Jag har ett litet problem, om än till det stora hela sett ett ganska positivt problem.

För närvarande är jag tyvärr arbetslös, shit happens, men som det innebär att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen så måste man söka en jävla massa jobb för att kunna få a-kassa och hjälp.

Eftersom att mitt CV i sig inte är helt eländigt än så länge så drar det till sig i alla fall lite intresse från arbetsgivare, förutom mitt hål nu som blir större och större då jag varit arbetslös ~6 månader.

Problemet jag har nu är att på tok för många har hört av sig och vill intervjua mig till en början, alla ska helt göra det så fort som möjligt utan framförhållning... eller bara ringa upp mig spontant utan att förvarna.

Jag vet jag vet, det är inget jag ska klaga över utan vara glad att någon ens vill ha med mig att göra. Den svårigheten jag har är samma som många med Autism och Asperger har - jag får total härdsmälta i hjärnan när det blir för mycket på en gång. Det är på tok för mycket för mig nu och jag får panik över situationen... sitter här med ont i magen istället. Det jag behöver är liksom lugn och ro när jag ska välja saker, helst kunna fundera över en sak i taget innan jag bestämmer mig.

Hur fasiken sållar man och sovrar bland jobb på bästa sätt och hanterar alla dessa rekryterare, hr-personer och intervjuet utan att få panik?

Jag har alltid haft svårt att välja saker, även något så enkelt som vilken film jag vill se.

Spontant så skulle jag föreslå att du googlar runt lite bland de olika företag du har sökt jobb hos och läser lite på deras hemsidor, "Om oss", "Karriär" eller "Jobba hos oss", brukar vara matnyttiga kategorier.
Ta även en sväng in på allabolag.se och se hur det gått för företaget de senaste åren, kolla antalet anställda. med mera. (om det gått dåligt så kanske det inte är allt för uppskattat om det tas upp under intervjun...)
Kolla upp adressen till arbetsplatsen och jämför resvägar på eniro (eller vilken sida du föredrar).

Sen är det bara att lista för och nackdelar å se om något av dem sticker ut extra mycket på plussidan.

XRgeneralen skrev:Spontant så skulle jag föreslå att du googlar runt lite bland de olika företag du har sökt jobb hos och läser lite på deras hemsidor, "Om oss", "Karriär" eller "Jobba hos oss", brukar vara matnyttiga kategorier.
Ta även en sväng in på allabolag.se och se hur det gått för företaget de senaste åren, kolla antalet anställda. med mera. (om det gått dåligt så kanske det inte är allt för uppskattat om det tas upp under intervjun...)
Kolla upp adressen till arbetsplatsen och jämför resvägar på eniro (eller vilken sida du föredrar).

Sen är det bara att lista för och nackdelar å se om något av dem sticker ut extra mycket på plussidan.

Tack för svar. Ja du har rätt man får försöka vara lite metodisk och läsa på lite om företagen. Tyvärr hade jag otur med ett företag nu mellan min arbetslöshet som jag började på. På papperet verkade allt helt lysande. Bra företag rent ekonomiskt, hyllat av kunder och hade rent generellt en väldigt fin fasad utåt. Tyvärr så var det bara just det, en fasad och jag klarade bara av 2 månader där innan jag sade upp mig. Arbetsplatsmobbning, inget tänk kring säkerhet på arbetsplatsen, ingen ordentlig introduktion med mera. Tyvärr också en väldigt hård jargong där man gärna skämtade om aspergare och autister... chefen på stället gick förbi en gång när några stod och skämtade om sånt och skrattade bara. Det gav mig heller inget förtroende för om jag skulle behöva berätta om min diagnos i ett senare skede.

I vilket fall som helst, det är väl det som spökar. Jag är livrädd att hamna fel igen och får kanske därför ångest över att behöva välja "rätt" denna gång samtidigt som jag blir stressad av att alla ska ringa mig samtidigt känns det som.

Jag vet hur det känns, tyvärr... ^^

Att försöka "välja rätt" och ångesten/frustrationen/rädslan som kan förknippas med hela proceduren, är nog väldigt vanligt, bland NT's i allmänhet och AS i synnerhet.

Sitter själv och funderar över "vad man ska bli när man blir stor". Är snart 33

XRgeneralen skrev:Sitter själv och funderar över "vad man ska bli när man blir stor". Är snart 33

Jo samma här, jag söker ju lite allt möjligt och vet inte riktigt vad jag vill göra samtidigt som jag skulle kunna testa allt. Känns som att det är relativt vanligt bland aspergare att inte riktigt fastna för en "karriär".

Om någon frågar mig vad jag helst vill göra? Vara hemma, läsa böcker och ta hand om mina katter såklart! Men det tjänar man ju inga pengar på

Det sämsta som folk brukar säga till mig är: "Du som är så smart, du kan bli vad som helst!".
Jag tror att många andra skulle uppskatta en sådan komplimang, men för mig ökar det bara på i listan över potentiella yrken och arbetsplatser att välja/ranka/sortera mellan.
I grundskolan t.ex. när man skulle skriva sagor och historier i sin lilla bok och läraren sa:
"Ni får skriva om precis vad som helst!"
Jag kunde sitta hela lektioner utan att komma på något alls.

Men men... Kom och tänka på tråden då jag satt och tittade på denna video:


Jag finner många av hans frågeställningar och förklaringar mycket pedagogiska, kanske är det gammal skåpmat eller något nytt och intressant.

Hur som helst, simma lugnt :]

Personer med särbegåvning har ofta samma problem. Den här föreläsningen har varit till hjälp för min son (som har både AS och särbegåvning).
https://www.brainchild.org/2017/11/20/f ... harling-2/

Solblomma skrev:Personer med särbegåvning har ofta samma problem. Den här föreläsningen har varit till hjälp för min son (som har både AS och särbegåvning).
https://www.brainchild.org/2017/11/20/f ... harling-2/

Bra länk, tack och bock!

Under flera delar av videon fick man en svag känsla av:
"Har denna människa smygit runt i buskarna och observerat Mig!?"