Jag antar att man fick lära sig tecknens betydelse utantill.

En del gamla tecken är pictogram. Men annars hade man i kinesiskan en radikal som gav en fingervisning om betydelsen (som hjärtradikalen) och ett annat tecken som gav en fingervisning om uttalet.

Dagobert skrev:Hur kunde läskunnigheten föras vidare genom generationerna när de inte hade bokstäver att förklara tecknen med? Muntligt? Ordlista kunde väl inte funka - det borde ha blivit "x betyder x".

Alien skrev:Jag antar att man fick lära sig tecknens betydelse utantill.

En del gamla tecken är pictogram. Men annars hade man i kinesiskan en radikal som gav en fingervisning om betydelsen (som hjärtradikalen) och ett annat tecken som gav en fingervisning om uttalet.

Japanese primary and secondary school students are required to learn 2,136 jōyō kanji as of 2010. The total number of kanji is well over 50,000, though few if any native speakers know anywhere near this number.

https://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_writing_system

Det låter orimligt att alla dessa tecken har hållits vid liv bara genom att tillräckligt många har kommit ihåg dem, och dessutom vidarebefordrat dem till tillräckligt många.

Min dotter har nu ofrivilligt lärt sig några japanska ord. Som "arigato" och "hai". Men även något som lät som "shotto", vad kan det betyda?

Alien skrev:Min dotter har nu ofrivilligt lärt sig några japanska ord. Som "arigato" och "hai". Men även något som lät som "shotto", vad kan det betyda?

Spoiler: visa

Hon redigerar superkorta klipp med språkträning, alltså vanliga fraser. Hon kan inte språket men får väl klippa bort alltför långa pauser t ex.

Förmodligen är det "chotto" (ちょっと) som hon har lärt sig, vilket ungefär betyder "lite grann".

"Bara ta en text och läs", Del 7


Dagens text i spoilern:



Med vanliga bokstäver:


Min översättning:


Det var svårt att översätta det här till svenska. Det finns en trevlig artighetsnivå i den japanska texten som går förlorad.
Engelska hade fungerat lite bättre, med ordet please.

I Sverige hade det nog oftast sett ut såhär:

..men japaner är ordentliga och skriver detaljer och titulerar med -san.


Jag hade aldrig sett kanjitecknet för minna (alla) förut, jag har bara sett det skrivet med hiragana: みんな eller みな.
Men jag känner igen uttrycket みなさん. T.ex. programledare i tv kan inleda så:
こんにちわ みなさん！

Jag har börjat lära mig lite grammatik nu och hade faktiskt nytta av det här.
Jag började med "particles", de där småorden som är så viktiga och med överallt i japanska och som kan betyda allt möjligt.
Därför kände jag igen へ - he - i den här texten och förstod vad det skulle betyda här: ungefär "riktat till".
Verbformer har jag också börjat titta på. I sista meningen i texten verkar det vara "te-formen" av verbet 使う.
Den formen kan bl.a. användas till begäran, instruktioner, och det var det ju här ("använd trappan").


(Fortsättning nästa gång: lite om engelska lånord, veckodagar, mm.)

"Bara ta en text och läs", Del 8

Lite mer om texten från förra gången: lånord och veckodagar.


Det var två lånord i texten:
アパート - "apaato" (apartment, apartment building)
エレベーター - "erebeetaa" (elevator)

De orden är inte alltid så lätta att identifiera även om de kommer från engelska ord som man borde kunna känna igen. Jag hade nog inte kunnat gissa vad erebeetaa var om jag inte sett det i ett sammanhang. Det är så mycket som är konstigt. L blir r. V blir b. Två långa vokaler? Så låter ordet tydligen för japaner.
Apaato var lite lättare. Det låter ungefär som ursprungsordet men är istället avkortat.
Lånord är ofta avkortade så man får gissa vad det ska vara. Ibland är det delar av flera ord som satts ihop. När datorer kallades PC blev det paasokon på japanska. (personal computer)


Veckodagarna på japanska är kopplade till solen, månen och planeter. Det verkar följa samma mönster som jag känner igen från andra språk.
Söndag är solens dag, måndag månens dag. Tisdag, Mars, eld-planeten, "eld-dagen". Saturday, Saturnus, jord-planeten, "jord-dagen".

月曜日 - getsuyoubi - måndag
火曜日 - kayoubi - tisdag
水曜日 - suiyoubi - onsdag
木曜日 - mokuyoubi - torsdag
金曜日 - kinyoubi - fredag
土曜日 - doyoubi - lördag
日曜日 - nichiyoubi - söndag

Söndag ser lite roligt ut eftersom tecknet 日 betyder både sol och dag. Dessutom finns 日 med i form av sol-radikalen i tecknet 曜 i mitten. 日 tre gånger alltså, för att skriva ordet söndag.

Del 9

Jag har lärt mig hur man skriver emoji på japanska.

Jag väntade mig att det skulle vara ett ord med både kanji och katakana, som i keshigomu:
消しゴム - keshigomu (suddgummi)
Det är verbet sudda skrivet med kanji och sen gummi skrivet med katakana ("gomu", från holländska)

Jag tänkte alltså att emoji nog var "emo" med katakana (från engelska) och sen kanjitecknet 字 som betyder just tecken. Så var det inte!

Såhär skriver man emoji:

絵文字

Det första tecknet betyder bild. Det andra tecknet har olika betydelser som har att göra med text och tecken.
Det är en tillfällighet att de två första tecknen uttalas "emo". Det har alltså inget att göra med engelska ord som emotion.

Det känns som jag är sist med att lära mig detta. Till och med de som inte kan japanska alls visste. Nåja, nu vet jag iallafall. Och "ji" var åtminstone 字 precis som jag trodde.