase its supplies “as rapidly as possible”.

As the coronavirus outbreak has unfolded, about 300 separate trials into different drugs and experimental therapies have been launched in the absence of any established treatments. Many see remdesivir, originally developed to treat Ebola, as a frontrunner and one of the very few drugs that has a reasonable prospect of helping patients in the near-term.

slackern skrev:The first human trial of a vaccine to protect against pandemic coronavirus is starting in the US later on Monday, according to reports.
A group of 45 healthy volunteers will have the jab, at the Kaiser Permanente research facility, in Seattle.

Försök med remdesivir på andra coronavirus i laboratoriet och på försöksdjur verkar lovande liksom några rapporter om enstaka patienter med covid-19 som fått läkemedlet. Det säger Johan Lennerstrand, docent i experimentell virologi vid klinisk mikrobiologi, Uppsala universitet, som bedriver antiviral forskning.

En färsk rapport gäller 14 äldre amerikanska patienter med svåra symtom av covid-19 från kryssningsfartyget Diamond Princess, som behandlades med remdesivir på ett japanskt sjukhus. Efter ett par veckor hade alla förbättrats och hälften tillfrisknat helt.

– Man kan dock inte utsesluta att de skulle förbättrats även utan behandling med remdesivir. Det krävs resultat från större kontrollerade kliniska prövningar innan vi vet om remdesivir blir en värdefullt motmedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2, säger Johan Lennerstrand.

Den ena av prövningarna mot covid-19 i Kina omfattar patienter med måttligt svåra symtom, den andra patienter med så svår sjukdom att de behöver andningshjälp.

Johan Lennerstrand är försiktigt optimistisk om att åtminstone den första ska visa positiva resultat.

– En av mina amerikanska forskarkolleger, med insikt i prövningarna, tror dock inte att remdesivir ensamt kommer att visa någon större effekt, utan måste kombineras med flera antivirala läkemedel och med läkemedel som håller inflammationen i lungorna i schack, säger han.

UNT 2020-04-21 skrev:En ny svensk studie ska undersöka om inandning av en låg dos av kväveoxid kan förbättra prognosen för patienter med covid-19 som har så svår lunginflammation att de vårdas i respirator.

– Förhoppningen är att behandlingen ska förbättra syresättningen av blodet, förkorta tiden i respirator och i slutänden hjälpa till att rädda liv. Att lungorna skadas så svårt att patienterna inte kan andas är den vanligaste dödsorsaken vid covid-19, säger Göran Hedenstierna, seniorprofessor i klinisk fysiologi vid Uppsala universitet och koordinator för studien.

I veckan ska de första patienterna i studien påbörjat behandlingen med kväveoxid vid Danderyds sjukhus intensivvårdsavdelning. Forskarna hoppas att också få tillstånd att utvidga studien även till att omfatta intensivvårdade covid-10-patienter vid Akademiska sjukhuset.
---
Forskarna hoppas att det till sommaren finns tillräckligt med resultat för att kunna ta ställning till om man bör utvidga studierna av denna behandlingsform eller kanske till och med redan då införa den som rutin vid livshotande lunginflammation orsakad av sars-cov-2-viruset.

Marjatta skrev:Läkemedelstrio förkortar covid-19

En kombination av tre läkemedel lindrar symptomen och förkortar sjukdomsperioden hos covid-19-patienter med lätta symtom, visar en ny studie.

Nu vill forskarna att cocktailen även testas på allvarligt sjuka patienter.

...

Av de som tog alla tre medicinerna gick det inte längre att upptäcka viruset i kroppen efter i genomsnitt sju dagar, jämfört med kontrollgruppen som tillfrisknade på tolv dagar. De blev också symptomfria snabbare, på fyra i stället för åtta dagar.

Några av patienterna var tvungna att avbryta behandlingen med interferon beta, vilket normalt används för att behandla MS. De patienterna tog längre tid på sig att tillfriskna, vilket antyder att det är det läkemedlet som kan vara nyckeln, och forskarna vill se fler försök med den som grund.

Marjatta skrev:En studie som snart kommer publiceras i den vetenskapliga tidskriften the Cell har visat normalt immunsvar mot sars-cov-2, med både B-celler och T-celler riktade mot sars-cov-2. De beskriver det som goda nyheter vad gäller huruvida ett framtida vaccin kan ha rimligt god effekt.

De har även hittat immunsvar mot viruset i blod som varit nedfryst sen 2015-2018, alltså innan sars-cov-2 hoppade från fladdermus till människa, i så mycket som hälften av personerna. Detta tolkar de som korsreaktivitet, det vill säga att immunitet mot något annat coronavirus som man har råkat på även ger visst immunsvar mot sars-cov-2. Med andra ord kan en del personer redan ha ett visst skydd mot covid-19, som om man inte slipper sjukdomen helt åtminstone gör så att man får den i lindrigare form. (Men som vanligt vad gäller provrörsforskning vet man inte hur mycket av detta som kommer funka likadant i en levande människa ... det är inte säkert att den där korsreaktiviteten finns i verkliga livet.)

Marjatta skrev:Nyhetsartikel i Nature. 28 april. Genomgång av olika metoder för att ta fram vacciner, exv. för covid-19.

Metoderna tillhör fyra olika huvudgrupper. Alla baseras på att immunförsvaret reagerar när proteiner eller genetiskt material som den inte känner igen, som inte tillhör kroppen, kommer in i den.

* Virusvaccin. Levande försvagat, eller inaktiverat (ibland säger man "avdödat" även om det är formellt felaktigt). Har historiskt varit det vanligaste.
* Virusvektor-vaccin. Man skickar in virusgener i cellerna så de börjar producera virusets proteiner, vilket framkallar reaktion hos immunförsvaret. Som bärare av generna används ett annat virus, där man klipper in exv. sars-cov-2:s gener. (Experimentellt. Många försök har gjorts med detta för att ta fram vaccin mot AIDS. Effektiva vaccin lyckades man inte ta fram men man har iaf hittat att metoden är säker.)
* Nukleinsyrevaccin. DNA eller RNA skickas in i cellerna utan virusvektor. (Experimentellt. Verkar svårt med DNA-virus, kanske lättare med RNA. Inget existerande vaccin funkar så här men tydligen går immunförsvaret igång ordentligt på exv. dubbelsträngat RNA-virus inuti en cell.)
* Proteinbaserade vacciner. Man framställer virusets proteiner, exv. den där "taggen" som sticker ut från sars-cov-2, och injicerar.

Nyhetsartikel i Nature. 15 maj. Berättelsen om hur man lyckades ta fram hur viruset ser ut - extra snabbt, eftersom det är så likt SARS. Viktigt för att lyckas producera läkemedel specifikt mot denna virusinfektion.

Marjatta skrev:Biotech-företaget Moderna i Massachusetts har gjort sina första tester av vaccin i en liten grupp människor. Förefaller vara ett RNA-vaccin. Testen var primärt till för att studera om vaccinet är säkert, innan man går vidare med större grupper, men man har sett att försökspersoner fått antikroppar mot sars-cov-2 vilket förefaller lovande.

Stora kliniska försök för att undersöka om vaccinet faktiskt fungerar planeras påbörjas i juli.

SR 16 juni 2020 skrev:En vanlig kortisonmedicin, dexametason, kan rädda vissa svårt covid-19-sjuka patienters liv. Det har brittiska forskare kommit fram till.

Det är inom ramen för en större klinisk studie i Storbritannien där en mängd olika redan existerande läkemedel testats för att se om de har någon effekt på behandlingen av svårt covid-19-sjuka patienter som just kortisonmedicinen dexametason visat sig ha en livräddande effekt för vissa covid-patienter.

Läkemedlet är en tämligen vanlig, starkt antiinflammatorisk medicin som enligt Fass i Sverige används i vissa cancerbehandlingar och mot allergiutbrott bland annat

Enligt studien minskar risken att dö för patienter som behandlas för svår covid-19, som ligger i respirator, med upp till en tredjedel om de får dexametason.

Dexametason (rekommenderat svenskt namn (PhEur); INN dexamethasone sodium) är en syntetisk glukokortikoid som syntetiserades första gången 1957. Det beräknas vara drygt 50 gånger mer potent än människokroppens mest potenta glukokortikoid kortisol.

Marjatta skrev:"För tillfället pågår kliniska tester med 16 kandidatvacciner mot covid-19. Astra Zenecas vaccin har sannolikt kommit längst i försöken, sade WHO:s forskningschef Soumya Swaminathan vid en presskonferens på fredagen enligt Reuters."

"Vaccinet utvecklas i samarbete med Oxford University, där forskarna är klara med den första fasen av de kliniska försöken. För några veckor sedan inleddes fas2/3 i Storbritannien och resultatet väntas komma i slutet av sommaren. I juli startar bolaget även en studie med 30.000 deltagare i USA, samtidigt som de inleder försök i låg- och medelinkomstländer."

"Vi vet att Modernas vaccin också kommer att gå in i fas tre i de kliniska försöken, sannolikt från mitten av juli, så det vaccinet ligger inte långt efter. Men jag tror att Astra Zeneca absolut har en mer global spännvidd för tillfället med tanke på vad de gör och hur de planerar sina vaccinförsök, säger Soumya Swaminathan."

"Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket, säger att det än så länge är svårt att uttala sig om Astra Zenecas vaccin och de andra kandidatvaccinen.

– Det är fortfarande ingen som har visat upp några resultat, så det är svårt att säga något om hur det kommer att gå i slutändan, säger hon.

Charlotta Bergquist har emellertid svårt att se att ett vaccin kommer att finnas ute på marknaden redan i höst, eftersom studierna måste slutföras, resultaten sammanställas och någon myndighet måste kvalitetskontrollera och värdera studierna."
https://www.dn.se/ekonomi/who-astra-zen ... roduktion/

---

Lätt bearbetad text från första stycket från nedanstående länk.

Vaccinet använder sig av en virus för att föra in gen för sars-cov-2-virusets spike-protein i cellen. Denna virusvektor heter ChAdOx1, och är en försvagad version av ett förkylningsvirus som brukar drabba chimpanser. Det har sedan förändrats genetiskt, så att det inte kan förökas i människa.

https://www.precisionvaccinations.com/v ... -2-vaccine

UNT skrev:Med hjälp av chilensk bark håller Uppsalaföretaget på att utveckla ett vaccin mot coronaviruset. Ur barken utvinns saponiner, en naturlig kemisk substans som stimulerar immunförsvaret.

Saponinerna har en central roll när Novavax tillverkar adjuvans, ett hjälpmedel som gör vacciner mer effektiva. Just den här metoden togs fram av en grupp SLU-forskare i slutet av 1980-talet och finns sedan cirka 15 år på marknaden i ett vaccin mot hästinfluensa.

Deras bolag Isconova köptes 2013 upp av amerikanska Novavax, med huvudkontor i Washington. Där skapas den aktiva delen i vaccinet, medan adjuvanset tillverkas i Uppsala.
---
Men den omfattande virusspridning som pågår nu kommer inte gå att stoppa med vaccin. Även om tillståndsprocesserna har snabbats på till följd av det akuta läget kommer det att dröja minst 12-18 månader att ta fram ett vaccin.
---
Historiskt har olika aluminiumbaserade adjuvanser använts. Det finns exempelvis i de vacciner vi får som barn. Men att få nyare adjuvanser godkända har varit svårt, även om några sorter har fått ja av amerikanska och europeiska myndigheter.

Det nya vaccinet mot coronaviruset, eller sars-CoV-2 som det heter, behöver inte utvecklas helt från början, det är därför det förhållandevis snart kan vara färdigt. Novavax, med verksamhet i Sverige och USA, har använt sina befintliga teknologiplattformar och har därför ett försprång. Den nya vaccinkandidaten liknar tidigare framtagna kandidater mot sars, mers och ebola som företaget har i sin portfölj. Det unika med Novavax vaccin är kombinationen av ett nano-partikulärt protein (vaccin-antigen) tillsammans med den i Sverige producerade förbättringssubstansen Matrix-M, ett ämne som i vaccin kallas för adjuvans.
---
Vaccinet som helhet tillverkas i USA. När genomet for SARS-CoV-2 publicerades i början av året tog Novavax utvalda gener och uttryckte dessa antigen (protein) i cellkultur. Dessa antigen blandas sedan med adjuvans till färdigt vaccin.

Då proteinet hos sars-CoV-2 liknar proteiner hos andra coronavirus kan bolaget använda samma tillverkningsprocesser som använts för utveckling av vaccin mot sars och mers. Till skillnad från vacciner mot mässling eller röda hund, som är vacciner baserade på levande (försvagade) virus, är Novavax vacciner endast baserade på framrenade proteiner. Detta ger mildare biverkningar, men eventuella biverkningar måste ändå utvärderas noga. Exakt dos och hur vaccinet ska ges, för att få bästa effekt, måste också testas fram på människa.
---
Kan ni vara säkra på att vaccinet fungerar?

– Vi är det till 99 procent, jag har haft förmånen att se hur vaccin utvecklas, används och sedan förändrar allt. Det är som ett mirakel, svåra sjukdomar som bara försvinner, säger Gregory Glenn.

Mats B Humble, Henning Pelling, Susanne Bejerot i Läkartidningen 2020-05-07 skrev:Det kliniska förloppet vid covid-19-infektion varierar extremt, från subkliniskt till ECMO-krävande. I epidemiologiska rapporter, och även i andra studier, har man försökt identifiera riskfaktorer som skulle kunna visa på åtgärder för att förebygga svåra fall och effektivare behandla dem som ändå drabbas.

Infektion och dödlighet i covid-19 drabbar oproportionerligt många afroamerikaner, även efter kontroll för socioekonomiska riskfaktorer och annan sjuklighet [2]. I Sverige tycks personer med afrikanskt ursprung också vara överrepresenterade. Sex av de 15 första avlidna i Stockholm hade somaliskt ursprung, men även personer med ursprung i Irak eller Syrien har visats ha en klart ökad risk enligt data från Smittskydd Stockholm.

Kända riskfaktorer för covid-19 är övervikt, diabetes och institutionsboende. Gemensamt för samtliga kända riskfaktorer (även hög ålder) är låga D-vitaminnivåer [3-6]. D-vitaminbrist (25-OH-D-vitaminnivåer under 50 nmol/l) förekommer hos över 70 procent av afroamerikaner [7]. I Sverige är risken för låga D-vitaminnivåer sannolikt ännu högre, med tanke på avståndet från ekvatorn. Flera studier visar också att majoriteten av svensksomaliska kvinnor har extremt låga D-vitaminnivåer (< 25 nmol/l) [8-10]. Låga nivåer rapporteras även hos äldre på institutioner (oavsett etnicitet) [5, 6], personer med intellektuell funktionsnedsättning [11] och patienter inom psykiatrin [12].

Ny Teknik har gått igenom de fem huvudspåren för ett vaccin mot sars-cov-2: virusvektorvaccin, dna-vaccin, rna-vaccin, attenuerade vacciner och proteinbaserade vacciner. Flera av dessa tekniker har aldrig tidigare testats i stor skala.

Forskare på Karolinska Institutet utvecklar flera olika vaccinkandidater mot sars-cov-2, däribland ett dna-vaccin.

För både dna- och rna-vaccin gäller att man tar fram den genetiska koden för delar av viruspartikeln som sätter fart på kroppens immunsvar. De här vaccinerna innehåller alltså sekvenser som kodar för antigener från viruset, som till exempel det aktuella coronavirusets ”spike-protein” som viruset använder för att invadera våra celler. Idén är att det är våra egna celler som producerar vaccinet.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys som leder arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset vid Karolinska Institutet, är en av fördelarna med tekniken att vaccinet kan produceras i stor skala och är väldigt stabilt, vilket är en fördel vid massvaccinering. Nackdelen är att det inte räcker att lägga dna-vaccin i en spruta och injicera det. Det krävs ytterligare ett steg för att vaccinet ska tas upp av cellerna, till exempel en elektrisk stöt.

Om allt går som det ska vill forskarna i oktober lämna över sin vaccinkandidat till ett svenskt företag som ska producera vaccinet. Om Läkemedelsverket sedan godkänner vaccinet kan de första försöken på människor inledas i vår. Den sista fasen, fas 3-studien, planeras till hösten 2021.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer och det tyska läkemedelsbolaget Biontech utvecklar ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19. Vaccinkandidaten ska ha visat lovande resultat i kliniska fas 3-försök, uppger bolagen i ett pressmeddelande den 9 november 2020.

Enligt en tidig analys av oberoende Data Monitoring Committee, DMC, ska vaccinet ha uppnått över 90 procents effektivitet bland deltagare utan tidigare bekräftad covid-19, det vill säga att drygt nio av tio fick ett skydd mot det nya coronaviruset.
---
Inom ramen för Pfizers och Biontechs fas 3-studie ingår över 43 000 deltagare. Man ska inte ha upptäckt några allvarliga säkerhetsrisker med vaccinkandidaten hittills.

DN Ekonomi skrev:– Vi kan kanske börja vaccinera i slutet av december. Men jag vet inte om vi någon gång kommer att tjäna pengar på det, säger vd Pascal Soriot i en intervju med DN.

Brittisk-svenska Astra Zeneca, med familjen Wallenbergs maktbolag Investor som viktig ägare, hör egentligen inte hemma i vaccinbranschen. Man gör ett enda, mot vanlig säsongsinfluensa, på en fabrik i Storbritannien. Huvudspåren är i stället läkemedel mot andningsbesvär, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
---
Konkurrenterna är just nu framför allt två: amerikanska Moderna, där Astra Zeneca är storägare, och amerikanska Pfizer i samarbete med tyska Biontech.

Det är otroligt spännande, den kan både förebygga och skydda mot sjukdomen. Det unika med vår produkt är att vi har modifierat antikropparna så att de ger skydd i 6–12 månader. Vi är inne i så kallade fas-3-försök med antikropparna och hoppas kunna marknadsföra läkemedlet under första kvartalet nästa år. Det förutsätter att myndigheterna ger oss ett ”nödgodkännande”.

Det är däremot osäkert när det gäller vaccinet mot covid-19. Astra Zeneca har tecknat avtal om distribution av vaccin med bland annat USA, Storbritannien, Ryssland, Brasilien, Japan och EU. Det sistnämnda ska ge 400 miljoner doser, varav cirka 7,5 miljoner hamnar i Sverige. Det är staterna som finansierar, företaget har åtagit sig att inte göra vinst på vaccinet under pandemin.

– Kanske vi aldrig tjänar pengar på det, ingen vet hur ofta man måste vaccinera sig. Om vaccinet är väldigt effektivt och skyddar människor i många år och sjukdomen försvinner då finns det ingen marknad. Det är dock enligt de flesta experter osannolikt – de tror att viruset lever kvar och att folk måste omvaccineras.

Den 21 december 2020 godkändes Comirnaty (Pfizer/BioNTech).

Den 6 januari 2021 godkändes Covid-19 Vaccine Moderna.

Den 29 januari godkändes Vaxzevria (tidigare Covid-19 Vaccine Astra Zeneca).

Den 11 mars godkändes Covid-19 Vaccine Janssen.

Ytterligare tre vaccinkandidater granskas av EMA i så kallad löpande granskning (från företagen Novavax, CureVac och Gamaleya).

Enligt WHO är över 200 vaccinkandidater under utveckling i världen. För cirka 60 av dessa pågår kliniska prövningar, det vill säga tester på människor.

APRIL 20, 2021 skrev:Comirnaty – Pfizer/Biontech
Skydd mot smitta: 95% (EMA)
Skydd för särskilt utsatta: 95% (EMA)
Tid till fullt skydd: ~1 vecka efter sista dosen
Skyddseffekt mot Brittiska mutationen: 95% (HUG)
Skydd mot Sydafrikanska mutationen: (okänt)
Skydd mot Brasilianska mutationen: (okänt)
Typ av vaccin: mRNA
---
Biverkningar: >10% tillfälliga milda feber/förkylningssymptom. <10% får tillfälligt illamående. <0,1% Muskelsvaghet i ena ansiktshalvan.

Covid-19 vaccine Moderna
Skydd mot smitta: 94,1% (EMA),
Skydd för de särskilt utsatta: 90,9% (EMA)
Tid till fullt skydd: ~2 veckor efter sista dosen
Skyddseffekt mot Brittiska mutationen: 94% (HUG)
Skydd mot Sydafrikanska mutationen: (okänt)
Skydd mot Brasilianska mutationen: (okänt)
Typ av vaccin: mRNA
---
Biverkningar: >10% tillfällig mild feber/förkylningssymptom/illamående. <10% tillfälliga utslag. <0,1% Ansiktssvullnad för de som tidigare genomgått plastikkirurgi.

Vaxzevria – AstraZeneca
Skydd mot smitta: 59,5% (EMA) 76% (Astra, se kommentar)
Tid till fullt skydd: ~15 dagar efter andra dosen
Skyddseffekt mot Brittiska mutationen: 62% (HUG)
Skydd mot Sydafrikanska mutationen: 22% (HUG)
Skydd mot Brasilianska mutationen: (okänt)
Typ av vaccin: Virusvektor
Biverkningar: >10% tillfällig mild feber/förkylningssymptom. <10% Låga nivåer av blodplättar/illamående/diarré. <1% Yrsel/minskad aptit/trötthet/magont. <0,01% Blodproppar.
---
Kommentar: Den 25 mars gick Astra zeneca ut med att en ny stor studie slagit fast att vaccinet har 76% skydd mot att utveckla covid-symptom och 100% skydd mot allvarlig sjukdom. För personer över 64 år är skyddet 85%. Resultatet har bekräftats av en oberoende kommitté.

Janssen
Skydd mot smitta: 67% (EMA)
Tid till fullt skydd: 2 veckor efter första och enda dosen
Skyddseffekt mot Brittiska mutationen: 72% (HUG)
Skydd mot Sydafrikanska mutationen: 57% (HUG)
Skydd mot Brasilianska mutationen: 66% (HUG)
Typ av vaccin: Virusvektor
---
Biverkningar: >10% tillfällig mild trötthet/illamående. <10% tillfällig hosta svullnad vid injektion. <1% Tillfälligt utslag, svettningar tillfälligt illamående. <0,1% Allergi och utslag.

Kommentar: De olika smittskydsnivåerna beror på vilket land testgruppen befinner sig i. I Sverige är just nu runt 80 procent av alla virus det brittiska mutationen, varför det är rimligt att säga att skyddet just nu är närmare en 72 procent.

En kombination av blodproppar och låga nivåer av blodplättar (celler som hjälper blodet att koagulera) i blodet har observerats i mycket sällsynta fall efter vaccination med COVID-19 vaccine Janssen. Detta inkluderar allvarliga fall av blodproppar, inklusive på ovanliga ställen i kroppen såsom hjärnan, lever, tarm och mjälte, i vissa fall i kombination med blödning. Dessa fall uppkom inom de första tre veckorna efter vaccination och inträffade i de flesta fall hos kvinnor yngre än 60 år. Fall med dödlig utgång har rapporterats.

Sök omedelbart akutvård om du upplever kraftig eller ihållande huvudvärk eller suddig syn, får oförklarliga blåmärken i huden utanför vaccinationsstället som visar sig några dagar efter vaccination, får svårt att andas, bröstsmärta, svullnad av benen, eller ihållande magsmärta.

TT/UNT 2 AUGUSTI 2021 skrev:Den andra sprutan av Pfizers covid-19-vaccin verkar ge ett helt annat skydd i kroppen. "Den andra sprutan har kraftfulla fördelaktiga effekter som vida överstiger den första sprutan", säger forskaren Bali Pulendran vid Stanford.
---
– Vi har en helt ny typ av vacciner som nu används på människor, och som visat sig vara väldigt effektiva. Så frågan var, exakt hur fungerar de? Hur stimulerar de immunförsvaret? Och vilken typ av immunsvar innebär det, säger Bali Pulendran, professor i bland annat patologi vid universitetet Stanford i amerikanska Kalifornien, till The Scientist.

För att ge mer ledtrådar lät han och en grupp forskare undersöka 56 friska personer via blodprov ett flertal gånger före och efter första och andra vaccinsprutan från Pfizer.

Fler T-celler

Forskarna tog ett helhetsgrepp, och undersökte förutom antikroppsnivåer även alla immunceller när det gäller förekomst, hur aktiva de var och vilka protein och nedbrytningsprodukter de tillverkade, före och efter vaccinering.

Den första sprutan ökade som väntat nivåerna av antikroppar i blodet, men inte alls lika mycket som den andra sprutan. Den andra sprutan hade också en del effekter som den första sprutan saknade.

"Den stimulerade en mångdubbel ökning av antikroppsnivåer, gav ett fantastisk T-cells-svar som inte fanns efter enbart den första sprutan och ett markant förstärkt naturligt immunsvar", säger Bulendran i ett pressmeddelande.

Kan skydda mot annat

Forskarna upptäckte också att vaccinet fick en ovanlig grupp celler i blodet att öka kraftigt.

Spoiler: visa

Den här gruppen monocyter har höga nivåer av antivirala gener och står normalt sett för 0,01 procent av blodet i kroppen. Men efter den andra vaccindosen hade förekomsten ökat kraftigt, och stod för hela en procent av blodcellerna.

– Vad som var fascinerande var att det här klustret ökade hundra gånger en dag efter den andra sprutan jämfört med förekomsten en dag efter den första sprutan, säger Bulendran till The Scientist.

Enligt Bulendran verkar monocytklustret kunna ge ett skydd mot flera typer av virus.

DN 2021-11-04 skrev:Storbritannien blir först i världen med att godkänna det antivirala läkemedlet molnupiravir, det skriver tillverkaren Merck and Ridgeback Biotherapeutics i ett pressmeddelande.

Läkemedlet ges i tablettform och skulle kunna minska risken för att bli svårt sjuk i covid-19.
---
Den antivirala tabletten ska hindra coronaviruset från att sprida sig i kroppen och minskar därmed risken att patienten behöver sjukhusvård.

Läkemedlet har godkänts för användning av personer över 60 år samt yngre personer med minst en riskfaktor att utveckla allvarlig sjukdom. Riskfaktorerna inkluderar fetma, diabetes och hjärtsjukdom.

svt igår skrev:Världshälsoorganisationen, WHO, har nödgodkänt Novavax proteinvaccin mot covid-19. Sverige har bokat fyra miljoner doser.

– Har vi tur kanske de dyker upp efter nyår. Vi får se, det finns en stor osäkerhet där, säger Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström till SVT Nyheter.
---
– Det här är ett proteinvaccin, det har en liten annan approach än mRNA-vaccinen. Det är lite mer beprövat men svårare att uppdatera och tillverka. Vi behöver ha olika typer av vaccin. Det finns de som inte vill ta mRNA-vaccin och de som inte får tillräckligt antikroppssvar, så det är ett välkommet tillskott, säger Richard Bergström.

Läkemedelsvärlden 23 jun 2022 skrev:Det antivirala läkemedlet Paxlovid (nirmatrelvir och ritonavir i två olika tabletter) är den första godkända orala covid-19-behandlingen. Läkemedlet blev godkänt av EU i början av 2022 för behandling av covidinfekterade med ökad risk för en allvarlig sjukdomsutveckling. Data visar att behandlingen i denna patientgrupp minskar risken för sjukhusinläggning och död.

Men först nu är den svenska vården på väg att få tillgång till Paxlovid. På onsdagen tecknade Socialstyrelsen ett bilateralt avtal med tillverkaren Pfizer.

”Köpet ska täcka behovet till de sköraste patienterna för 2022”, förklarar samordnaren Susanne Bergman på Socialstyrelsens läkemedelskansli i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

En ny antiviral läkemedelskandidat förebyggde 89 procent av sjukhusinläggningarna och dödsfallen bland riskpatienter med okomplicerad covid-19, jämfört med placebo.

Spoiler: visa

Det beskedet ger företaget Pfizer i ett pressmeddelande. Resultaten bygger på uppgifter från 1 219 patienter i en klinisk prövning som fått avbrytas i förtid.

Samtliga deltagare hade mild eller medelsvår covid-19 och minst en riskfaktor för att utveckla en svår sjukdom.

Bland de patienter som lottats till den nya behandlingen, som går under namnet Paxlovid, hade 0,8 procent lagts in på sjukhus eller avlidit efter 28 dagar. Motsvarande andel i placebogruppen var 7,0 procent. Detta gällde patienter som fått behandling inom tre dagar efter symtomdebut.